Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kostnadsförslaget. Då slere mindre
olikheter i linjens sträckiiing äiitiu
måste jämföras och sammaitjämklas
kaii längden ätitiu endast ungefärligt
aiigiftvas, och torde densamma koni-
nia att utgöra något öftver 40 ki-
lonieter.
Littjetis sträckning kouitiier att blif-
tva ungefär följande: Dett:·skiljer
sig från Hangö——Hytvinge järntväg
på Wästerby gårds mark strax ivä-
sterom den skärning, soiti är belägeii
på Näseudde, längs hwilkeit wägen
går fram efter passerandet af bron
öftver Pojotvikeits Fråit Wästerbtj
gård, som passerades alldeles nära,
går linjen öftver sagde gårds ängar
och åkrar, tillhörande Skällargård
rusthåll, widare genom något skogs-
mark tillhöraiide Skridskog (Skryss)
Grabbskog och Skarpkulla hemman
öftver en tvik af Sidsbacka träsk
förbi Grännäs hemman och längs
södraI stranden af Boiiäs träsk. J
närheten däraf är en haltpntikt fö-
reslagen att anläggas. Widare pas-
seras Griiids hemman och Fastarby
by, hwarester man koitinier till Un-
dertnaltns rusthäll i Teuala, på hwars
iiiark, en kilometer sråit Tetiala kyr-
ka, Tenala station skulle förläggas.
Widare går ivägeti öftver Lillivik
och: Storivik mark, passerar i otnes
delbar närhet af det senare hemma-
nets htts och stryker därefter in på
Olsböle gårds ägor sauit härifräti
förbi Wästankärr egendom längs en
bäckdal förbi Hulta och Stoeiiskbti
till Mäil. Mellan Wåstankäisr och
Hulta har föreslagits anläggandet af
en haltpttnkt på den plats där lands-
wägen till Trollshofda britt wiker
af från allmänna latidstvägen. J
närheten as Mail har föreslagits en i
annan haltpuukt itttvid landswägen
till Koskis bruk. Härifråii går tvä-
gett ivästerut, passerar Alaspää by
och Storå 25 meters breda ivatteni
drag, hwarester den närmar sig
Näfe bktlk på Vii kilometers distans-
Här skulle en haltpiitikt anläggas.
Fråii Nåse kointiier uiaii inåt den
stora Bjärnå slätten, passerar Liiri
hemman och Lapiija bi) samt kommer
härefter in i kyrkbyn« där en station
är föreslagen ·intvtd» prästgården.
Frän kyrkan följer linjen östra stran-
den af Bjärnå å ättda till Paars-
kylä, där atikttytuitigspniikten till den
norra linjen är föreslagen wid Sil-
lanpää torp, en kilometer på andra
sidan Paarsktjlä, tvid hivilkeii punkt
en wäg.till Koskis och Kisko går
öftver Bjärttå ä. — H. A.
— Mål uiotfartygsbefälhaftvare.
Det mål, som stadsfiskaleit istristinestam
E. Forsberg, på aiigifioelse af sjömannen
E. Berlitt tväkt emot befälhafivareu å
»Heros«, kapten G. Snellman, som ankla-
gats för, att hatt ej, ehiirit hatt kunnat,
bärgat besättningen å en i sjöiiödtvarande
jata, hivilken Heros påträffat på resa från
S:t Petersburg till Kristinestad, slutbe-
haitdlades tvid rådstnftvurätteu i Kristine-
stad denö dennes. Alla inålsägande woro
själstva iiärwarande. Kapten Siiellniaii
biträddes dessutom af juriskaiididaten
Stenbåek.
Ester det protokollet från föregåetide
sammanträde bliftvit uppläst, tillkäiinagaf
tadsfiskaleti Forsberg, att ljaii ej erhållit
iiågoti närmare upplysning ont ifrågatvas
rattde jalas slutliga öde äti attstadsfiskaleit i
Hangö hade underrättat honom otu, att
samma tid som »Heros« påträffade den i
sjönöd warande jalan, tvid Hatigö i land
dristuit en rutten båt, å htvilkeii fans ttiåladt
»U B. N:o 183««.
