Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nägot om joniskaiton på
Älmit«s’ oci- » - vestiinsiiex «f·
..»–slittrgårilon.
mek. uj « ·
Frågan om en skatteförmedling
på Åland och västflnska skiirgitrs
den skall alltid hålla sig i dessa
trakter på dagordningen tils den
erhåller sin lösning. ty den är
rent af ett nödvändigt vilkor för
befolkningens ekonomiska utveck-
ling. Vid ett par landtdagarårad
har Ålands härads representant
petitionerat härom utan något re-
sultat och torde regeringens hand-
lingssätt i denna fråga, åtminstone
hvad petitionen från 1888 års
landtdag beträffar, berott på ett
afstyrkande utlåtande från landets
landtmäteristyrelse.
Denna landsdel är skattlagd ef-
ter den s. k. nyländska skattelägg—
ningsmetoden, enligt hvilken vid
skatteläggniiigen ortens alla för-
måner tagas i betraktande Då
skatteläggningen för ungefär- två-
hundra år tillbaka försiggick, räk-
nade man således dessa trakter-,
som då voro de bäst odlade i lan-
det. till godo äfven fisket och sjö-
farten, hvarigenom man ansåg att
» en lättare kommunikation ." egde
rum med »köpstäderna». Under
de gångna århundradena liafva
förhållandena fullkomligt förän-
drats. Det inre landet har stigit
ofantligt iodling och dess befolk-
ning i välstånd, goda landsvägar
draga fram öfver alt och därtill
komma ännu järnvägarna, som ut-
föra inlandsbons produkter till
den stora värld-marknaden För
skårgårdsbon ser det annnorlunda
ut, fisket har aftagit, lämplig jord
för nyodlingar finnes ej, sjöfarten
inbringar intet, och om också ång-
båtar fara fram här och där. så
är likväl skärgårdslions främsta
kommunikationsmedel hans båt,
densamma som för två århundra-
den sedan.- Och det oaktadt är
skatten lika hög som förr» Huru
skriande detta missförhållande är.
inser man bäst om man jämför
den årliga skatten· iÄlands härad
med öfriga liärader af Åbo län.
Kominirnalrådet Rosenberg upp-
gifver i sina petitioner, att medan
skatten på Åland utgjorde 10snik
per individ och 6 mark förlivarje
tunnland bebrukad jord, sbelöpte
sig i 5 eniga hakads-xi aktive lan
samma skatt till i medelt l stink
35 penni per individ och 1 mark
89 penni per tunnland bebrukad
jord. Vid första ögonkast på dessa
siffror måste man erkänna att i
en slik ojämn fördelning ak jord-
skatten ligger något abnormalt,
som oförtöfvadt påyrkar en för-
ändring. skärskåda vi förhållaii-
dena litet närmare, finna vi bl.a.
vidare, att då i 1848 åiss landt-
mäteriförfattning § 139 stadgas,
att 600 till 1,200 tunnland jord
skall vara det normala för man-
talet, så få det oaktadt hemma-
nen på Åland åtnöja sig med om-
kring 83 å 200 tunnland per man-
tal. Höfves icke härvid en rät-
telse?
Fisket utgjorde, som sagdt är,
skatteobjekt vid Ålands och skär–
gärdens skatteläggning. Nu har
dock sedan längre tider fisket så
aftagit, «.- att-« dilra största delen iaf
lands innebyggare. det s.k. fa-
sta lii-md, i likhet med kustlands-
bondeii måst köpa sitt årsbehof
sk kisk. Af Ålands gosoo inne-
byggare idka endast 1,0-i«t·) perso-
ner fiske som näring. Det är en-
dast hvarje 19:de person. Altså
skatta 81 0-0 ak Ålands befolknng
för en näring som de icke idka.
Ännu ett exempel. Wårdö kom-
mun hade för omkring en mans-
ålder sedan 14 strömmingsnotar,
nu är blott en i värksamliet, ocli
vid många andra fjällfiskläger,«diii·
förr lastades många sumpar, fås
numera icke husbehofsflsk.
