Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hwaraf Finlands folk består. Jakt-
tagaiidet af denna iiiauing har dock
icke fjärmat »oss från det forna brö-
drafolket. Ar icke granens sits den
samma här som där? ·Ar icke gra-
nens dunkla grönska en lika sinnebild
här som där, en sinnebild stundom
as sorg, stundom af festlig glädje,
och när wiuterii breder ut sin skrud,
en erinran om naturens lif.
Ja, oiu ivi lyssna till de röster
som susa fram genom historien, nås
ivi af samma ljud i Finland som i
Swerge icke blott om gemensamt ut-
kämpade blodiga strider, titan ock ge-
menfaiiit arbete « att stifta lag, ja,
stifta lagar sons höra till de förstai
den eiwiliserade wärldeii, och gemen-
samhet i den kultur och själsodling,
hwars lefwande ljus fortfarande wär-
iiier de båda folken på ömse sidor
Bottenhafivet·
Wäl må man i Siverge sira fester
öfwer stora minnen. Fester firas
icke wid anblicken af grusade borgar,
som härjats as sekler, men fester si-
ras, när man i häsden ser ett lef-
wande samband med forntiden och
ett löfte för framtiden.
Ja, ärade åhörarel Deii fest,
hwari ioi hafioa glädjen att deltaga,
är icke en fest, egnad åt minnet af
en slutad epok endast; den är, såsom
den också tett sig för ivåra blickar,
en fest,’ soni pekar framåt till koiiis
inaiide tider, till kommande lycka.
När ivi här se sweiiske inbyggare,
unga och gamla, twinnor och män,
höga och låga, famlade för att ge-
mensamt i sina tankar genomgå,
hivad Siverges historia har haft att
bjuda, och gemensamt iväriiia sina
hjärtan ivid den tanke, hivars djupa
innebörd är Siverges ivälfärd, då
kuiiua ivi med större wisshetsäga till
eder: J lesiven i ett lyckligt land;
J stolen alt framgent bewara dess
lycka och sällhet. .
Wi tacka eder af hjärtat för de
ord-, som ha talats till oss finnar;
ivi tacka eder för de ljusa, glada och
upplyftande minnen ivi medföra från
denna gamla högskola, då wi ivända
åter till Finlaiids strand.
Ett hjärtligt tack och lefive Sivergel
endast af en öfvergående bety-
delse. Dä irländariie i förlitan på
franska republikens hjälp gjorde
uppror mot det engelska öfver-
väldet, men blefvo kufvade, sä
begagnade regeringen i London
denna sin seger till att än fastare
ansluta ön till England. Med till-
hjälp af bestickning fick engelska
kabinettet parlamenteti Dublin
att besluta sitt eget afskaffande
ocli att lrland eventuelt skulle rep-
resenteras i parlamentet i West-
minister. Den 1 jan.1801 erhöll
sedan den så kallade «tinal’uni-
orien- mellan lrland ocli storbri-
tanien laga kraft.
Men återställandet af det irländ-
ska parlamentet äkvensom förvärf-
vandet af politiska ock religiösa
rättigheter ha alt sedan den tiden
utgjort hufvudfordringarna i det
program, som uppställts af irländ-
ska nationalpartiet, bland hvars
ledare isynnerhet 0’connell ocli
Parnell höra nämnas. Dessa tvä
kraf slingra sig som en röd tråd
genom lrlands historia under alla
de skiftande faser, som den inre
Från nationsfesterua på onsdageit
meddelar St. Dbl· att bland andra
tal, som höllos tvid Stockholms na-
tions sanikiväm, äfwen ivar ett för
senator Mechelin, ,,som elektriserade
ungdomen i sitt sinar och liksom den
föregående talaren, norska statsrådet
Motzfelt, liars i gullstol.
» — Tekniska föreningens uiöte i
Abo ioar besökt af ett sextiotal
personer. Till större delen woro
dessa medlemmniar i föreningen, 0iiien
äfwen några utom denna stående Abo-
bor hade infunnit sig för att åhöra
mötets förhandlingar-, specielt öfwer-
iiigeiiiör Tallqivist föredrag o»ni under-
sökningen af Helsingfors-Alto kust-
bana.
