Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strejkerna i England.
öfversikt.
Ar 1893 skall utan ttvifwel länge
lefwa i sorglig hågkomst i England
på grund af sina arbetsinställclser.
Den förste Januari famt England
midti den mest olycksdigra strejk, som
någonsin drabbat detta lands bom-
ullsindustri. J tjugo weckor woro
inemot 180,000 arbetare sysslolösa;
utan förtjänst och hänwisade till ar-
betareföreuingarnes (Trade Unions)
obetydliga tillskott, woro de snart
prisgifna åt det största elände· Slut-
ligeu måste de i stället för den 10
proc. löneförhöjning, som de begärt
af spinneriegareue, antaga en förlik-
ning med 7 proc.
En annan strejk i detta års första
hälft utgick frätt hamnarbetarue i
gull, men upphörde efter en kort tid.
keppsredartte i Hall, hwilkas kon-
torspersoual till och med biträdde
wid fartygens lastning och lossning,
wunno en jämförelsewis lätt seger,
sedan de erhållit arbetare från andra
hamnar.
J båda oswannäurda fall hade ar-
betarne sina ledares dåliga råd att
tacka för, att de gingo miste om en
god förtjänst och måste uthärda stora
försakelser. Hufwudledaren i Hull
blef därwid öfwerbewisad om, att
han ur föreningskassorua uppburit
««tora summor för ändamål, hwilka
·wårligen kunna ställas i samman-
hang med föreningsäudamål. De
tidningar, som offentliggjort dessa af-
slöjnin ar, anklagades af honom för
falska. eskyllningar, men hans klago-
mål wisade sig wara ogrundade.
Ocl nit kom den sista månaden
med ärgsmannasträjlen i Yorkshire,
Lancashire och södra Wales. Under
den glänsande perioden från 1888
till 1890 hade arbetslönerna höjts
med 40 procent; men den sedan in-
trädda dåliga konjunkturen i kolpris
sen twingade nu grufegarne att fordra
25 proc. nedsättning i arbetslönerua,
d. w. s. 25 proc. på de i början af
1888 bestående, altså omkring 173X4
proc. på de sist betalta lönerna.
Arbetareföreningarues ledare satte sig
däremot; då det gälde en så allmänt
nödwändig artikel som stenkol, trodde
de sig wara säkra om seger. De
uppstälde den grundsatsen: arbetslö-
nen sår icke bero af en artikels för-
säljningsprisz twärtom måste försälj-
ningspriset regleras genom arbetslö-
nerna. Den engelska arbetaren är
kortsynt. Han inbillar sig, att wärl-
den beror af honom och glömmer,
att det utom honom äfwen i andra
länder sinnes människor, som kunna
prestera något. Så gjorde han äf-
wen i detta fall; han beräknade icke,
att andra distrikt i England och Skott-
land, att andra länder, till och med
Amerika, härloid skulle draga fördel
af olyckan och så mycket forn möjligt
utsända kol.
Värgsmännens strejk omfattade i
södra Wales ungefär 100,000 arbe-
tare, i de andra distrikten omkring
350,000 eller, alla anhöriga inbe-
räknade, öswer en miljon människor.
En duglig arbetares lön uppgår ofta
till 25, 30, till o med 35 sh. i
weckan, men, äfwen eräknad till 20
sh, är arbetslönens förlust wida öf-
wer 300,000 Pd. St. i weckan-
Understödet från föreningskassorna
stadshotellet i Ekenas.
Billiga rutn, god restauration ooli
term betjäniiig. speciell-, välbeltts
get körs handelsresande.
kunde endast wara obetydligt, och re-
dan efter en kort tid instälde sig ett
outsägligt elände. Priivat tvälgöreni
het, i hwilken många grusegare fri-
kostigt deltogo, kunde endast föga
lindra en sådan olycka. Mångasöri
sök att åstadkomma en öfwerenskom-
melse misslyckades, de af grufegarue
föreslagna skiljedomstolarue tillbaka-
wisadesz arbetarnes ledare wisste
mycket wäl, att de representerade en
dålig sakl De genom sitt elände för-
bittrade bärgsmännen läto snart för-
leda sig till oordningar; militären
måste inskrida; många blefwo dödade,
flere sårade. Men all denna olycka
gör intet intryck på ledarne. J sö-
dra Wales haftva bärgsmånnen så
småningom åter upptagit arbetet för
de hittils warande lönerna· på det
wilkor, att aflöningsfrägan ewentuelt
regleras i öfwerensstämmelse med deu
öfwerenskommelse, som uppnås i de
andra distrikten.
Wi talade om den förlust, som
drabbar bärgsmänneu själftva, men
de förluster, som uppstått af strejken
för landet i allmänhet, äro wida
större. Kolprisen hafwa naturligtwis
sti it betydligt; följden däraf är, att
mciuga fabriker måst inställa sitt ar-
bete; de stora järntvägsbolagen låta
färre tåg gå; kort sagdt, följdertta,
förlusterna göra sig kännbara i alla
riktningar. Anna toärre skulle det
naturligtwis wara, om icke en betyd-
lig koltillförsel inträffade från ut-
landet.
En tvauligtwis tväl underrättad
källa uppskattar de förluster, forn
drabba landet, sålunda:
1) Jfrågawarande bärgwärk le-
werera omkring 2,000,000 tons kol
i weckan. Detta gör, beräknadt till
ett medelpris af 12 sh 6 pence pr
tou, en förlust af 1,250,000 Pd.
