Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiett, htvarest den af honotn fabrisei
rade glasnllett omvändes icke blotttill
possementarbeten, bolstrar, täcken och
fjädrar, utatt äfwen till brokad, sam-
mets eller sidentyger som inslag. Ett
fabrikant i Wiett placerade glastrås
darne på Jacattardsstolartte och gjor-
de därmed försök att istort omvända
glastråden med tillhjälp af maskiner.
Man har ttämligettkontmit så långt,
att glastrådett fullkomligt ägde tväxti
trädetts elasticitet och till och med i
flera hänseenden öftverträffade silket
och ullen. Liktväl har den hittils
icke förmält nudautränga någott af
dessa twå, utan fortfarit att tvara
htvad den från början toar, ett setvärd
sällsynthet. Orsakett därtill torde
säkerligen wara, att man icke förstod
aspassa den ttya uppfinningen efter
de praktiska förhållandena, tneni den
senaste tiden synes förändrittg före-
stä. Nu fabriceras glasträdar sä fitta
som pä en hundradel till en tusende-
del af en tuilimeter, tunnare ätt ko-
konträden, sottt silkesmasken spinner
frätt sitt mun. Man fabricerar glas-
tväfnad nästan lika mjuk som silke,
så böjlig som ull och af större glas-
esfekt än de ädla metallerna. Glas-
slätttiugett är dessutom lättare att
hälla ren, än något annatättme, enär
ett afspolniug med watten är tillräck-
lig för att rengöra dett; den är oemot-
taglig för syror, htvarigettont dett
äftvett blir ett antvändbart material
för kemikern, t. ex. tvid filtrering.
Och ytterligare ttvä dygder har glas-
tväfnaden; dctt fattar icke eld och den
är cn dålig tvärnteledare, få att dett
häller tvärtnen bättre tvid makt än
till och med färull. Det lätta, smi-
diga, mjuka och tvärmande, sotn na-
turen förenat i djurets päls, skall en
gäng eftergöras idet sprödaste af
alla ämnen, ja kanske dcri öftoerträf«
fas. Htoita föremål af glas, såsont
halskjortbröst kttntta ttoättas retta med
tvatten och en borste, sä att de stält-
digt glänsa i felfri sriskhet Pä det
hela taget är det ett jätnförelsetvis
billigt ämne; ett sådant modernt ljust
skjortbröst kostar mellan 2,50—4,öt)
kr., ett par manchetter tz,74, datu-
tröjor 40 kr., och danthattarfrått 15
till 45 kr. Ett träd af ungefär 166
kilometers längd uppgiftves tväga
blott ett lod och kosta 2 gulden.
Under sådana förhållanden håller ma-
terialet på att tvinna ntbredttingi
tvidare kretsar.
lury bland djuren.
Bland de tuåttga frågor, hwilka
sedatt Darwins uppträdande, underka-
stats systematisk undersöknittg, hör
äfwen srågatt ont djurens andliga
egenskaper. Det framkommer en mängd
artiklar härom; och i ett enda häfte,
ör maj, af Retvue des retvues,
finner man trenne dylika, nämligen
om tet mänskliga tvansitmcts östvers
sörmtde på djur, satnt otu ,,eftetisk
och religiös-« känsla hos djuren. Till
amma genre hör äftven en artikel i
ista häftet as Frank Leslie’s pop.
Monthly otu hwad tidskriften kallar
,,jury blattd djuren« htvilketaltså be-
tecknar, att utom den inditviduella
själftagna rätten till anfall eller för-
swar äro åtminstone missa djurarter
i besittning af ett rättskänsla, en
,,tuoral« htvilkett utmynnar i kollek-
tist bestraffande as brott emot dett-
satmna. Jttout fåglarttes ntärld har
stadshotellet i Ekenäs.
Billiga rutn, god restauration oclt
kemi betjäni11g· specielt välbeltls
get körs handelsresande-
man länge warit uppmärksam på dy-
likt, men man finner det äftven hos
däggdjuren
Bästvern håller sträng justice, ehu-
ru man enligt mänskliga åsikter katt-
hända ej alltid skall fittna densamma
rtitttvis. Wid bäfwerkolonierna fitt-
ner tnau nämligett som oftast en del
,,en-eriter«, hwilka måste uppehålla
sig utom kolonins egentliga område.