Tillfrågad, påstod Berlin, att kapteti
S. nog hade kiitiitat bärga jalaits besätt-
ning, oiti hatt blott metat-
r Stetibäck genniälte,f att inait under-
låtit att titkasta lifräddniiigsredskap frått
»aaftoar.
sråti fartyget, medan å jalan faits en båt,
i hivilken besättningen kunnat bärga fig.
Deti båt, som påträffats toid Hangö, kunde
ej ha tillhört falan, emedan båten under
deit rådande niindeii skulle ha drifioiti
land emellan Hangö och Helsingfors, ineu
ej tvid Hangts.
Kapteti Snellman sökte på ett fjökort
iittuisa Heros’ läge tvid tillfället samt höll
före, att han ej kunnat göra för bärgnin-
gen as jalans besättning mer ätt hatt gjort
utan risk att sätta fartygets säkerheti fara–
På Verliiii anhållati, att rätten skulle
adjungera sig till biträde iiågoii sakkunnig,
resoltverade rätten genom fiirskildt beslitt,.
att sådant ej tvar nödigt, då saken ej ivar
en ttvistefråga.
På ed hördes därefter foiti ivittiie kapten
Riiigtvall, soiit stod ivid Heros’ roder tvid
näiuda tillfälle. Haii berättade, att då ja-
laii blef synlig titan begynte styra undan
tvinden. På jalan fans en båt med årar, i htvils
sken matten sktvalpade, och ansåg tvittnet
den sålunda ha warit tät och sjöduglig·
Under inga wiler hade matt kunnat styra
närmare jalan för grutideiis skull. Ej
håller hade titan kitnnat utsätta en båt,.
ty itian håde då warit ttvuiigeti att stanna
tttaskiuen och fartyget hade under sådana
förhållanden lätt kunnat driftva på grund.
Wågorita slogo ej öftver jakan, då båten
och tonia sisttutmor ftiunos på däck. Till-
frågad, yttrade toittnet, att jalans besätt-
niii ej befanii sig i någon swår lifsfara,
eme an jalaii tvar få nära land att den
inom par timmar bort nå det. Kapten
Stielltiian hade ej ktiiiiiat tillgöra något
tvidare till jalans undsättning.
Allitiäuiia åklagareii anhöll härefter om
uppskof, tils utredning tvnnnits om, huru-
tvida jalan gått förlorad eller ej, och hit-
ritivida dess besättning, ont den räddats,
önskade tvätta sak emot kapten Snellman.
Heiustälde därjämte till rättens pröfning,
hurutvida åt Berliti kunde utgifwas rese-
pass till utlandet eller ej.
A sin. hnfmnbmaus tvägnar yrkade hr
Stetibäck på, att målet omedelbart skulle
afgöras samt ansåg det tvara ådagalagdt,
att kapten Snellman gjort alt hivad han
ktiniiat till jalaiis bärgning och att hatt
härioids gått få långt font hatt i egenskap
af fartygets befälhastvare, som war an-
tvarig för detsamma, kunde gå. Huruivida
jalan bärgats eller ej, kunde därför ej iii-
tvärka något på saken. Yrkade på, att kä-
roniålet skulle förkastas och att Berliii
skulle ådömas strängaste auswar för falsk
angiftvelse, då hatt tydligen gjort densattis
ma af elakhet och att den eller de, font
saken rörde, sttille ersätta kapten Snelltnati
rättegångskostuader med 200 mk.
Rätteii sammanträdde härefter till öf-
tvcrläggning samt afkuniiade det utslag,
att kapten Snellman frikändes frän alt
Likasä frikändes sjöman Berliit,
frätt det aiiftvar för falsk angiftuelse, soiu
mäkts mot honom, emedan det klarligen
ådagalagts, att Berliii på grund af saken-
liga skäl aiibefalt saken till undersökning.
