Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Duluth, Mesaba äs- Northern järn-
wägeu. Kontraktörerne hade icke på
långa tider betalt aslöningarna, och
häröfwer förargades slutligen arbe-
tarne och lämnade arbetet. Men icke
nog härmed, de drogo till ett annat
ställe, hwarest SOU-— 300 man woro
i arbete och twungo äfwen dessa att
lännia arbetet. Ledarues fängslande
gjorde ett snart slut på strejken. —-
U. K.
Anitra lamt.
—- Rörande wärldsutställningen
i Antwerpen 1894 har ett prospekt
tillsändts oss från presidenten för
tidningsprässeits utskott, Paul Bil-
liet.
Utställningen, som står under hans
majestäts, konungens af Belgien be-
skydd kommer att utgöra en wärldss
utställning för handel och industri,
till hwilken ansluta sig ajdelningar
för sjöfart och krigswäfen, en kolo-
nials och en afrikansk utställning-
Tre as de mest betydande järnwärks
städerna ha förbundit sig att slutföra
byggnadsarbetena till den 1 nowemi
ber d. å. Mait katt redan påstå,
heter det i prospekter, att utställnin-
gen, hwars öppnande är faststäldt
att äga rumden 5 maj 1894, kom-
mer att i alla afseenden ställa den
tidigare wärldsutställningen i Ant-
werpeit as år 1885i skuggan, såwäl
med afseende å utrymmet, hwilket
blir dubbelt större än hwad fallet
war år 1885, soinpå grund af pro-
portionerna och inrättningen af dess
hallar samt den ansenliga utsträck-
ningen af dess anläggningar hwilken
blir nödwändig i betraktandeaf speci-
alutställningarnas omanliga bety-
denhet.
Ensanit Eongoutställningen kommer
att uppta a ett utrymme as 2,500
kro. m. öranstaltad ,,af den oaf-
hängige Congostaten« kommer den
att lämna ett wittnesbörd om, att
den smarta wärldsdelen nu mera
öppnats för eiwilisationen samt att
Europas folk där kunna finna på
en gång ett omätligt affättningsomi
råde samt en outtömlig källa as rikes
domar för sin handel och industri.
Bland specialutställningar må näm-
nas trädgårdsntställningen, som skall
inrättas i sammanhängande trädgår-
dar längs hallarne, samt utställnin-
gen ör måleri, bildhuggarefonst,
arkite::tur och kopparstick.
Widare tomater att under med-
wärkait af utmärkta konstnärer inrät-
tas ett helt stadskwarter af Antwäri
pen ixVIsde seklet, där Antwerpare i
den tidens dräkter skola idka samma
sysselsättningar som deras förfäder
och där man tänker föranstalta mark-
nader, torneringar, medeltida teater-
föreställningar m. m.
Utont konserter och teaterrepresens
tationrr komma att föranstaltas fester
af första rang af zoologiska förenin-
gen, hwars djurgård är en af de
wackraste och fullständigaste i hela
wärldeti af ,,Hormotiee«« samlings-
platsen för Antwerpens eleganta wärld
och »Föreningen för konst och weten-
skap«, tväl bekant för lärde och kost-
närer.
Församlingar och internationala
kongresser af allmänt intresse koni-
ma äswen att äga rum i samman-
hang med wärldsutställningen.
— Wärldeus sista dagar enligt
Flammarion. Den fantasirike och
underhållatide franske astronomen fort-
sätter i utländska rewyer sin skildring
af wärldens sista dagar och dess flut-
liga undergång.
Wi ha nu kommit till år 3,000.
Jordens befolkning har fördubblats,
och alla tala engelska. Långt före
25:e århundradet hade kriget förswuns
nit. Det tillgick så: En förening
bildades af Europas mödrar i och
för att uppfostra sina barn till afsky
för kriget. Regeringarna tvägrade
dock att afwäpna. De unga flickorna
bildade då en annan liga och för-
bundo sig att aldrig äkta en man,
som burit wapen. Följden blef, att
under 5 års tid knappast ett enda
giftermål blef ingånget. Regeringarna
måste då gifwa efter, och den ena
nationen afwäpnade ester den andra.
Ett ofantligt antal äktenskap följde
då. Kort därefter bildades republi-
ken Europas förenta stater.
Under de följande seklerna utplå-
nades den ena staten efter den andra.
Alla skogar hade förstörts. Luftsegs
ling hade aflöst järnwägar och ång-
båtar, elektriciteten ångan. Djiir slak-
tades ej längre till föda;kemister för-
färdigade af matten och tväxter m.
in· alt som behöfdes. Akerbrukspros
dukter tillwärkades med elektricitet·
Arstider funnos ej; solens strålar,
som lagrades under sommaren, för-
delades under wintern.
Artnsenden gingo, människosläktet
förändrades Deras hufwuden hade
blifwit större, kroppen smärtare Det
fans blott en enda ras, en enda re-
ligion. Alla wilda djur hade för-
swunnit Människorna hade fått ett
7:e sinne —- det elektriska —- och ett
8:e, eller det psykiska, hwarigenom
de kunde meddela sig med hivat-andra
på ofantliga afstånd. Tack ware ett
instrument, kalladt telesonoskop, kunde
de se och höra alt, som händeiwärls
den. Förbindelse hade inledts, först
med Mars, så med Wenus och där-
efter med Jupiter-.
