Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EU skolttäga. »
Jnotu Eketräs landskommun har
hittils« funnits twänne fasta folksko-
lor, den ena å Skåldö landet« den
andra å Tmärminne" by, htvarjätttte
ett atttbttlatorisk skola ittoänne år
arbetat inom kommunen-
Kommunens säregna tmtttr och
geografiska förhållanden har emeller-
tidförorsafat att ett del af densam-
nta icke kttnnat tillgodogöra sig dessa
skolor. Allmänt har också uttalanden
gjorts för att någonting borde göras
för att bebyggaretta tvid hafsbattdet
kttttde fä ett skola afsedd för deras
barn, hmilka nu hittils icke kttttnat
besöka ttågott af de oftvattnämda sko-
lorna. Anuorlunda blifmer ej häller
· förhållattdet med den tredje fasta
folkskola sottt kommunen inrättar
från och spmed i höst. Det är där-
före med en tviss tillfredsställelse
tttan ser att skärgårdens ittmåttare
själfma börja taga srågatt till tals-
Förr eller senare skall det föra till
tnålet och är det att hoppas, att då s
påtryckningen engång är gjord från
ofmattttätnt håll, att intresset hålles
mid lif och slutligen föranleder till
det behjärtansmärda resultatet, ett
Hola för deuf yttersta skärgårdens
arn. «
Från Jussarö har nämligen nu
till kotutttttnaluätndeu i Ekettäs lands-
kommun, inlämnats en as fyrmästas
ren därstädes, kaptett F. Attthotti
satnt fetn andra personer underteck-
mski vffrifmelse af4 följande innehåll:
»Hos kommunalnämdeu i Ekenäs
landsförsamling anhålles att då det
för närmarande å Jussarö fittttes
15 batn i skolåldern och det besitt-«
nes mara en ren omöjlighet att höst
och måt- härifrån ktttma sända bar-
tteu till Skåldö eller Ttvärmintte
folkskola, få härstädes fast folkskola i
gång. Wi undertecknade anhålla där-
före att kotttntunalnämdett må taga
i öfwerwägande, spå hivad sätt en
folkskola å Jussarö bäst katt realise-
ras,;-.ja«njt.anhålla om protokoll isa-
tta-( ..
Kommtmens tillgåttgar äro emel-
lertid för ttärmarande sådana, att de
icke torde, hmarken ntt eller i en
sttar framtid, medgisma en ttt ift sör
en fjärde fast folkskolas int’ttande
oaktadt behofmet af eu« dylik är på-
fallande. Förslag är därföre å bane,
att hos lotsstyrelsett anhålla om bi-
dt ..
s esset-, ty sdt iakttaga vevnggssxe
öes tillhöra· lots- och syrtut-ätt-
ttittgartte i landet, hoppas ntanuätn-
ligen att styrelsen icke skall ttveka att
med någon del bispringa företaget.
J alla fall äger ttu kommunals
näntdett taga frågtm till tals och as-
gisma något«nttalattdey« Det intress
se kommunen hittils ådagalagdt. för
inrättande af nya skolor misar, att
ofmangjorda anhållan skall sammets-
grattt behandlas Oeh ont ej nu
fullständigt resultat katt nås, så katt-
hättda kommunen med ett mindre
belopp kunde bidraga för underhål-
let af en skola på redan ttäntda land.
agg för sen folkskolas tnrltttande å«
Vestra Nylands kallt-
högskola.
(Ur H. Aftonblad)
Tmå år ha förgått sedatt tanken
på inrättandet af ett folkhögskolai
den fmenska delen af mästra Nyland
först offentligen blef tagen till tals.
Detta skedde på Smenska folkskolans
mättners fång- oeh tunsikfesti Ekettäs
år istil. Dårefter mar frågan före-
tttål för artiklar i tidningarna, och
på höstett 1891 upptogs den af Ny-
lättdska afdelttittgetts folkhögskolekomis
te. Ester några förberedande åtgärder
anordnade sagde kotnitö tvid tiden för
landtbrttkstttötet i Eketräs sistlidet år
ett allmänt tttöte i nämda stad as
personer, intresserade för saken. Wid
mötet, sottt tvar besökt af ett mycket
stort antal personer frän denna del
af Nyland, upplystes det att dels ge-
ttottt folkhögskolekotttiteus frikostighet,
dels genom gåfmor af enskilda per-
sotter redan sammanbragts ett pennin-
gesumnm af midpass 12,()()0 mark,
ont wore disponibel för ändamålet-
Dessutom ntsågos medlemmar i ett
antal lokalkotniteer, ett ihtoarjekoms
mutt, hmilka kotniteer borde bearbeta
stämningen och insamla penningar
för högskolans inrättande och under-
håll. Under jttlferien UML-IBM
genotttrestes de skilda kommunerna af
tmättne solkhögskolekotnittsus stipendia-
ter, studenten Storgårds och folkskol-
lärarittttatt frökett Rosengren, htvilka
genom föredrag och samtal sökte gö-
ra folkhögskoletattkett hettttttastadd
blattd allmogen i bygderna. Dessa
stilpendiater hade enligt deras berikt-
teser till komiten konstaterat hos or-
tens befolkning ett ganska allmänt
oeh lifligt intresse för folkhögskolan,
htvilket ytterligare ökats genom sti-
pendiater-urs märksamhet.
