Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträcker sig ända till mina åtbörder. Jag är den enda
här, som har någon mening.» Hon vågade motsäga
alla utan att såra någon, emedan alla kände, att saken
för Rahel var det viktiga, ej det intryck, hon själf gjorde,
ej något rätthafveri. Och ehuru Rahel naturligtvis ej
tilltrodde andra samma rika egenart som den, hvarur
hennes egna skarpsynta iakttagelser, kvicka infall och
djupa visdomsord flödade, ansåg hon dock att alla kunde
vara underhållande, om de endast ville vara uppriktiga
och själfständiga såsom hon gent emot alla förblef.
Hon kunde med sanning säga, att, när hon
sammanträffade med de högsta andarna på deras stjärnor, hade
hon kommit dit på sina egna vägar.
Rahels samtal voro af annan art än de franska damers,
hvilkas »salonger» blifvit berömda. Med en af dem —
M:me Staël — kom Rahel i personlig beröring och
hennes omdöme om M:me Staël är ytterst betecknande för
henne själf.
»Förstånd har hon nog, men ingen lyssnande själ; aldrig
är det stilla inom henne, aldrig som om hon eftersinnade i
ensamhet, alltid som om hon redan hade sagt det åt många ...
aldrig blir det till musik! Och intet tema håller hon heller fast...»
Rahel beklagar att M:me Staël, till alla sina gåfvor, ej har »en
stilla, oskyldig själssfär».
Det var just en sådan själssfär, som omgaf Rahel
och som gjorde den krets, hon förlänade sin prägel, olik
såväl den franska upplysningstidens som den tyska
genidyrkans tidens sällskaplighet. Rahel ägde en stor
tystnad bakom sina ord.
»Det gifves ett färgspel i vårt bröst, som är så fint, att det,
så snart vi söka utsäga det, blir till lögn... Denna skygghet
af-håller mig från att tala. En känsla är skön, så länge den ej
öfver-gått till historia; med lifvet själft förhåller det sig på samma sätt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