St. i weckan· —
2) Järnbärgwärk, som nu måste
hwila, lewererade omkring 15,000
tons i weckan till ett pris af 2 Pd.
10 pence, alltså 40,000 d St.
Z) Förlust genom m nga fabri-
kers owärksamhet utgör omkring
150,000 Pd. St.
4) Förlttst i frakt o. s. tv. för
fartyg, hwilka uteslutande sysselsätta
sig med koltransport, utgör 100,000
Pd; i tveckau ett belopp af 1,540,000
Pd St.
Men äfwen om man antager, att
dessa uppgifter äro för höga, om
man endast räknar 1,()00,000 Pd i
weckatt, så skulle det för de förflutna
6 weckortta utgöra den ofantliga
summan as 6,00(),000 Pd St., sotn
landet redan har förlorat-
Nämuas kan ytterligare, att frå-
gan om arbetstiden alldeles icke wa-
rit på tal wid den nuwarande strej-
ken; det är endast fråga om arbets-
lönerna. Faktiskt finner man äfwen
just hos bärgsmäuneu en stark oppo-
sition mot en s. k. ,,laglig« arbets-
dag. Arbetarne wilja icke låta före-
skrifwa sig sin arbetstid genom en
lag, utan själfwa komma öfwerens
därom med egarne.
kungörelser-.
FI enlighet med derom
fattadt borgenärs beslut, beha-
gade samtliga borgenärer uti
Qvarnegaren Gustaf Mullbacks
konkurs sammanträda onsda-
gen den 18 oktober kl. 8 på
aftonen å gästgifveriet i Eke-
näs stad tör att besluta om
ångqvarnens och mejeriets
samt lösöreboets realisering
äfvensom för bestämmandet
ak svsslomanna arvodet och
andra konkursmassan rörande
angelägenheter, hvarom här-
igenom kungöres med erinran
om att frånvarande borgenä-
rer, enligt gällande konkurs
lag, får nöja sig med hvad
närvarande besluta. Tenala
den 28 september 1893.
konkursforvaltningsn.
I- Medelst offentlig auk-
tion som måndagen den 23
nästkomnrande Oktober kl 6
eft. m. förrättas å rådhuset
härstädes, kommer att på ar-
rende till den mestbetalande
utbjudas Skeppsholmen hö-
rande till Ladugårdens mark
för tiden från den 1:a Janu-
ari 1894 till samma dag år
1906; hvarom hugade speku-
lanter härmed underrättas-
Ekenäs den 21 September
1993.
Pä Drätselkammarens vägnar-
ssrsuns kid-tjet-
W Att kostnpphiikd
al sistlidet års kommunalauts
skylder verkställes å rådhuset
häl-slädes tisdagen och ons-
dagen den 17 och 18 in-
stundande oktober kl. 10 f.
m. — 1 e. m· varder här-
med tillkännagifvet. Ekenäs
den 21 September 1893.
På Drätselkammarens vägnar-
Pkssas söt-jet-
Till salu.
Eja stark
arbetshäst
och en linialkärra säljes i dag
och i morgon, ikarelitts förra
gärd.
Pass pil
ljuder pågäen e sitt ning
säljes i dag onsdag vitt tall-
ttrsliron bästa flat Hvete-
lcli i stora sttoliar till 4g60
p. siiohmh hos
l(. F. Ponsar.
;
vivet-sa
Byggmästare,
som önska på entreprenad öfvertnga upp-
förandet af ett bonings· ocli uthus å
villalotten N:o 1 b- Nvu Kyrkobttrgeti
liangö, kunna för erhållande af närmare
meddelandets hitnvttnda sig till luse-
tsiåir k. von Christis-son där-
stä es.
—
Ångbåtslägenlietsr.
Förändracle Ångöåtsturer
uttde 0lit0bek från Elie-
» viss till lirkar-.
Angaren HEBE afgår den 4,
14 och 24 kl. 5 f. m.
AHITERA afgär den 11, 21
och 31 kl· 7 f. m.
skur Ata-.
HEBE afgår den 7, 17 och
27 kl. 1 e. m.
AHKERA afgår den 4, 14 och
24 kl. 1 e. m.
Närmare hos
A. F. Serenius.
Färäntlratt ångbåtstur.
Ängukon
Neckar-
ttapt. l. ki. ltlsnherg
afgär från 1:a september tills-
vidare livat-jo kis-lag
kl. 5 k. m. via Fagervik,
Ingå till Helsingfors och
livat-jo Ike-dug lil.
5 "k. m. via Hangö, Dals-
bruk till Åbo, medtagancle last
och passagerare;
närmare meddelar
l. Islimberg är c:o.
-
s u r s e r.
Finlands bank, den 11 Ott. 1893.
Jörs:turs. Jnktkurs
Is- Ske-
S:t Petersburg k. s. 262: 50 259; 50
London k. s. söt 35 Lö: 15
90 dd. 25: 12 25 02
Paris k. s. 100: 30 99 30
90 bd. 99r 60 98: 90
Hamburg k. s. 124 10 123 10
90 dd. 123: 10 122t 30
Lübeck k. s. 124: 10 le 10
90 bd. 123: 10 122: 80
Stockholni k. s. 139: 40 läsk 60
Kristiania k. s. 139s 40 138: 50
Köpenhamn k. s. lsst 40 188: 50
klangö Tryckeri Q Tidnings Aktiebolak
1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
