Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>AU rörelse måste kunna hänföras till något mänskligt,
det vill här säga något allmänt, något alla människor beträffande,
eljest blir all rörelse till slut pagodisk, barnsligt löjlig,
betydelselös. Det, hvari icke alla människor till slut kunna få del, är icke
något godt; det, hvari de icke böra hafva del, är dåligt...»
Liksom det var en fransman — St. Martin —
hvilken under Rahels sista lifsskede innerligast samklingade
med hennes religiösa mystik, var det en annan fransman
— St. Simon — som under samma skede gaf hennes
samhälleliga siarblick dess riktpunkt. St. Simon var
henne så mycket mer sympatisk, som äfven hans
lifs-åskådning hade samma religiösa grundstämning som
hennes egen. Hon känner sig genast lycklig genom den
nya läran, ty hon hade egentligen hela sitt lif förberedt
sig för den.
>Den... påträffar hos mig ett fullt lefvande, ordnadt
förråd. Jag har icke lidit ensam, utan med alla människor, kanske
på ett enastående sätt... Också intresserar mig ingenting annat
djupt utom det, som kan göra jorden bättre för oss, jorden själf
och våra handlingar på densamma.»
St. Simonismen är för henne »det nya, stort uppfunna
instrument, som ändtligen berör det stora, gamla såret,
människornas historia på jorden. ... Oomkullkastliga sanningar har
den redan bragt i dagen, de verkliga frågorna ordnade i led,
många viktiga, tändande ord...»
»Att försköna jorden: mitt gamla tema. Frihet till hvarje
mänsklig utveckling: likaså ...
»Jag är den djupast öfverlygade saint-simonist. Hela min
tro består nämligen i öfvertygelsen om universums framåtskridande,
perfektibilitet och utbildning till allt större insikter och välstånd
i högsta mening; lycka och lyckliggörelse.»
Och Rahel visste att villkoret för allt detta var »att finna
den lifvets enhet, hvari kall och böjelse uppgå i hvarandra».
Rahels egentliga invändning mot St. Simonismen är
att den kallar sig en ny religion. Ty, menar hon, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
