Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt hmad matt påstått i motsatt rikt-
ning. Orl) det teckett till ett försonlig
stämning under dett hittils så tillspet-
sade situationen toinner i styrka ge-
nottt hwad sotn i dag påstås i träl
underrättade kretsar.
Man toill nämligen här tveta att
utsikt finnes för att tysk ryska östoers
enskontmelsett — äftoett ottt den ej
tomater att realisera alla Tysklands
önskningar —- likmäl skall kotttttta till
ståttd wida hastigare och på ett tvida
gyttfantntare bas ått tttatt antagit,
isynnerhet i de tyska agrarkretsarna.
Det år ett känd sak« att de tyska
agrarierttas fordringar på en etoetti
tttell handelstraktat med Ryssland
äro af den beskaffenhet, att tttsikterna
till ett slttt på det ntttoaraude tull-
kriget sknlle aflägsttas till en oberäk-
nelisg framtid, så fratttt de touttne
beh«sligt stöd för sitt politik. Och de
rusta sig af all makt till en förbitt-
rad kantp för sina speciella itttressett.
Etnellertid tvill ntatt weta att riks-
kanslern Capritoi — sörhwilken en
asltttttittg af tullkriget tydligen blir
högst toälkotnntett — med lugn och
förtröstan emotser riksdagssörhand-
littgartta i mittter rörattde den toil-
tiga handelspolitiska situationen, ente-
datt Ryssland antagligen skall göra
sådatta medgiftvattdett för den tyska
industrin på dett ryska nsarkuaden,
att de attdra politiska partiertta skola
finita det ändamålsenligast att under-
stöda« försöken att inleda ett ratiottelt
sredslttt med den östra grannen.
—
tlur Flammarion ser ut.
Qnt jag till exempel i en järn-
toägskupe tnött Camille Flatumarion
tttatt att haftvtt en aning otn,"htoetu
han toore, skulle-— jag, ester någon
twekatt, taga honom för ett komposi-
tör-— eller toiolinist och, på grttttd af
synes oss toitttta ont tttycket listig
fantasi. Cautille Flammarion är till
sitt yttre hwarken wacker, poetisk cl-
ler ittspirerad, men han är bättre
ttpp — högeligen intressant. Blickeu
är ej stvärmisk, men den är skarp,
liflig, intelligent och framför alt etter-
gisk. anwndintrycket blir af ett tratt
ttted otvattligt snabb nppfattningssörs
måga, ttted omanlig toiljekraft och
därtill —- uted särdeles friskt och godt
lynne. Eu rask, modig och dådkrafs
tig optimist.
Det goda lynttetär ett utprägladt
flamntarionskt karaktärsdrag Alltid
utycket brådskande, mycket upptagen
och mycket tttttttter — ett äkta frans-
man. Hans wättliga och leende hu-
mör är på ett gåttg jotvialiskt och
spirituellt. När han ester den ntest
ansträngande arbetsdag slår sig ned
toid bordet i sitta toänuers lag, mär-
kes, tack tvare hatts beundranstvärda
fransyska energi, ej ett spär af trött-
het, ej ett tecken till behof af hwila.
Hatt språkar listigt och intressant,
kastar ktoickheter omkring fig, är ga-
lattt och uppmärksam tttot damerna,
och han excellerar isynnerhet idetttta
är så, förlåt paradoxen, oskyldigt
roande på Frankrikes smidiga språk,
men som bleftoe anstötligt, alldeles
omöjligt på hwarje annat.
J fjällskapskretsarnm där han år
så uppburen, likatväl sottt i sitt ar-
bete briljerat« Flatttntarion först och
sist genom sitt energi. Den är ko-
lossal och synes outtömlig. Wid
sttart femtio års ålder, efter att hafwa
studerat och publicerat så ofantligt
mycket, finner han äntttt lika mycken
tid och krafter att på ett gåttg arbeta
enormt och att toara med ttte itoärl-
deu. Han, sottt de flesta andra fran-
ska celebriteter, är ett lestoande illu-
stration till ordspråket: morgonstund
har guld i mund.
hederslegiouens rosett i knapphålet, — "
för ett mycket framstående sådan.
Det yftviga, krusiga håret och skäg-
get se märkligett mycket musikaliska
ut, och snitten på rediugoten, den
böljande Latvallidreskratoatten såtoäl
sotn sättet och uppträdandet tyda wida
mer på konstnären än på densträttge,
allwarlige toetenskapsmattnen. Dett
lille liflige astronomen är också hälft
skriftställare och artist till sitt smak
och alla sitta böjelser, och han trifs
ojätttförligt bättre i Paris’ spirituella-
fria och glada artistisktiliterärctwärld
än i dess tveteuskapliga.