Och sjöfarten. som för omkring
12 å 15 år sedan var lönande,
« har numera genoin dåliga konjunk-
turer och omöjligheten för segel-
fartyg att konkurrera med utländ-
ska ångai-e och deras kapitalstarka
redare så gått ned, att den for-
doni vackra skärgårdsflottan hop-
smultit till ett fåtal mest öfverä-
riga och otidsenliga fartyg. Pälj-
den af sjöfartens förfall är natur-
ligtvis att det allmänna välstån-
det aftagit. -
Att likväl inbyggarna i dessa
trakter, oaktadt deras hufvudsak-
ligaste näringskällor alt mera ut-
sinat, dock mäktat utgöra dem
åsatta pålagor, torde kunna för-
klaras endast. såsom statsutskot-
tet vid 1888 års. landtdag yttrar
i sitt betänkande i frågan, genom
de icke obetydliga besparingar,
som de under gynsammare för-
hållandeii lyckats göt-a. Men så
framt de. därvarande hemmanens
själfbestånd icke skall inom när-
maste framtid äfventyras, så är
skattelindring nödvändig-
skatteförmedlingar af detta slag.
då en enskild landsdel fått lind-
ringl i sina pålagor, äro ingenting
nytt. Sålunda erhöll lkalis och
Ruovesi socken är 1817, delar af
Wasa, Uleåborgs och bo län år
1833, Korpo och Houtskärs sock-
nar 1864 skatteförinedling. utom
andra fall. Visserligen är det sant
att man synes på en del håll ar-
beta för en ny, allmän skattlägg-
ning i syfte att utjämna grund-
skatten till kronan, men tagerjmaii
i betraktande de många och sto-
ra svårigheter, soiii härvid ställa
sig i vägen, och de högst bety-
dande, till tiotal miljoner beräk-
nade kostnader, sein åtfölja en
sådan, så måste man inse att den
skall «blifva’ en värkligliet först i
en aflägsen framtid.
Men i förväntan på detta jätte-
arbete bör man icke stä stilla j
orättvisa och ojämna skattförhål-
landen, utan fortgå på den be-
trädda vägen, att förmedla skat-
ten, där den på grund af förän-
drade tidsomständigheter ocli för-
hållanden blifvit en tryckande
börda. Må man icke förhala med
en rättvis skatteförmedling, tils
befolkningen blir så utarmad, att
den icke kaii erlägga sina utskyl-
der. O. «-
Vi hafva intagit ofvanstående-
artikel emedan de uttalanden som
deri förekomma äfven gälla vår-
sktirgårdsallmoge, hvilken likaså
skattas för en näring som de icke
ega. «
Vid Västra Nylands landtbruks-
vämiers senaste möte, då fråga
var om att beräkna kommunal-
skatten efter lägenhetens mantal,
fälldes tydliga yttranden öfver de
höga mantal livari skärgårdslieni-
manen voro satta.
Vi skola nämna några af skär-
gårdens hemman ocli dess inan-
tal, för att tydligai·e påvisa de öf-
verklagade missförhållandena
Alglo Ostergård är Vi mantal
skatte och likaså Westergärd och
borde hvardera således besitta,
enligt livad ofvan anförts, minst
150 tunnland jord, eller 300 tulnd
tillsammans livar ocli en som be-
sökt det naiursköna stället, finner
lätt att det endast är på grund
af fisket. som beskattningen be-
räknats. De flesta liemmaniskär-
gården äro Vi mantal med un-
dantag af några som äro högre t.
ex. lziisö V- och llästö likaså VD
och dock torde dessa lägenlieteiss
odlade jord icke vara ens nämn-
värd. -
ställer man ofvannämnda lä-
genheter i jämnbredd med lägen-
heterna ä fastlandet finner man
genast att de sistnämnda. försed-
da med vidtomfattande åkrar ocli
ängar-, stora skogsmarker m. m.
likväl endast äro obetydligt högre
i mantal än skärgårdslieminanen,
så att någoii jämförelse dein emel-
lan i den vägen knappt kan före-
komma. «
såsoni synes är det således icke
allenast på Åland ochivestfinska
skärgårtien, som en skatteförmed-
ling vore nödvändig, utan äfveni
landets öfriga skärgård.l
tloiiser för dagen.
— Laiidtdag 1897. Hans Maje-
stät har bifallit till senatens hem-
ställan att ständerna åter bleswesam-
mankallade tre är efter instundande
landtdag eller är 1897.
— Dontarekåtcn. På därom gjord
ansökning har häradshöfdiitgen i Ra-
seborgs domsaga Abr. Kumlin befri-
ats frätt tvärkställatidet af detta års
lagtima höftting i Karislojo sockens
och Sammatti kapells tingslag suttit
hofrättsauskultanten Gunnar Hjelt
förordnats att såsom ordförande i
häradsrätten uäinda ting förrätta.
