- Project Runeberg -  Ekenäs Tidning. Lokalblad för Ekenäs och omnäjd / Profnummer dec 1892 - N:r 102 dec 1893 /
55:3

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Deu finska landtdagen är före-
mäl för ett längre korrespottdensartikel
i Petersbttrger Liftok. Förf omnäm-
tter de ärenden, som frän regeringens
sida komma att föreläggas landtda-
gen, och bifogat· härtill ttr egenfatas

ttr ett inledning och afsltttttittg af
satnttta snillrika art, sottt ialltttätthet
tyckes utmärka sagda blads medde-
landett frän Finland. ,,Landtdagens
öppnande i Finlattd har, säger han,
förttt åtföljts af många ganska karak-
täristiska formaliteter. Pä torget
utanför senaten har ett kompani af
den finska gardesbataljottett plägat ut-
tttarschera, för att tttföra ttvä natio-
ttella hymner: först den ryska och få
dett finska: Wätst land, toärt land,
tvärt fosterland, htvilkett senares slut»
strofer ha ett för rysfarue ganska
kränkande innehåll. J följd häraf
har på senare tid denna formalitet
bortfallit-t. — — Härpti följa nägra
ord ottt förkunnelsen beträffande landt-
dagens öppnande genom ,,en af se-
natot·er"tte«, äftoensottt angående de
festliga tillställningar, sottt af landt-
dagsmäunen pläga anordnas, hwar-
på förf. utbrister: »Ehuru stu-
detttertta i Helsingfors ej deltaga
i landtdagen, uttrycka de liktoäl
sina ttatiottella känslor genom set-ettas
der toid Runebergs tnouuttteut. Tö«
tvätr flttta studenternas fattttttattkont-
ster tvattligen med twister ocl stri-
der mellan fettttontattertte och ftoeko
tttanerne«. —- J slutet af fin upp-
sats beklagar förf. att den tysta be.
folkttittgett bildar ett ,,tnycket stoag
enhet« i landtdagens sammansättning,
ity att ,,frätt ryssarues sida blott in-
fitttter sig ett representant för det aud-
liga ståndet och några personer från
köputattsståttdet, och det ätttttt till
finska undersåtar«. —- Efter landt-
dagens slttt kungöras landtdagens be-
slut blott pä finska och stoettfka språ-
ken, men icke pä ryska för de ryssar
sottt äro finska uttdersätar. Ryssar,
fottt icke fötstä stoettska och finska,
ttödgtts därför anlita trattslatorer
för att bli ttttdertttttttiga ottt landt-
dagens beslut.

Anitra lamt.

— Ett skepps-gosses flykt. J jtttti
märktes af ett fartyg, sunt mar pä
toäg till London, ett lttenbätdriftva
omkring pä hastoet. Dett hade hivar-
kett roder eller segel, men ittttti den
märktes ett ensam person. Skeppet
utsatte genast ett bät, och tttau fatttt
dä i den ensliga farkosten ett skepps-
gosse, sottt ttppgaf sig hastoa flytt
frän ett tyskt segelfartyg, sottt låg i
hamn toid Kronstadt. lIran hade blif-
wit till den grad misshandlad af
matroserna ont bord, att hatt ej lätt-
gre stod ttt därmed. Hatt passade
därför på ett tillfälle och lösgjttrde
ett bät; roder eller segel kttttde han
dock ej fitttta och beslöt därför att
lämna farkostett åt sitt öde, i hopp
om, att dett fkttlle driftoas i land.
Att gosfett«talat sant ltetoisas af de
många blånaderna och skråtttortta på
hatts kropp. Hatt fördes till Kron-
stadt och öftoerlätnnades ättyfkakotts
stilatet, fottt skall inleda undersök-
umg-

— För rökare och rökarlttnor.
Fräu Chicago fkriftoes: Jttfantittttau
Eulalia frän Spanien, sottt några
dagat· besökt utställningen härstädes,

har nu asreft härifrån, mett har lem-
ttal efter sig ett märkbar förändring:
rökattde damer. Sä länge jag war
i Ctttsosta, hörde jag, så ofta jag
bjöd ett cigarrett till ett datu, det
stoaret: ,,Jatt är ittgett amerikanska,
jag röker icke!« Såtedes trodde jag
att damerna i Amerika rökte. Desto
mer söt-tvättad blef jag, att af de
damer, jag erbjöd ett cigarett få det
stoaret: ,,J Europa lär det wara
brukligt att fruntimmer röka, men
ett atttertkattst dattt röker ej.« Pä ett
till ittfatttinttans ätsa ordnad fest
uppmanade denna de närmarande da-
tttertta att röka, och då hon själs fö-
regick de andra med godt exempel
lostoade de andra, att httr smärt det
ätt kunde bekomma dem, skulle de
uppfylla hettnes önskan.