En parentes: astronomen Flamma-
riott är toanligen något bortskymd
af skriftställaren, han är dock en
mycket framståettde astronomisk for-
skare, men står sout sådatt på särdeles
själfstättdig grund, något isolerad,
och ttttderhåller ej med obsertvatoriuttt
i Paris eller wärldsstadens astrono-
mer och ttaturtvetenskapstnäu i all-
mänhet så wartna och tvättskapliga
relationer, sotn, såsottt sagt, med dess
författare och konstnärer.
J itttertvietos och intima skildrin-
gar af Flamtuarion har jag sett ta-
las ont hans poetiska uppsyn och httr
,,haus ögon, brixtrattde afittspirerad
eld kasta flatntttor likt reflexer af de
strålande himlakroppar, htoari de
blickat in«, o. s. to. Kanske ett låttg
bekantskap bidrager att för oss ställa
srant dett berömde astrottotttettintera
htoardaglig belysning- utatt det in-
spirerattde skimmer, hwilket endast
sitsens-geväret
Ett nytt mordredskap.
Det är ett fransman, Giffard,
htoilkett uppfunnit detta, af oss ti-
digare omtalade tvapen, som bland
såtttäl fackmän som icke fackmän tvåkt
så stort uppseende.
Det består af en 9 engelska ttttn
lång pipa, sottt ej erbjttder något för
ögat, örat, lttkten eller kättseltt omått-
ligt. Och dock bär måhända denna
lilla tingest inom sig förmågatt att
omstörta ttärlden.
Om uppfinningen håller htoad den
lostvar, kotttmer den att afskaffa kru-
tet och göra nutidens stoltaste krigs-
redskap till gammalt järnskrot.
Stålpipau laddas med kolsyra, för-
trandlad till mätska. Det är samma
gasart sotn wi utandas frått toåra
lungor, endast med den skilttad att
den i sitt ttätskesornt ttpptager ett
förstvinttattde litet runt och att deu,
då den åter igett går öftoer till gas,
ttttoecklar ett oerhörd kraft.
Kolsyretvätskan är anbringad i en
stålbehållare, så att när tnatt trycker
på hatten flyter in igetvärspipan
ett droppe kolsyra, sont öfwergåri
gasform och ögonblickligen tttslttngar
kulan, htoars begynttelsehastighet kan
regleras ester önskan, endast genom
att wrida på en liten skruf.
Trycket fördelar sig jämt och ökas
så länge kttlan befinner sig ipipan.
litet fria genre,i la ganloiserie, som .
Explosiotten sker icke i ett nu, som
fallet är tred manligt krut, hwilkett
egenskap hos detta sprängämne artil-
lerintetenskapeu alltid har hast så stor
stvårighet att östvertoinna.
Där förekommer ingen rök, ittgett
knall, ingen lukt och ingett toärme.
Ett stoag htoissling, sottt då kolsyratt
försiktigt utsläppes ttr ett selterstoats
tenflaska, är det enda ljttd sottt att-
tyder att ett kttla far ttt ttr pipan
med få stor stytka att hon plattas
tuot ett järnplåt på 1,200 meters
afstånd. Jngen fara för explosiott
förefinnes. Hetta och fttkt ha ittgett
intoårkau. Och gasett är så billig,
att 300 skott kosta endast — 15
penni.
Eu stor amerikansk destillations-
fabrik har för Förettta staternasräk-
ttittg köpt patentet för 3,000,()00 mk.
Fraufka regeringen gör omfattande
försök att omvända Gissards ttppfitts
nittg för kanoner af alla storlekar-·
SSI-hg-
Den britiska staten såsom
trimärlcssamlare.
Frått London skrifwes till Sto.
Aftonbladet den 29 aug.:
etr 1892 testamenterade Thomas
Keartj Tapliug, toieepresideut för
,,Philatelic Society« i London, sitt
präktiga friutärkssamling, hwilkeu med
ett ttttdatttag är tttatt ritual i toärls
den, till British Museunt, dennajät-
telika samling as samlingar, hwilken
bland annat innehåller det ofantliga
britiska nationalbiblioteket. Frintärkss
samlingen ifråga skänktes till nationen
på mycket förmånliga toilkor, i det
de enda förbehållen moro, att den
skttlle bära ttatttttet Taplinsautlingett,
att den skttlle sorgfälligt klassificeras
samt att ett rtttu eller cn del af ett
rtttn skulle åsidosättas för dess expo-
tterattde o. s. w.