Mötet öppnades af föreningens
ordförande, öfweriugeniör Th Tall-
qivist, som framlöll, att föreningen
ofta mött stora fioårigheter ivid an-
ordnandet as dess höstiiiöteni lands-
orten, hwarför föreningen med syn-
neklig tacksamhet antagit föreningen
,,Abo Teknicis« inbjudning att denna
gång hålla mötet i Abo stad, hivar-
est några iwårigheter att erhålla
logis ej mötte ach där föreningens
medlemmar hade så många intressanta
industriella anläggningar att bese-
Tal. antog därför, att mötet skulle
hos deltagareue efterlämna endast
angenäma minnen och förklarade här-
på Teknista föreningens tredje års-
möte öppnadt.
Ester det ett antal nya medlem-
ma»r i föreningen, de flesta bosatta
i Abo, blifivit iuwalda, höll arkitekten
Nyström ett ivackert miiniestal öfiver
den nyligen aflidne förre stads-
ingeniören i Helsingfors, O. Ehrström,
hwars betydelsefulla märksainhet under
den utwecklingsperiod, som hufwud-
staden under de trvå senaste årtionden
euomgått, af tal. i lifliga färger
Framhölls
Widare egnade ösiverdirektöreu,
frih. Seb· Gripenberg några warma
niiniiesord åt den andra af förenin-
gens medleinmar, soin under det för-
flutna året afgått med döden, arkitek-
ten Hagelstam, som aslidit ien ålder
af endast 27 år, under det åt honom
ivar ombetrodt öfiverwakaudet af
Wiborgs nya fjukhusbyggiiad.
utvecklingen företett på denna ö
Har också striden mellan irlän-
darne och engelsmännen fläckats
af många mörka punkter, förbi-y-
telser af värsta slag — vi erinra
blott om de irländska fenicrna
samt irländska landtligans mord
Ioch brandanläggningar — så har
den- å andra sidan kunnat förete
upphöjda momenter, då England,
efter att först ha användt tvångs-
lagar, erkänt sin orättvisa mot ir-
land och sökt reparera densamma.
Därom vittnar till först katoliker-
nas politiska och sociala emanci-
pation 1829.
Vidaise bevis utgöra afskaffan-
det af episkopala kyrkan som ir-
ländsk statskyrka 1870 samt in-
förandet af irländska landtlagarna
1881, hvilka båda sistnämda re—
former anknyta sig vid Gladsto-
nes namn.
Återstod ännu uppfyllandet af
irländska nationalpartiets fordran
om återinrättandet af ett särskildt
parlament i Dublin med en an-
svarig ministär. Gladstone, som
erkände -’ att irländska parlamen-
Härpä följde i ordningen öfwer:
ingenjör Tallqivist föredrag om »un-
dersökningeii af Helsingfors-Abo
kuftbana »
Ester en kortare paus höll inge-
niör V. Montgomery ett föredrag
om beredning af lysgas, hivarivid
föredragaren först redogjorde för till-
wårkningssättet, samt därefter viii-
uäiiide metoderna för gasens reuiug
suttit kontrollapparaterna Föredra-
get afslöts med en redogörelse för
gasens auioändning för kokning och
uppiväriniiiug samt för gasmotoreriia.
Till behandling upptogs härefter
den fråii föregående möte till slutligt
afgörande föreliggande frågan oin
ändring af föreningens stadgar. Med
anledning af ett från till föreningen
hörande tekniei i Taiiimerforsinkoms
met förslag, hade styrelsen förordat
ett sådant tillägg i stadgariie, att i
hufivudstadeii finge hållas klubbinös
ten, och å andra orter, då ett fler-
tal ledamöter i föreningen sanne så-
dant önskivärdt, filialmöteu för be-
handling af fackfrågor inom teknikens
område. För dessa möten borde
uppgöras ordningsregler, som skulle
underställas föreningens godkännande
Ester en kortare diskussion blef
förslaget godkändt. Ett af iiigeniör
Snellniau ioäkt förslag om att dessa
filialer borde förpliktigas att till cen-
tralföreiiiugen insända korta referat
as sina möten, wann icke understöd
och fick därför förfalla.
J sammanhang med denna föränd-
ring hade bestyrelsen föreslagit en
annan, nämligen att till den §, soiii
rörde medlemsafgifterna, hivilka nu
ärv bestämda till 30 iiik för i Hel-
singfors och 20 nik för i landsorten
bosatte medlemmar af föreningen, skulle
fogas följande tillägg: Dock ivare
föreningen berättigad att nedsätta
dessa afgifter, om dess ekonomi sä-
daut tillåter. — Detta förslag god-
kändes utan diskussion.
