Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konst, hvartill denne genast tör-
klarade sig villig. Dock fordrade
han att djuret ej onödigtvis upp-·
retades vid åsynen ak så många
personer. Anköraren lät derekter
manskapet draga sig något tillbaka,
men varnade fången för att söka
ily, då gevären hela tiden skulle
vara riktade mot honom.
Löjtnanten tog linan, hvarmed
tjuren var bunden, och närmade
sig djuret, som med sänkt hutvud
och lömskt blickande ögon höll
sig beredt. Med ett hastigt grepp
kastade löjtnanten djuret om i den
riktning, han kör den hos honom
uppkomna planens utförande kann
mest fördelaktig, nämligen mot
tyska körposterna. 0ch innan tju-
ren tätt tid att samla sina tan-
kar, satt löjtnamten på nacken ak
densamma och höll sig kast i hor-
nen, under det djuret ilössläppt
raseri galopperade åstad och fick
de körblukkade soldaterna, soin
hals ökver hukvud måste vika ur
vägen, att helt och hållet glömma
pligten att skjuta.
Då det slutligen sändes ett par
skott efter löjtnanten, var afstån-
det redan kör stort. Lyckan stod
ryttaren bi i det det bar i väg
mot tyska körposterna. Vid an-
komsten till dessa var också tju-
rens kraft bruten, och löjtnanten
hamnade i alldeles utmattadttill-
stånd i sina kamraters armar.
Det behöfver knappast tilläggas
att löjtnanten blek dagens hjelte.
-
Uppiinnarens länet-.
Den förste som kom på iden att
slipa sönder trä, för att däraf göra
papper, anses wara den tyste mekani-
kern Friedrich Gottlob Keller. Det
war år 1845, då han hade sått fatt
iIett wäldigt getingbo, hwars pap-
persliknande wäggar söreföllo honom
wara ett starkt och segt material,
som han kom att tänka på, att om
nian kunde preparera träet likt ge-
tingen, så skulle man ha ett nytt och
billigt material till papper. Då han
för detta ändamål sökte framställa
träniassa, genom att trycka en trä-
klots emot en wanlig för hand kring-
wriden slipsten, så anade han wäl
knappt hwilken ofantlig betydelse
denna uppfinning skulle få i en snar
framtid. Nu lämna hundratals sli-
perier ett rikligt och billigt material
till pappersbruken, utan hwilketwåra
dagars billighetsliteratur, tidnings-
wäsen, omslagspapper, tapeter m.m.
skulle warit en omöjlighet af brist
på råämne. Keller war emellertid
obemedlad och hade ickehäller nödiga
tekniska kunskaper, hwarföre han sålde
sin uppfinning för några hundra
kronor till annan person, som för-
tjänade stora summar på densamma.
Under tiden har Keller lefwat»i
mycket torftiga omständigheter- Ar
1870 erhöll han af tyska pappersfai
brikanter en sammanskjuten heders-
gåsiva af 4,800 och 1881 en lik-
nande gåfwa på 3,000 mark från
träsliperieriia. Sistlidne år höll han
på att mista sin stuga och jordbit
genom utmätning. Då utsände ,,Pa-
pierzeitung«« eii anmaning till sina
läsare att bispringa den 76 år gamle
uppfinnaren, med den lyckliga påföljd,
att en summa af inalles 20,175
mark insamlades, hwaraf Keller er-
staclshotellet i Ekenas.
Billiga rum, god restauration och
term betjäning. specielt valbelä·
get kör handelsresande-.
Julutställrjing
lios
kl. FASER
håller en månatlig lifränta om 200
mark. Ester hans död kommer fon-
den antagligen att anwändas till
pensioner och understöd sör behöf-
wande inom träsliperiyrket. De in-
flutna gåfwomedlen kommo från föl-
jande länder:
Tyska riket mark 7,834.
Förenta staterna ,, 4,915.
Swerge och Norge » 3,523.
OsterrikeiUngern ,, 2,735·
England . . . » 444.
Finland . . . ,, 393.
Ryssland . . . » 270.
Rumänien . . ,, 200.
Jtalien . . . ,, 80.
— Fkiskt mos-.
Friskt mod i lifwets alla skiftenl
Går det oss ej alltid så wäli
hand, ja, skulle till och med många
af wåra käraste förhoppningar stran-
da mot den jernhårda nödwändig-
hetens lag, må wi dock trösta oss
med, att det ej går oss sämre ätt
mången annan, och städse ödmjukt
hålla fast wid den tanken: ,,Jcke
min wilja, utan din, o Herrel««
Det gäller för euhwar af oss att
ej förlora modet, utan att, med blicken
riktad framåt, söka glömska af ge-
nomgångna lidanden och gjorda miss-
räkningar i syllandet af de nya kraf,
lifwet städse ställer på oss. Endast
sålunda kunna tvi också hålla modet
uppe och med allwar i wilja och kraft
återupptaga den brustna tråden. Den,
som wid första motgång förlorar mo-
det, är att beklaga; ty lifwet bjuder
tvärkligen i allmänhet på tillräckligt
många motgångar att förbittra en
människas hela tillwaro, om man
nämligen ensidigt betraktar saken· Meri
det gifwes ock på samma gång för
den, som med ivaken blick och tack-
samt hjärta går sin iväg framåt, så
mycken anledning till glädjeoch så
mycken maning att ej förtröttas, att
själfiva motgången förlorar sin ned-
slående kraft och framträder i mindre
asskräckande gestalt-
Och hwarför sälla modet? Lisivet
på jorden är ju endast en förberedelse
till ett högre och renare lif, och de
försakelser och medermödor, som här
falla på tvår lott, äro endast uttryck
af en kärlek, som står höjd öswer
alla jordiska beräkningar.