Att bäsrartte hålla rådplägniug och
ådöma straff säges toara ett faktum,
och dessa eremiter ärv just sådatta
dontsälda brottslingar. Wisserligeu
säger tttan att de gamla hatterne
förskjutas säsottt onyttiga, då de blif-
mit ettkliugar, men kanhända är dock
bästvern ej så orätttvis att han att-
ser ålderdomen såsom ett brott. Nöttt
katt ju tänka sig att dessa ettklingar
antingen försökt störa andra famil-
jer eller ock befunnits skyldiga till
stöld. Mett bland eremiterna finitas
äftven yngre inditvider, htvilka tyd-
ligttvis undergått ett planmässigt och
rättmist straff, alldeles sout i en
starssanftalt. Otu de endast tvoro sör-
skjutna, så skulle ntan tänka sig att
de finge los att inrätta sig sottt de
mille, men detta är ej fallet. Under
det att kolonin itträttar trefliga,
tvaruta tvåttiugar, ntåste dessa eremi-
ter bo i hålor och slita ondt. Om
de börja bygga, så kottttner genast
kolonin och förstör altsatnmans. Or-
saken till detta straff lär dels wara
lättja dels och oftast stöld.
Aftven elefanterna hastva domsto-
lar. De ställa sig i en sluten krets
kring brottslingett, och sedan de med-
delat sig med htvarattdra i ett språk,
som tvål endast apsprofessortt Gar-
ner tror sig kunna tolka för oss,
börja de alla på en gåttg trumpeta
i en olycksbådande tonart, htoarefter
de med sina snablar bearbeta den
olycklige brottslingen, htvilken jagas
ut i tvildtnarkett, där han ensam och
öfwergiftven öftverlätnttas åt ångern
östver sina synder och aldrig mer får
tillåtelse att konttna i godt sälskap.
Wanligttvis tyckes det lvara stöld,
sottt drager straffet öfwer hufwud,
och dessa ensamt kringströstvande ele-
fattter kallas och af de infödde för
»sknrkar«.
Aftven bland hundartte har tttau
exempel på dylika bestraffningar.
Ett stor, ilsken hund, ett mellanting
mellan en herdehnud och en jakthund,
följde ständigt med sitt herres mjölk-
kärra till staden. Han tvar lika för-
stktig och omtäuksant som ondsint, ty titt-
der det att han stod och misshandlade
de små hundarne, höll han sig toar-
samt undan för de stora. Meddela-
reu, htvilkett ofta lagt märke till
hundens sätt promenerade en dag
utåt landet med en tvän, då de plöts-
ligt npphumtos af 12 till 15 stora
och små hundar, htvilka i full fart
kotnttto springande från staden. Hwad
skulle tväl det betyda. Det tvar upp-
pettbart att de hade ett bestätndt mål.
Dagen därpå fick meddelaren meta,
att Nelsonslund blismit funnen mer
död ätt ledvande ttära husbondens
gård. Då den sedermera följde med
tnjölkkärran, tvisade det sig att den
blifwit ,,en atutan tttänuiska«. Dett
befattade sig ej längre med de små
hundarne utan gick wackert och stilla
bredtvid kärran.
Att storkar hållit rådplägning och
fält dödsdomar öfwer otrogna äkta
makar, htvilka omedelbart esterutslas
get blifwit ihjälhackade, det är ett
länge kändt faktum, hwaraf den fria
kärleketts apostlar kunna draga den
slutsatsen, att ,,den djuriska instink-
ten« krästver dödsstraff för otrohet i
äktenskapet. Bland kråkortta är det
i synnerhet stöld af tnaterialer under
den tid, då de bygga bo, som härdt
bestraffas. stråkdontstolett är lar-
mande, men intressant som ett sam-
manträde inom tvissa länders depu-
teradekantrar. Luften är först upp-
fyld med kråkskrik åt alla tvädersträck.
Det är sammankallandet af juryn.
Tå denna sammanträd, framhoppar
ett gammal patriark med sitt krrrrras
på alt brottslingen skall hastva strrrrafs,
htvarefter samtliga juryntän ropa:
,,Brrra, brrral Låt domett blifwa
tvärkstäld!« Och så flyga de alle-
santtttatts bråkande och skrikande bort
till det brottsliga tjusparets, bo,
htvilket i gruttd och bottett förstöres,
äng-er det att tjusparet jagas i lands-
y t.
Itaäepvarnon i Tumba.
