Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessutom till en öfveransträngning, hvilken från svensk
synpunkt förefaller oerhörd. Några barn funnos
t. ex., hvilka på 1880-talet läste svenska, finska,
ryska, engelska, tyska, franska, latinska och
grekiska språken jämte alla vanliga skolämnen! Och
när finnarna nu själfva anmärkte att nya
produktiva krafter uppstå mer sparsamt än hvad de
kunde hoppas; att inom konsten som inom
den finsk-språkiga litteraturen de nya insatserna
ofta komma från bonde- och arbetareklassen
— då kunde jag icke helt undertrycka den fula
glädje, med hvilken man mottar meddelandet
om ett missöde man förutspått! Om — som den
psykofysiska vetenskapen allt mer tyckes bevisa
— de receptiva och de produktiva funktionerna
i hjärnan utvecklas på hvarandras bekostnad, då
hafva finnarna icke mycket att vänta af
skolåldersklassen från 1870—1880-talet! Om man
därtill tror på den satsen, att det fordras en
million människor för att producera ett stort geni,
då ha ju ej heller finnarna rätt till mer än högst
två och ett halft — betraktelser, hvilka vore
nedslående, ifall icke äfven erfarenheten visade, att
stora händelser hafva en underbar makt att låta
folkdjupets dolda källor bryta fram tvärt igenom
alla hinder!
Det är emellertid icke blott från
gammalfennomanerna, man hört anklagelsen för bristande
folklighet hos vissa svekomaner. Det fanns redan
på 1880-talet en allmän riktning, som man lär
känna i Tavaststjernas diktning och af hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