Tinget tager sin börjaii den4feps
tember ä Norfi hemman iLönuhams
mar by af nämda socken-
— Konmiunalftämma i Snapper-
tuua hälles ü kommunalftiigan där-
städes den 18 instundande Septems
ber hwarivid behandlas.
1:o Oni lånemagasinets sörwalts
ning är i öfwerensstämmelfe med
kommunens önskningar.
2:ii Wal as 3 kandidater till be-
sättande af ledigblifwande härad-s-
nänidenianna befattningeti, famt
tho Weil af elektorer till landt-
dagsmnnnawalet.
— Bilttre wäg till Rafeborgs
ruiner. J tvär föregåettde nummer
omtalade wi, att twütnsen mark blif-
wit anslagna för uppsöraiidet af en
turiststuga inwid Rose-borgs ruiner,
samt att arbetet därmed skiille midte-
ga redan denna höft. Stugan pla-
serad å kullen midtemot ruinerna
samt kommer att innehålla stuga och
frimurare- hirardera med stock mäggar
samt en större sal uppfördjgs res-,
wirke. J den filtaämda inrättas ett
tiotal liggplatfer å wilka turister
kunna göra fig. fä befwitmtderas
medförda packning och wärdsolkets
tillmötesgående i förening med stäl-
lets tillgüngcr det tillåta. J turifts
stugan blifioer nemligen en familj
bosatt för att tillhondagä de resande
med att bereda dem tak öfwer huf-
wndet, samt en nödtorftig spis-om
sü önskas.
· Ett länge uttalat önskningsmdl
synes sålunda gü i fullbordati och
c»tt länge kändt behofblefwe uppfyldt·
Aterftür blott en önskan att toägen,
fråii allmänna landswägen genom
Raschorgs boställes ägor,, blifwer
försatt i sådant skick att densamma
kunde, titan fara för lif och lein be-
faras med åkdon. Däroni finnes
endast en åsigt, uttalad enftätnmigt
af alla som besökt ruinen i Snapper-
tuna, och därför hafwa tvi ingen
anledning, att närmare bestrisioa
denna wäg, ntan wilja endast fram-
hålla deii önskaii som ofta försports,
att densamma blefwe försatt iett
något bättre tillstånd.
När nu medel ann-isats för upp-
förandet af ofivanämda turistftuga
är det att hoppas att några hundra
mark äfwen bliswa bewiljcde för
omordade tvägs reparation.( .
— Under angnfti månad hafwa
följande akuta sjukdomsfall i staden
anmälts: s
Reniittent feber Z.
Hjärnhinneinflammotion 1·
Wtags och tarmkatqrr . . . 15.
Messling . . .· » 1.
Hai-sköta 1.
Hnlsfluss 3.
Lungtatarr - 1.
f2.
Lunginflammatiou
Summa 27.
— J Elementarffplan inskreswos
50 elewer, neml. 16 på I,19püll,
12 på Ill och 3 pä Vl klassen.
— Folkskolorna begynte fin märk-
sainhet i går den 1 sept. och in-
fkrefivos 38 nya elewer. Hela elen–
antalet utgör för närmat-ande Isb.
—- Ekcnäs wäfskola började sitt
andra arbetsär i gär. Därwid hade
19 eleiver anmält fig, livaraf14
nya och däraf 12 äro utgtingnafrån
allmoge-hem »«
—- Underftöd åt folkskola. At
Preftkiilla folkskola i Tenala hur be-
wiljats ett statsunderftöd af 609
morf.
—- Till lärarinna wid Trolls-
hosdti nyinrättade folkskola i Teuala,
antogs i torsdags fröken Rosa Fre-
lander. « —
— F. B. K:s utfärd i morgon
kl. 6 torde bliswa rätt angenäm, att
dömma af det lifliga deltagandet
samt af bestyrelsens- för resan au-
oi-diiingar, som lofwa det bästa-
Aterftår att hoppas på ett wackert
wäder.
Äftvcn andra, än brandkårister äro
i tillfälle att fä deltaga i färden så
långt utrymmet det medgifwer.
—- -Krcaturssjukdomar. Under för-
liden juli och förra hälften af augu-
sti månader har af wederbörande
djurlätare till medicinalftyrel en iii-
berättats att följande smitto amma
lreatnrssjntdomar förekommit inom
landet, nämligen: .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