Ofmanstående torde mara hmad
som husmndsakligast åtgjorts identta
för folkbildningen så toiktiga fråga.
Atminstone påminna tvi oss ej att
något af toikt rörande densamma se-
nare skttlle ha otttttätttts i tidningar-
na, och tttatt eger sålunda skäl till
farhågan, att ärendet blifmit åtmin-
stotte tilstvidare skjutet åt sidan.
Wisserligett ha särskilda omständig-
heter förenat sig föratt draga upp-
tttärksamheteu åt andra båll. Dett i
norra delen af landet rådattdettödeu
har påkallat pettuittgeittsatttlingar,
htvilka tagit i anspråk både intresse
och tillgångar-. De politisktt förhål-
landena ha äsmett warit egnade att
å ena sidan nedstämma ifmeru, men
borde å andra sidan utgöra en mäk-
tig sporre till uppoffraude arbete i
fosterländska syftens tjänst.
Och det har äfmett misat sig, att
de berörda tryckande omständigheterna
ej annorstädes i landet förlamat ett
toärksatttt arbete på folkhögskolans
område. Nya finska folkhögskolor ha
just nuder den gångna tvitttern öpp-
nats, för andra har den ekonomiska
grundett bliftoit lagd. Deu stvenska
folkhögskolatt i Pat-gas skall oi höst
öppna sitta dörrar, och på Alaud,
där tttatt ätttttt sistlidtte sommar tvid
ett folkfest outttäntde mästra Nyland
säsotn ett exempel på ett ort, där de
andliga intressena och särskildt folk-
högskolesaken tvartttt omhuldades i
motsats till hmad förhållandena more
just på Alaud, där har man titt be-
stämt beslutit sig för inrättandet af
ett folkhögskola, som kommer att öpp-
nas år 1895. Ware detta icke sagt
för att uti äggattde af ambitionen
eller fåfängan skapa enagitationsmes
del. Folkhögskolesaken inttefattar tvida
mera ätt ett atubitionsfraga Den
är af den största betydelse för foster-
landets frattttid. Ett maknadt själf-
ntedtvetattde inom alla lager af sol-
ket, htvilket det just är folkhögskolans
uppgift att framkalla, bör un utgöra
märt förnämsta mål.
Man mill i det längsta antaga,
att det stillestånd, sottt ett tid synes
ha marit rådande i arbetet för mästra
Nylands folkhögskola, ej berott på
likgiltighet hos medlemmarna i lokal-
kotniteerna eller hos ståndspersouss
klassen i sagde bygd, hmilken jtt bör
gti i spetsen för märksamhetendärstä-
des, tttan att detta härrört af andra
orsaker, måhända dem tvi här ofmatt
antydt. Och toi måga därför uttala
hoppet att denna skenbara likgiltighet
sttarligett stall förbytas i ett mattn-
hjärtadt och energiskt arbete för reali-
serande af det ntt föreliggande önsk-
ningsmålet — en stvettfk folkhögskola
i toästra Nyland.
Louise-kommunens-
gästgiivori.
Wid mästra Nylattds landtbruks-
mäntters sammanträde i dag torde
mäckas en fråga angående gästgifmeri
och ordinarie skjutshållningen inom
landskontmuneu, htvilkeu nu är öf-
tverläten åt rusthållaren Karl Ro-
bert Stttedslttttd å Skållargård. Sä-
sottt kättdt torde mara, utbjöds på
offentlig auktion den 2 maj 1890
åt den minst fordrande gästgismeri
och ordinarie skjutshållningen inom
Eketräs landskommun och stattttade
där-mid rusthållar Smedslund för det
lägsta anbudet med ettttseu etthundra
trettio mark per år. Däraf erlägger
Ekettäs landskommun årligen fem-
httndrafettttou mark satttt Pojo kont-
tttttn 160 ntk titt penni, htvarjämte
Tenala kotmtttttt lärer bidraga med
sitt attpart in natura, d. tv. s. att
de stvara för sitt hällskjutsning själf.