Under sådana förhållanden ktvittades råt-
tegåugskostnaderua emellan parterna, hivar-
jäinte tapten Snellman ålades attfutgifiva
ät kapteti Riiigioall för reses och rätte-
gångskostuader 174 mark-
Kaptett Snellman aiittiälte missnöje.
Anitra lami.
— Wärldsutställiiingeus deficit.
Wärldsutställuiiigett i Chicago är
nu stängd. Det stora ivärldsniötet
med dess öftverrasktiingar och felslags
tia förhoppningar har därmed blif-
wit öfwerlämttadt åt historien och
dess dom.
Chicagoiitställitingen har på sätt
och tvis warit talrikare besökt än
någon föregående wärldsutstålltiing.
Den dag utställningen i Paris ivar
mest besökt ittftinno sig ett 397,150
personer på densamma, men den 9
oktober tvar utställningen i Chicago
besökt af 716,881 personer. Jnalles
har denna den största utställningi
wärldett ivarit besökt af 22 million-
iier människor-
Fråu Europa ha underf somma-
rens lopp endast omkring 200,000
resande aiilätidt till Chicago. Om
man beräknar att hwar och en af
dessa resande besökt wärldsntställs
ningen tio gånger, får man 2millio-
ner entrder. Europeerna skulle i
så fall ha lämnat ett bidrag as 1
million dollars till ivärldsutställnins
geti. Det är en obetydlig summa i
jämförelse med hivad amerikanerna
offrade på den senaste utställningen
i Paris-
Cniot all förmodan har tvärldsuts
ställiiingsdirektionen i Chicago den
12 oktober kininat betala hwad den
war skyldig för administrationen och
utförda arbeten. Bristen i kassan
har genom den starka tillströinniiigeu
af besökande under de sista måna-
derita nedgått till cirka 13 millioner
dollars. Af förlusten täcker staten
272 million dollars, titedan staden
Chicagos borgare få släppa till 1072
millioner.
Fastän amerikanerna sålunda ha
förlorat eti mängd penningar äro de
dock förtjusta öftver sin utställning.
— Förträffligt stoff till en kri-
minalroman erbjitder följande, som
för iiärwarande utgör samtalsämnet
för dagen i Egypten. För ungefär
tjugu år sedan plundrades en jun-e-
lare bittik midt på dageti i Kairos
tätast bebygda kivarter. Briljanter
till ett wärde af mer än 400,000
kronor stulos.
Mest uppseende wäckte dock den
djärfhet, hwariiied stölden utfördes-
Tjttfwarne hade walt migddagstims
men, einedati iuan då alltid minst
förtnodar en stöld. Tjufwarne hade
med utomordentlig, om fackmanna-
skicklighet wittnande precision genom
en under gatan löpande tunnel be-
redt sig inträde i butiken. En ung
italiensk arkitekt mistänktes och arre-
sterades. Af det stttlna återfans
emellertid intet spår, hwarför de
tjugo års tukthus sången erhöll war
en klen tröst för de bestulne.
Snart härefter hade domstolen att
göra med en wifs M., anklagad för
witriolattentat mot en läkare, som
uppgafs, i följd af wårdslös behand-
ling, hafwa orsakat, att M:s hustru
blef blind. M. dömdes till fem
års tukthus. Här träffade ofwan
omtalade båda förbrytare tillsammans
och blef så innerlig, att arkitekten
icke drog i betänkande att inwiga M.
i siti hemlighet och anförtro honom,
hivarest jutvelerna woro gömda, om
denne tville loftva att dela roftvet
med arkitektens hustru. M. loftvade
högt och heligt att dela, och så fick
han tveta hemligheten-
Så snart N. blef försatt på fri
« fot, reste han så fort som möjligt till
Kairo, tog wara på skatten, förtvands
lade den i klingande mynt och skaf-
fade sig åter inträde i societeten; hatt
är itu ett af Egyptens största byg-
nadsentreprenörer. Men på upp-
syllaitdet af sitt löfte tänkte M. icke
och tyckes haswa glömt hela historien,
då arkiteckteti plötsligt dök upp i
M:s heui och gjorde honom de bitt-
raste förebråelser för hans beteende.