Hr X. hade varit tjenstcman
vid Tumba pappersbruk ochlckde
nu i landtlig tillbakadragenhct på
ett samlad stylver och en liten
pension. Lilvet var så idylliskt
lungt och kridlullt, som om det
aldrig funnits en elak menniska
eller någon dålighet på vilt- syn-
diga jord.
Men ingett ro eller krid iir kull-
ständig. En sådan dels kuslig
och mörk qväll, dit det kötts så
godt att ha ett varmt oclt viil
ombonadt hem. en sådan der
hemsk, dyster qväll, då vilddjur,
riikvar och banditer iilska att uk-
köra sina mörksens gerningar.
knackade det dolt törst pir hans
dörr ocls sedan på fönster-luckorna
,,llvetn der?" frågade gubben
X. darrande Jo, det vars tre nlul-
kare", sotn ville ha mat ocli hus-
rum. tjlubben X. sökte förklara.
att det ej stod i hans makt att
tillmötesgå deras anhållan, men
de tre .,lull«arne«« förklarade då
lika bestämdt, att de ej läte sig
akspisas med fraser utan köre-
droge ett dukadt bord. Och de
fordrade att bemötas med ur-
gammal berömd, nordisk güsll1·i-
het-, annars så
situationen var onekligen be-
tänklig. tiubbens kru var olyck-
ligtvis bortrest, sii att han stod
jit der alldeles komplett ,,kör-
sval-slös««.
Mett han visade sig situationen
vuxen. Artigt ropade lir X, till
,,luti«arne«, att om de ville vara
så innerligt vänliga och vänta ett
ögonblick, skulle de genast lii
mycket tryggt och säkert husrum.
så kilade lian ut i köket oclt
betitlade en gammal katlcqvarn
och ett ringklocka. llatt vekvade
till ett par energiska tag påkalla-
gvarnen och ringde sedatt ögott·
blickligelt på klocka-t.
»Nej, hörru på denl klan har
telefon, den t.jukgubl)enl« lätt det
utanför.
()olt inifrån lät det: .,Hallä,
hallå! Är det länsman Y? Jasä.
det var bra, du var hemma!
Kent då genast till mig och tag
med dig ett par handfasta kar-
lar, så tror jag du skall göra ett
utmiirkt kap- Tre hemska bandi-
ter beliiglsa mig —- Jasü, du kan
ej komma gottast, nå jag skall
då försöka att uppehålla dem en
stund med min präktiga revolver.
Men kom sä kort du kan. Adjö,
ndjöl Tack så mycket l«
Men utanför hördes nu en
skroflig röst: »llör nu, herrn,
jag tror allt ändå vi ge tusan i
det dcr »nattlogiet". Tjenis!««
Och sa hördes hastiga steg ak-
liigstta sig ut åt den nattomhöljda
nejdett.
Men gubben X. kastade sig
ned baklänges i länstoleit och
skrattade så lärarna trillade ut
ökver hela socknen, och alla hans
vänner och bekanta ha vekvat på
den historiskt märkvärdiga kalle-
qvarnen i Tumba·
Ångdålslägonhotor.
Ångk,
Nevis-en
kapt. l. li. Klonder
algår
till Helsingfors via Barösund,
Fagervik och Ingå bryggor,
hvaer måndag kl. 7 t. m.
lit-tur Helsingfors kvarsittare-
clag kl. lo k. m.
tlll Åbo via Lappvik, Hangö,
Dalsbruk, skinnarvik, Muddais
i Pargas, hvarje Fredag kl.
7 k. m.
listor Åbo livat-jo söndag lil.
s k. m.
Till skura algär ångat-en
hvarje söndag och torsdags-å
natten.
Närmare hos
l. Ahnberg d- c:o.
Hnrsea
Finlands bank, den 12 Juli 1893·
sfärs-krito. Juktkurs
W Fe-
S:t Peterobtieg k. s. Löö: —- Aklh —-
Loudott k. s. Ao 35 2kt: 15
sl) dd. 25: 10 25 —
Paris k. s. 1()0: 40 99 40
st) dd. 99t 70 RI- 90
Dambttrg k. s. 124. St) 123 20
90 dd. 123z stl 122; öt)
Lübeck . s. 124: 20 123: stl
9t) dd. 123: 20 122x 50
Stockholm k. s. likt-: 40 Isti- ött
Kristiattia k. s. ldttx 40 lös: ött
Köpenhamn k. s. lött sl) lZZt ö0
ilangö Tryckcri dr Tidninga Akticbolag
MW.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