— Den skötta amerikanskan. Ett
tytt afskytoärdt mode, sottt möjligen
kotttttter att medföra ett retooltttion
i dett ktoinliga toaletten, skriftoer ett
amerikansk korrespodent, har nyligen
sått insteg blattd de ttttga och rika ame-
rikattskortta .Desfa haftoa tttt kommit
på dett iden att dekorera sitt hud
ester samma tttöufter, sottt tygeti
kläderna. Med attdra ord: ett htoit
hud anses ej längre ,,sashiottable«.
Färgade artttar och bett äro ntt på
modet och alla möjliga sällsamma
figurer och tecken af oförgänglig färg
malas itt ihnden; och ett dylikt
mode tvälkotuttas nu i balsalottgett.
De unga republikattskoruas karaktär
och smak ftoltt titlkäuuagiftoas ge·
ttottt de olika tecknen på deras

kropp. De patriotiska skola utel-
latt skuldrorna bära Förettta stater-
ttas flagga, under det de unga skött-
heter, sottt äro djttrtoäunety toisa sig
ttted ett bild af sitt älsklingspapegojtt
eller ttåtjot annat djur ittntäladti
huden. Edisotts elektriska petttta är
det instrument fottt härtoid antoäu-
des. Jttdisktt färger och kinesiskzino-
ber äro de enda ingredienserna, sottt
brukas toid ttätuda process. Desom
äro hemma i tattterittgskottftett äro
mycket populära och sakna ej syssel-
sättning.

Ett dystert familjedrama.
Smeden Geisler och hatts hustru woro
härom dagett stälda inför rätta i
Hirschberg såsotn anklagade för mord
på sitt enda barn, ett fyra ärig flicka.
De anklagade lefde i knappaotttstän-
digheter, ehttrtttoäl de ej tooro stad-
da i nöd. De hade emellertid beslu-
tat att gemensamt dö satnt äfwett
afliftoa sitt barn. Dödsdagen toar
bestämd till den 25 tttars och med-
let skttlle tuara karbolsyra, sottt ock
anskaffades. Då uyfsuämda dag kom,
förklarade tttodertt att hon ej kutt-
de åse barnets död, och därmed läm-
ttade hon huset. Wid den första
klunken började barnet skrika, tttett
fadern tog koppett och hälde dess itts
nehäll i barnets mun. Krautp in-
trädde genaft, och efter ett hals titttutes
lidande roat det blomstrande barnet
ett lik. När tnodertt kottt hem, toar
barnet dödt. Föräldrarue gittgo nu
till ett skog söt· att gemensamt dö,
tttett modet tröt på och ttattett toättde de
hem igen. Näfta tttorgott gittgo de
åter till skogen med samma föresats.
Httstrttn tog den medförda karbolsy-
reflafkatt och förde till tunnneu,
hntarpä hon föll tted till marken,
till utseendet liflös. Mauueu gick
nu tillbaka till bytt och attgas sig
själf. Hatt ttelle dock låta påskina.

att barnet druckit as karbolsyran as
osörsiktighet. Senare framgick as
förhöret, att Geislcr aldrig menat
alltvarligt med sinafjälstnot-dstattkar,
ttlatt blott welttt på detta sätt befria
sig frän hustru och barn. Geisler
dömdes till dödssttaff och hustrun
till 10 års fängelse.

—- Ett stttartfjuk Madatttta. Frått
Mailattd meddelas: J domens toeftra
skepp finnes en gammal basrelief i
terracotta, fottt föreställer aposteln,
och i tttidtett fttir ett bildas marmor,
föreställaudc madonnan med barnet.

För fjorton dagar sedan utspreds
det ryktet, att madonnan gjorde under-,
och nu ser tttan dagligen ett massa
givittnor knäböja framför bilden och
förära dett maxljus och blommor-·
Matt har sökt förhindra detta och har
bortfört ljusen och blommorna, men
toidskepelsett tycks snarare ökas ätt
minska s. Ett dag sägs ett skara
fruntimmer knäböja och bedja frätts-
för bilden.

Ett gammal flitttskallig gubbe be-
rättade det nyss skedda undret sä-
lunda: »9.lkadonnau toisade fig för
ett person i dröttttttett och beklagade
sig öftoer, att ltott blef försttttttttad.
Hott sade då: ’Htoat«sör firar tttattså
mycket tttadottttatti fakristiatt, under
det ttttttt knappast ntärker mig?

Aftoen jag toill lsliftoa tillbedd·.
Alla de församlade hörde på och
kunde ej begripa, httr den etta bilden
kunde roara stoartsjttk på den andra.
Mett den gamle fortfor: Madottttatt
uppenbarade sig för ett sedan flere
år tillbaka lattt fru och fade: ’Gä
in i domen och tillbed framför mitt
bild, och dtt skall bliftoa helbregda’.
’Jag kan ej stä på mina fötter’,
stoarade damen. ’Kottt i tvagn, och
dtt skall kutttta återtoättda till st)ts!’
stoarade madonnan. Datneu for werk-
ligett dit i wagu, tillbad madonnan
och återtoände hem fullt botad.«

,,Har ni sett detta med
ögott?«« frcigade inatt gubben.

,,Nej«, stoarade hau, ,,men alla
toeta det, och den botade fruns tttatt
ämnar bygga ett kapell till madon-
nans ära-« s

,,Ocl) har madonnan ej gjort ttågot
under med erl«

,,Jeke ännu, men det kotttnter uog«,
stoarade gubben.