Sout samlingen anses tvär-ö östver
50,t)00 pd. st. och ett penningesnms
ttta på 1,000 pd. st för dess ord-
ttattde åtföljde gåftoatt, ttoekade sty-
relsett för Britisl) Museutu icke att
mottaga denna egendomliga present
till nationen- Ett del af den stora
samlingen — omkring 12,000 af
samtliga frimärken i densatnna —
har nu hunnit ordnas och har blif-
tvit ttppståld ntidt i den stora tvis-
ningssal i British Museum, font kal-
las ,,Kings Library«. Förtvariugsi
skåpett äro försedda med ttvänne ont-
krittg 8 fot långa glaslådor,ihtvilka
för närwarande ligga utstälda bortåt
hundra pappark af 12 tunts längd
och 9 tunts bredd med ett samling
ytterst rara frimärkett. Där sittnas
300 frimärken från Hawaii, hwaraf
ett del anses toärda 50 pd. st. styl-
ket. Frått Buenos Ayres utställas
176 srimärkett, 140 frimärken äro
från Prince Edwards Island, 95 st.
äro från tha Brunswick, 300 st.
äro från Newfoundland. FrånNowa
Scotia utställas 112 frimärken, som
bleftoo obrttkliga år 1867. Columbia
och Watteoutver Island representeras
af 80 frimärken, htoilka gittgo ttr
bruk år 1871 på grttnd af område-
nas ittkorporering med Kanada. En
del ,,farliga efterapttittgar«»äro nts
stälda bredtvid de äkta frimärkena,
på det samlare må lära sig nndtoika
att lägga sig till med förfalskade ex-
emplar.
Större delen af de utstälda fri-
märkena är ostämplad, men en del
har gått genom posten. Några af
frimärkena-ärv söttderskurna itwå
eller flere delar, för att hivar del
skttlle representera ett motswarande
del af det belopp, för hwilket fri-
märken utgistoits. Så t. ex. har i
Nya Brunswick ett helt fexpennyss
frimärke atttoättdts tillika med ett
ktvarts sexpennysfrimärke, för att re-
presentera 772 pence i wärde.
Troänne frimärken, sotn finnas i
denna samling — nämligen det röda
enpettuy och det blåa ttvåpetttty
Maurititts för 1847 med orden
,,Post Office«« på wänstra sidan sål-
des nyss i London för ej mindre ätt
680 pd. st.
Homerulettebattens at-
slutning i engelska
öfwerhuset
Till ,,Woss. Zeit.«« telegraferas
från London den 9 sept.:
J öfwerhuset öppnades i går hottteru-
ledebatteu af lord Crattbrook med ett
lifligt hållet tal tttot förslaget. Därpå
tog lordkattslertt Herschell ordet och
förstvarade på ett tvältttligt sätt billen.
Frågatt gälde hurutvida den parla-
tnetttariska regleringen as 1801 borde
förbli orttbbad eller ont det tvore för
Englands och Irlands intressen ända-
ntålsettligt att inför ett af de gjorda
erfarenheterna sörestaftoad förändring.
Medjuridisk skärpa bemötte talarett
itttoättdttittgartta mot förslagets skilda
punkter.
Ester det ätttttt frätt torylägret
förre lordkanslertt Habsburg, biskopen
af Ripott och lord Morley talat
emot förslaget, reste sig lord Salis-
bttry under det öftoerfylda husets
listiga bifall. J ett långt och med
sarkastiska utfall mot Gladstotte och
dennes irländska politik rikligt kryddadt
tal påstod hatt att regeringen hittilss
äuttu ej förklarat, htoarför denegent-
ligen framstått homeruleförslaget.
Regeriugen drifnter ett förtwiflad
politik. Dett stöder sig därpå, att
unionen föregifmes ha gjort fiasko;
men unionen tttgör alls icke något
fiasko. Förslaget är ett språttg in i
det dunkla. J uttderhnset har för-
slaget blifwit atttaget genom en
pluraritet, wald af obildade irländska
walmän, genom ntäns röster, htoilka
af Parnellkommissionens domare
stämplats som förbrytare-
Efter att ha skildrat de faror som
nppstode om Jrlands styrelse öfwer-
läntttades åt sådana män, Englands
hätska-te fiender, slutade talaren: Otn
öswerzuset låter denna afskytvärda,
nedriga och landsförrädiska omhtvälfs
nittg ske, så blir det otroget utotsitta
traditioner, mot det ntattdat det er-
hållit srått det fratnfartta santt ntot
engelska riket.
Lord Kimberletj bragte debatten till
slut inemot midnatt genom ett kraftig
bemötande å regeringens wägnar,
hwarpå skreds till omröstning med
den utgång att andra läsnittgen af
förslaget afböjdes med 419 röster
mot 41. Detta resultat hälsadesi
öfwerhuset med stormande jubel och
tttont parlatttetttsbyggttaden as ett tal-
rik folkhop med en entusiatisk patriotisk
demonstration. Bland de pärer, som
röstade för andra låsningen befunno
sig 21 medlemmar af regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