Wärldeits husnnidstad låg wid Mi-
chigans stränder. Europas storstäder
woro i ruiner. Kineserna, till ett
antal as 1,000 miljoner, öfwerswäm-
made wästra Europa.
Århundratusenden gå . .
Wattnet aftager, oceanen sörswini
ner, och de enda sjöarna äro i tro-
piken. Bärg finnas ej längre, all
wäxtlighet har förändrats Jordens
rotation blir långsammare, och dagen
består af 110 timmar. Men wi be-
höfwa inte wara rädda: det där hän-
der först —- oni 10 miljoner årl
-
smått och godt.
— Han wisste sättet. Den ny-
ligen aflidne brasilianske naboben ba-
ron Ferratt war i småsaker lika njugg,
som han kunde tvara frikostig iftort.
Det tillhörde sålunda hans egenheter,
att han aldrig gas drickspengar, och
uppassarne kunde därför icke tåla
honom. · .
En gång bodde han i Rio de
Janeiro på det präktiga hotell Main-.
Hari gick tidigt en morgon in i
matsalen och bestälde en kotlett. Då
han ätit den, bestälde han en till.
»Herr baron«, sade då öfwerkypa-
ren försmädligt, ,,det är bruk hos
oss att icke serwera samma rätt mer
än en gång-«-
«Jasål« utbrast Ferrau och gick
sin wåg. Tio minuter senare kom
fan in i matsalen. »Ofwerkypare«,
ade han, ,,jag har köpt hotellet och
är nu herre här. Och då ni icke
förstår att serwera ester gästernas
önskan, så är ni asskedad —- förswinn«.
Han wecklade därefter upp sin ser-
wiett och sade till en annan kypare.
,,Skasfa mig nu en kotlett tillt«
Hwad Lisa wisste. Under
förlidet läsår tjänstgorde i en och samma
skola fröken Anderson och magister Petter
son. Jnoni kort woro de betagna i hivar
andra, och under rasterna brukade magi
stern regelbundet infinna sig isin ktvin
liga kollegas klass, där tiden sördrefs un
der angenämaste samspråk-
En dag höll fröken på med katekisation
och talade bland annat om Gads allestä-
des nårwaro.
»Nå kan du- lilla Lisa, swara mig
nuP«’ sade lärarinnan efter en stunds ut-
lä gning. ,,Oni ni alla barn äro ute och
le a, och blott jag stannar kwar tunet
sfolrntzizneh år jag då wårktigen alldeles
»Nei-"
,,Rätt mitt barnl Hwem är det, då
som år hår och beskyddar mig?,,
»Magister Petterson«’.
;
lle amerikanska is-
brytarna och isbrytare-
trågan i Finland.
Uti Hbl. läses-
såsom bekant erhöll yrkesinspektören,
ingeniör Osvald Bonsdorff, af styrelsen
i uppdrag att i Pörenta staterna taga
kännedom om dör brukliga isertaretyper
samt att om desamma afgifva erättelse.
Genom tillmötesgående af ingeniör B.
ha vi hlifvit satta i tillfälle att offentlig-
göra följande meddelanden.
Med förbigående af äldre och svagare
isbrytaretyper, bland hvilka förekomma
till och med hjulångare, har hr B. un-
dersökt de nyaste, för upprätthålla-ide
af vintertrafiken mellan städerna Macki-
naco och s:t lgnace öfver det sund som
förenar sjöariie Huron och Michigan
använda isbrytareåugfårjorna st. Ignace
och scta Maria· Dessa åro långa, af ek
med förstärkning af en fjärdedels tums
plåt bygda fartyg med raka sidor och
tämligen plan botten samt något ut-
springande försikti. De åro afsedda att
öfverföra järnvägsvagnar, af hvilka den
sist bygda och större s:to. Maria tager
ombord 17 stycken fullastade. De ha
tunga skrof och kraftiga maskiner« men
deras förnämsta isbrytareltgenskap be-
tingas af deras propellrar, hvilka, såsom
genom tidigare i detta blad ingångna he-
skrifningar af den först nåmdaafbåtarne
torde vara bekant, ttro placerade en i
aktern och en annan i fören.
Att märka ör, att på den linje, som
befares af st. lgnaee och sita Maria,
sällan och aldrig förekommer fast is
men däremot ofta packis af ända tlll
26 fots (7,6 meters) djuplek, bildad af
på och om hvarandra liggande, med
snösörja inmängda flakor och bit-ar.