At bestyrelsen uppdrogs att söka
utivärkii stadsfäftelse å dessa föränd-
ringar, hioilka nu blifwit godkända
af twäniie t,på hwarandra följande
—niöten. A. T·
— Ett fri-seminarium skall inrät-
tas för södra Norge och säsiii plats
tets upphäfvande var en akt af
orättvisa, livilken genomdrefs med
skandalösa medel, visade sig
1886 beredd att uppfylla irländ-
ska nationalpartiets fordran. som
premierminister förelade hati då
underhuset en irländsk hemska-
1ebill, enligt hvilken ett parlament
och en regering skulle inrättas i
Dublin med afskaffande af irländ-
ska representationen i parlamen-
tet i Westminster. Men sistnäm-
da bestämning, som betecknades
som en upplösning af britiska
riksenheten, åstadkom Gladstones
fall ocli ett förnyadt konservativt
tvångsregemente för Irland-
tlt dit
Ols
Men Gladstone gaf emellertid
icke den rättvisa sak, han egnat
sina sista krafter-, förlorad. Ho-
inerule för lrland l blef fortfarande
oppositionens lösen, och så kraf-
tigt förstod Gladstone föra sin
saks talani att denna fråga alt
fortfarande var den mest brän-
nande i England, som stälde alla
på Notodden i Sliterdal. Den för-
beredande skolaii för seminariet skall
öppnas den "1 oktober isår. Hela
anstalten är gemensam för-gossar och
flickor. För dem, som söka allmän
praktisk utbildning, är ivid seminariet
en iuigdoinsskola inrättad med särskild
afslutning. Mait har också för afsikt
att ivid anstalten inrätta ett skolkök,
där flickorna få lära sig matlagning,
och sanitlige lärjungar erhålla mid-
dagsmål för ett pris, ej öfiverstigaiide
30 öre. ·
—- Ärligheten lefiuer lin. sEn
nyligen från tittandet hemkommen
landsman råkade första kivälleii efter
återkomsten förlora sin plånbok med
inneliggande bland annat 500 mk i
rena penningar. Först ivid ankom-
lsten till sin bostad märkte han sin
förlust, och som tiden redan roar
långt liden widtog han inga åtgärder
till det förlorades ålerfående. Föl-
jande dags kiväll uppioaktades herre-
maiinen emellertid af en snygt men
tarfligt klädd man, hwilken till ega-
rens sörwåning återlämnade honom
den förlorade plånbokeii med dess
innehåll i orubbadt skick. Manneii,
en nyligen från Stockholin hemkom-
men handtivärkare, hade famina kiväll
den förlorades hittat plånboken på
Fabians-gatan och af i densamma
befintliga wisitkort slutligen ivägledts
till egaren- Deii belöning af 50
mark denne gas honom war desto
mera wäl förtjänt, soin den ärlige
iipphittaren för tillfället ioar utan
kondition och äfioeni ösrigt utblot-
tad. —- H. A.
Kolgrutvestjajlien i
England.
Då de engelska kolgrnfvaägaisne
enhälligt fasthålla vid sitt beslut
att nedsätta lönerna, måste kol-
grufvearbetarnes fackförening in-
rätta sig efter denna arbetsgifvar-
nes hällniiig. Dess ledare veta-satt
i många kretsar nöden redan Isti-
git till det yttersta. Det påstås
därför, att dc skola anordna en
omröstning rörande följande tre
frågor:
1:o 0m det icke vore lämpligt
andra i skuggan och hämmade
all annan reformvärksamliet. Sä
vältaligt förde Gladstone tillika
den oratoriskaokampanjcn vid de
liberala möteii att rikets välfärd
mer eller mindre stäldes i bero-
ende af irländska frågans lyckliga
lösning.
Ganska snart begynte äkven
tecken «visa sig på att allmänna
meningen i denna fråga vände
sig till Gladstones förmån. Hvad
en rad af lysande valsegisar vid
fyllnadsvalen förebådat. inträffade
äfven vid de allmänna valen i
fjol somras, då tiladstone erhöll
majoritet för sitt homerulepro-
gram. Ekter sjuåriga strider grep
han åter regeringens tyglar för-
att med långt ljusare utsikter än
föriit genomföra sin irländska bill.
Redan i sitt första stora tal efter
valsegern betecknade han det som
en moralisk och politisk nödvän-
dighet, att förhållandet mellan ir-
land och England, som förtit ute-
slutande varit baseradt å lagens
stränga herravälde, ramdeles
skulles blifva ens-z,hjärtats union««.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