Arkitekten hade fått fem år af straffs
tiden efter-skänkta, sökt upp sin fa-
milj och funnit den i yttersta nöd.
;
Är rotirulitsoäliiig irärt
lamt lättande-?
(Frågait refererad af Christersoti wid Wä-
stra Nylands laiidtbrukstoåtiuers
NomemberntöteJ
Rotfruktsodltiigens stora betydelse
för ett rationelt jordbruk, syttnerligast
der husdjitrsfkötsel i större skala be-
driftves, har mer och mer börjat in-
ses af tvära jordbrukare; dock hos
dem ännu ej på långt när hunnit
den uttveckling, som den är förtjent
af. Jag will blott påpeka hwilken
stor skilnad i mjölkproduktion det skall
blifwa om tvi skulle tvara i tillfälle
att, under hela den tid på tvinterti
soin stallfodret, kunna giftva wåra
nijölkaiide kor rikligt med rotfrnkter.
Att rotfrtiktsodliitg är lönande
blott den skötes rätt tror jag mig
med säkerhet kunna antaga.
För att rotfruktsodliiig skall löna
sig fordras först att tvi ha en fullt
passande, djupt bearbetad, tväl afdi-
kad och i god wäxtkraft ivarande
jord, soin framför allt är fri frän
ogräs. «
Passande jord felar icke, tvi har
tvära djupa utiilljordar deti bästa
plats för morötter och betar, samt
widare lermylla för kålrötter, rof-
tvor m. sl.
Rotfrukteruas bästa plats är efter
wititer säd sotii följt på rett träda
hwilketi gödslats iued ladugårdsspills
ning, jorden är der tväl uppluckrad,
samt i allmänhet fri fråti ogräs;
dessutom tvinner man fördelen att ej
behöswa gödsla med ladugårdsspill-
ning titan kan i stället aiitvända
konstgödtiing; dock den font har god
tillgång på naturlig gödning katt äf-
wen uied stor fördel anwända den,
men tvill jag tillråda att deti då tit-
köres och nedplöjes på hösten och ej
såsom titt på många ställen brukas
först om tvären ty dä händer det
ofta att den det året går större skada
än nytta- Angåettde jordens skötsel
ioill jag uåmiia att den alltid bör
djupt och noga eöstplöjas hwarester
den leutnas till öljande wär, dä dett,
så snart soin jorden reder sig, öfwer-
harfwas för att bereda tillfälle för
ogräset att tväxa och lemnas sedan
tills sådden skall werkställas, då deti
ånyo bearbetas med klösharf, årder
eller hellre itted skumplog (tallriks-
harftveii torde äftoeti här med fördel
ktiniia aittvändas hwarester deii till-
wältas och är sa färdig för sådd.
Såddeti kan tverkställas antingen
för hand eller maskin på slät latid
eller på di«ils; dock will jag förorda
slät land emedan jorden på försom-
tnareit har mindre benägenhet att·ut-
torka, äftoeti är det bättre för rens-
tiingeii med hästhacka.
Wid sådden bör man noga tillse
att fröet blir jentt och tväl ttiylladt
till ungefär ett V- tums djup-
Den bästa maskin för sådden på
slät land, der som rotfritktsodling i
stort bedriftves, är ett tvanlig 2 hä-
stars radsåningsmaskiti der billarne
med utidantag af 4 borttagas, raderna
komma då att blifwa ett afständ af
18 tum från hwarandra ett afständ
svin tvisat sig wara behöfligt både
för rensningen samt för rotfrukternas
utweckling Wid maskinen kan äfwen
tillkopplas en apparat, så att man
kan fä fröet i grupper, hwilket är
stor fördel emedan fröet hastigare
kommer upp och derpä ligger stor
wigt. Wid tvär jemförelsewis korta
sommar, bör man sträftva efter att
sä tidigt som möjligt på tvåreti söka
fä plantorna i gång ej allenast för
att inau skall fä eit rikare skörd utan
äfwen derför att plantorna skola hinna
uttvectla sig så att rensning och gall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
