Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här hemma vid den svenska folklifsskildringen.
Dessa ständigt framträdande finska folkdiktare ha
tills vidare för en främmande mer etnografiskt
än litterärt intresse. De äro ännu så länge
intressantast som bevis för att det finska folkets
stora episka begåfning — den begåfning, som
födde Kalevala — icke svunnit, endast i den nya
tiden sökt sig nya former! Bland de egentliga
konstnovellisterna märkas främst pastor Juho
Reijonen, doktor Santeri Ingman — som erhållit
statens pris å 2,000 mark för sina i fjol utgifna
böcker, den historiska romanen »Anna Fleming»
och novellen »Margareta» — men framför allt Arvid
Järnefelt, hvars stora, mycket diskuterade bok
»Fosterlandet» också finnes på svenska. J. H.
Erkko, som jämte sitt förut nämnda dramatiska
författarskap, äfven idkar lyrisk diktning, anses
som den medelålders finska generationens yppersta
lyriker, medan bland de yngsta Eino Leino
betraktas som den största begåfningen.
Ehuru jag endast nämnt de författare, finnarna
själfva först anföra, och utelämnat minst ett
tjugutal, torde äfven dessa få knappt till namnet vara
kända för de flesta svenskar! Annat är fallet
med Juhani Aho. Han föddes 1861, slösade
bort en del tid på examina, i hvilka han
lyckligtvis inte lyckades, och är nu endast skriftställare.
Han bor ett par timmars väg från Helsingfors
med sin hustru, målarinnan Wenny Soldan, som
likaledes förbrukat en del tid på att »bli lik andra
människor» — äfven hon lyckligtvis utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