Denna packis genombryta dessa isbry-
tareångfårjor förvånansvärdt lött, dock
icke utan att i svåra fall betydligt häm-
mas i sin fart. Den i fören befintliga
propellerns uppgift är hltrvid icke att
direkt lösslå stycken af isen, utan att
bringa dessa att under inflytande af den
vatten-ström, som bildas vid skrufvens
rotering framåt, sugas akteröfver, hvarest
de vidare undanskaffas isamma riktning
af akterpropellern. skrufvariie drifvas
af hvar sin ångmaskin, af hvilka den
som sätter förpropellern i rörelse har en
styrka utgörande 60 procent af den
förres. Denna skillnad tfr tillräcklig att
låta fartyget göra fart framåt åkven då
förpropellern går hack. Då denna manö-
ver utföres, spolas vattnet kraftigt in
bland packisen, hvilken afven på detta
sött lösgöres och upplöses. Det har
ännu aldrig inträffat att förpropellen vid
isforceringen tagit skada, hvaremot akter-
propellern då isblock inkilas mellan
denna oc stafven och öfvermäktigt
tryck uppstår, kan få blad afbrutna, i
händelse ej t. o. m. sjålfva propeller-
aueln bråcks-.
Anordningen med tvänne propellrar
kräfver dubbla maskiner ock llere ång-
kannor och dessa medföra ökad kolför-
rakning. Pör att kunna medtaga ett
för isbrytningen, sådan den skall utföras
i finska farvatten, tillräckligt kålförråd
—- förslagsvis för 15 dygn — skulle eii
isbrytare af den ifrågavarande ångfärje-
typen måsta erhålla proportioner-, som
gjorde henne svår eller rent af omöjlig
att manövrera mellan våra skär och
klippor. Hårkill kommer att en för våra
kuster afsedd isbrytare måste kunna
forcera såväl cpackis som fast is, hvitken
sistnämda en ast i högst ringa grad
förekommeri de amerikanska isbrytarnes
farleder och till hvilken därför äfven
mycket liten hänsyn tagits vid deras
konstruktion. För ett slags ångfärje-
trafik mellan finsk hamn oclt hamit på
t. ex. svenska kusten kunde, anser hr
B., måhända en isbrytare af st. lgnaces
och ’s:ta Marias typ vara andvändbar,
men för öppenhållande af rännor-, assiste-
rande af andra ångare och en flink
manövrering i trånga farvatten vore hon
det visst icke.
Mönstret för en isbrytare, fullt låms
ad för våra farvatten, hvarest isförhål-
andena åro olika såväl Amerikas som
de nordiska grannlandens och för en
tjänstgöring, sådan den hår erfordras,
anser hr B. finnas på närmare håll,
nämligen i en fartygstyp, utgörande en
kombination mellan var Muttaja oah
den danska isbrytaren Tor samt den.
hvad förstå-livens form beträffar, denne
snarlika svenska kanonbåten svensk-
sund, hvilken under senaste vinter an-
vändes för isforcering. Jämte de för
hvarje isbrytare väsentliga egenskaperna
styrka och tyngd borde denna isbrytare
halva Murtajas ändamålsenlig befunna
akter, hennes ringa längd och kullriga
sidor, men icke hennes skeitformiga bog,
som år egnad att framför sig hopa snö-
och issörja, utan i stället Tors och
svensksunds skarpare förstlif, som, då
ångarena ligga ivanligt, icke ishrytningss
låge, bildar en nöstaii rät vinkel mot
vattenytan, men ett stycke (c:a 18 tum
eller 45 cm) under denna antager en
tämligen stark sluttning, så att stäfveti
och förkroppen, då fartyget genom akter-
tankarnes fyllancle bringas i isbrytnings-
trim, kunna skjuta ut öfver och prässa
ned isen.
llr B. har hemfört ritningar och foto-
grafier af de amerikanska isbrytarne
och ett rikhaltigt material af alla slags
upplysningar rörande dessa ocli is-
brytningsförhållandena i de stora sjöarna
och floderna i norra delarna af Pörenta
staterna ochi Kanada. Det ofvanstiieirde
utgör endast en på en kort intervieiv
ndad redogörelse för den riktning, i
vilken ingenjör Bonsdorffs utlåtande
kommer att gå.
sita Maria, den nyaste och kraftigaste
amerikanska isbrytaren, har en längd af
98 och en bredd af lb mtr, medali
Muriaja ttr 48,- mtr lång och 17.s mtr
bred. s:ta Maria har kostat 340,00()
dollars (l,700,000 mark), Murtaja icke
fullt 700,000.
—««»»
Amorilianslia silfver-
Det härskade en liflig spänning i
representanternas hus i Washingtoti,
då omräkningen om förslaget Ian-
gående silfwerlagens upphäfwande
egde rum. Det ansågs wäl för gis-
wet att majoritet sans för lagens
npphäftvande, men ,,silfwerpartiet««
synes till det sista ha hoppats att
majoriteten skulle bli mycket swag och
obetydlig. Omröstningeii lät emeller-
tid detta hopp komnia på skam. Ester
det de as Bland föreslagna ändrin-
garna förkastats med stor majoritet,
antog näml. huset silswerlagensnpps
häswande med 239 röster mot 110.
Så snart omröstningsresultatet blef
bekant, ljödo stormande och ihållande
jubelrop frän det segerrika regerin s-
partiet, medan stämningen bland silf-
werwännerna naturligtwis tvar ytterst
trykt och missmodig. De ha wäl
ännu icke uppgiftvit allt hopp, i det
de smått räkna på senaten, men all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