Det är att beklaga, att få ntåttga
katoliker sätta tro till dylika atoinno-
fantasier och underbara fagorl


san Feanetsao.

Af ,,toäfterns Paris«, SanFratt-
cisco, och det milda lis där råder
ger Politiketts Cljikagokotrespondeut
söljattde skildring:

Ett stad, hnsilken år 185)l) roar
få stor font Gretttta och tttt är så
stor sottt Köpenhamn Ett stad med
asfaltbelagda gator, eleganta bygg-
ttctder och ett pittoreskt läge !« En in-
ternationell, rik, slösaktig och lättsin-
nig stad, ett wästertts Babylon, där
prärietts frilttftstttättttiskor möta ori-
eutens last. Bygd på ett halfö, sottt
ärligett skakas af jordbäfningar, är
det fotn dct feberaktiga liftoet på
dess gator framkallades af ångesten
för ett explosion. Man har alltid i
denna stad ett känsla af toärldens
snara undergång och känslan af att
alt leftoaude, ittttatt det gär under,
toill roa sig och njuta af liftoet ätt-
da till det sista ögonblicket. Tjufande

egna

elektrisk strålglans hwilar out aftonen

östver gatorna, i hwittas brokiga
böljande mängd matt dock urskiljer
ttväntte olika typer: wästerus ttttge
fttobb som lestuer tvildt på faderns,
grufegareus pengar och i hälarnc på
honom: loretten, ett ofta förtjusande
tvacker ktoinna men klädd i skrikande
obehagliga färger, med alt för stora
smycken och en hatt iforttt af ett
bkomsterkorg på ett uppspättdt para-
p y-

Det är dessa twå typer sottt get-
liftoet på Market Street dess egen-
dotnliga prägel. Hntad sötterttes af
Frankrike gamla adel iiro för natt-
kafcertta pä Bouletoard des Capuli-
nes,.detsamma äro föttertte af stali-
formens penuittgadel för hotellcrua
i San Francisco. Mett det glada
lis sottt i Paris dock begränsas as
missa former har här ett obunden,
nästan toäldfattt prägel. Ett ttoist,
fottt i Paris afgöres genom ett du-
ell, asslutas här genom retooltoerskott
och mord-

De illa kända httsett i SanFrani
eisctt bilda nästan ett hel stad. J
dess tvidt utsträckta ktoarter finitas
hus toid hus, där tttatt nattetid ge-
ttottt hemliga, ofta underjordiska gatt-
gar föres tted till dattslokaler, spel-
salar, opiuttthälor och ob-.skt·ifliga
toariteer. Oftoer alt höres klangen
af dollarn, toittet plit-litt« och ktoinnor
i alltt åldrar och af alla nationalite-
ter kretsa mellan Kaliforniens snob-
bar, resande, spelare och ficktjttftoar.
Och htvilka ktoinnorP Den stora
ftoäruten af toästertts htoita tärttor
är blandad med ett element af gros-
lettttttade irländskor- negrittnor, utu-
lattskor, japattesiskor och kinesiskor,
iförda fantastiska dräkter-, dansande,
stoettiga, ropande oeh skrikande sottt
furier, htoilktt tyckas ha kommit fran
underjorden. J timmar, ja nätter
katt tttatt ga frätt orgie till orgie,
frått den etta bachattalett till den
andra. Här finnas ittga trötta män-
niskor. Hät- är den första generatio-
tteus robusta lifsglädje i slagsmål
och rentoltoet·dt«att:cr, fottt ottt utor-
gottett illustreras af tidningarna.
Nästatt dagligen tuäste tttatti beskrif-
ningartta af desstt blodiga konflikter
beundra männens mod. Att San
Francisco är ttt och är in har stoff
till detta lis beror pa ställets etta-
stående läge sottt ett centrum, till
lttoilketfettt toärldstoägar leda. Hutart
ttig och htoart skepp ökar människo-
strömtttett genom San Franciscos
,,gylleue port«.


stat-liars barn.

Btt storstad-bitti al it. uttalade-eget-

Ått, intn ltttclo liii-stått det, ltur
sakta de titt talade vitt dörrar-.
modern ocslt doktorn. llatt skulle-.
dö, ltctcte doktorn sagt. etc-li clel
stritt-l. sa gir-ii tttttcletstt ttt i liii-
lcet Oclt gtsiit det-; ltcttt skulle ej
tttiitska något.

lian vttts angripen al luttgsttl
oclt låg scciatt liotstt vet-kot- lill

sängen tian skulle alllsii snut-i
vara döci. Kuno-ko redutt i dags

Dijdl l)t"t ligga tttettttislcurtttt
sottt i sömn. ocltctictrigtttcr vakttu
cle ttjtp, otxlt cict vetet ittgotttig ul«
clel som ltiittcler omkring dent, in-
gentittg.

FOI-ut hade ltun vett-il liii-kärligt
tsiittct köt- tliiciett. istntt inuit-s ett

gäng sett ett Jörl, sitt lut- tttecl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:08:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekenastidn/1893/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free