Förslagsställarens ide torde mara,
att få kommunerna att hos wederbös
rattde anhålla om, att Skällargårds
gästgifmeri, ester 1894 års utgång,
då det med Smedsluttd upprättade
kontraktet utgår, tttåtte indragas satttt
flyttas till Eketräs stad, emedan af-
ståndet emellan förstnämnda gästgif-
meri och stadett är endast il kilome-
ter och således icke märkar sytttterligen
märkbart. FörEkeuäs landskommun
isynnerhet, htvilkett får bidraga med
största delen för underhållet af gäst-
giftveriet«, satnt äfmen för Pojo och
Tettala kommuner, bleftve det tttan
ttviftvel ett besparing ont gästgiftves
riet flyttades till staden. Wi tro
nämligen på fullt giltiga skäl, att
här skttlle finnas personer fottt åtaga
sig gästgismeris och skjutshålluingeu
för tvida billigare pris, än det nu
makande Kunde kommunens gäst-
gifmeri förenas med stadetts more
det i flere afseettden förmånligast och
kanhända beloppet för underhållet af
detsamma kunde sammanjetukas så,
att en ttedprtttnittg af det bidrag sta-
Pen nu årligen erlägger, äfwen kunde
ke.
Frägan hat-, såsom det f nes, för
lattdskonttttttnen stor betydel e,assedd
sottt den är att försöka få en lindrittg
i kommunens stora o betungande
utgifter. Hurumida för "agsställarett,
kottttttttttalstättttuatts för kommunens
angelägenheter tvakne ordförande, hr
F. Collin, skall kttttna realisera den
tilltänkta planen, återstår ett se.
Wiuner frågan attklattg hos mästra
Nylands lattdtbrnksmänuer, torde det
emellertid tvara tetnuteligett sökm-
att någon förändring i oftvatt att-
tydt syfte är att emotse.
kiotiser tör tiagtm
—— Kejsarliga eskadern passerade
i går kl. 10· f. m. Helsingfors och
kl. half 6 e. m. Haugö direkt in-
kommande frätt sjön, ej genom Ba-
rösuud; frått Hangö antages den
fortsatt till Högsåra.
—- Dödsfall. Natten mot senaste
onsdag afled efter ett låttgmarigsjuks
dout hemmansägaren August Biström
å Skåldö Ostergård, httilket han
jämte Skåldö Wästergård ägde. Dett
aflidtte som tvar ledamot i kommunal-
nätnndön, mar marmt intresserad för
kommunens angelägenheter, hwar-
jämte hatt tillika mar ifrig jord-
brukare och arbetade för nyare
metoders införande i« sitt jordbruk.
Eu tärande lugnfjnkdom ändade dock
i förtid hans lis tvid endast 28 års
ålder. Han sörjes närmast af enka
och föräldrar santt syskon. s
—- Tillbud till eldswåda uppstod
i torsdags i Fyrqwists gård tvid
drottninggatan. Elden hade på okändt
sätt uppstått i en. f· k., dragzlista
iuttehållande dimerse, från htotlketr
en itttettsim rök spred sig i rummet-
Lyckligtmis skedde tillbttdet på sådan
tid, att det genast obsermerades «"och
sktutåde dämpas innan widare fara upp-
o . .
— Soeglig olyskshäudelse. J
uärhetett af Slipars i Snappertuna
tilldrog sig i torsdags på eftermid-
dagen ett sorglig hättdelfe sottt kostade
elen-en tvid finska samskolan ihelslugk
fors, fröken Anna Knmppnnieuti
lifwet.
Händelsen beskrifmes sålunda. Kl.
3 på e· m. begåftvo sig fröken» lis.
och fröken Bauer, hos htvilkeu hon
såsont gäst mistades, med ett ekstock
till det å motsatta stranden befintliga
badftället. Fröken Kumppuuietni,
kom mid badandet ut på för djupt
matten samt började sjunka, emedan
hott icke mar simkunnig, , hwarför
hennes wäniuna, fröken Bauer,·skyns
dade till för att hjälpa henne. Här-
mid fattade hon fröken B. mid halsen
så att de beggekontmo under mattnet.
Den sistttäntda försökte då nå grutts
dare wattett men kände plötsligt att
Knntppnniemi lossade sina armar;
Ett kort stund derpå nådde frku B.
strand men e,mar så uttröttad att hon
mimuade. Aterkommen till sans bör-
ade hon ropa på hjälp, htvilkeu
äfmen efter ett stund anlände. Deu
drunknade upptogs genast och åtgärd
midtogs med att återkalla henne till
lifwet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