Själfwa lidandet är ju endast en
pröfning med hänsyn till wår sedliga
utweckling. Jngen går fullkomligt
fri från dessa pröfningar, ehurii de
träda oss till mötes i ständigt wäxi
lande gestalt, hivadaii wi ej hällerfå
betrakta oss åsoni några särskilda
offer; för alla gäller att söka ,,bära
sitt kors med tålamod,, och med friskt
mod sträfiva att efter bästa förmåga
fullgöra sina pligter, de må gälla
mer eller mindre wiktiga intressen.
Göra wi detta, skola ivi idenna
pliktuppfyllelse finna den största ans
ledning att wara wid godt mod och
ej misströsta om framtiden. Endast
den, som swiker sin plikt och med
berådt mod wandrar orätta wägar,
behöfwer befara att förlora modet;
ty för honom kommer en dag, då
det heter: ,,Allt härintill, men icke
widarel««
För öfrigt är det ju en oafwislig
sanning, att ingen människa, icke ens
den lyckligaste, går fri från strider
och umbäranden Skulle kraften hota
att swika, glöni ej att söka den rätte
hjälparen; fly till Honom på bönens
winge, och hjälpen skall ej uteblifival
Ty wet, att:
,,Aldrig den i striden dukat under,
Som i Gud sin fagafsköldborg
a t.«
kungörelses-.
U- Ordinarie kommunal-
stämma med Ekenäslandskör-
samling hålles å gästgitveriet
i Ekenäs stad onsdagen den
20 innevarande december kl.
11 i. m. hvarvid till behand-
ling förekomma följande ären-
der:
1:o. Val at revisorer kör
innevarande års räkenskaper
2:o granskning af röst- och
taxeringslängden
3:o val af två ledamöter
och tre suppleanter i förstärkta
uppbådsnämnden, samt
4:o angåenda bidrag till or-
gelharmonium till skällargårds 5
folkskola.
Ekenäs den 2 December
1883.
Felix cellist-
;-
Till salu.
Dem, som lida ak magsyra, äckel 0
eller klen mage iallmltrihet och der-
kör söka bot, kunna ej rekommen-
0 deras bättre än att prökva under-
tecknads
,,sun(lliets-salt·«
som under ett fler-sedels ärt-undra-
O lies tillvaro visat sig vara ett tillför- .
. litligt medel, förordat ak framstående .
läkare och privatpersoner inom alla
. grader. Finnes till salu å- alla väl- .
. sorterade apotek-
0hs. Käpare ak mitt sundhetss
O Salt ombedes iakttaga min namns .
teckning å paketet-na, enär de okända .
blandningar som ak andra lirmor
. salt, ej dermed ega den ringaste .
jemkörelse.
« IDYIIANN BLOCII,
Kongl. Holleverantör.
» 0Idsk obs-!
Akta amerikanskt hvetemjöl.
Socker, torrkisk och sill hos
ki. kå. klerilgren.
biverse.
Tli. Bärlunrl
s a. I- g ö
Utiär speditiener punktligt aels
billigt samt säljer varar i parti
till fabriks priser eels kondi-
klaner-
Telegratadress: sits-lund-
Telekon n:o 42.
gg-
Färseradt.
Is- En guldring, märk pic.
L. 1819X790s, är förlorad. Upp-
hittaren bedes återlemna den-
samma till I(. Lindman-
Ångbåtslägenlieten
Pär-ändrad ängdåtstur.
Ånges-sen
Nevis-en
kapt. l. tk. Illealierg
atgär trän 1:a september tills-
vidare hvakje Giselas
kl. 5 k. ta. via lngå till
Helsingiors och
livat-jo Fredrik lil.
k. m. via Hangö, Dals-
bruk till Åbo, medtagande last
och passagerare;
närmare meddelar
l. lii-isberg ä- c:a.
-
ckineser-.
Finlands bank, den 7 Der. 1898.
Förs:kurs. sak-kurs
He- Te-
S:t Petersburg k. s. 268r 50 WO; 50
London k. s. Lä- 82 Sö: 15
90 dd Lii- 12 25 02
Paris k. s. 100: 30 99 80
90 dd 99: 60 ils- 90
hamburg k. s. 124: 10 123 10
90 dd. 123. 10 122: 80
Lübeck k. s. 124· 10 123: 10
90 dd IW: 10 IW: 80
Stockholm k. s. läs: 40 löse 60
Kristiania k. s. 139: 40 lös: 50
Köpenhamn k. s. lbs: 40 lids- kit)
s
Hangö Tryekeri lä Tidnings Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
