Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8anmärktes i tidningen, att det slarfvigt hopraffsade
burleska godset i åtskilliga af hans berättelser väckte intresse
af samma slag som den beryktade David Munck af
Rosenschölds "Qvistofta-artiklar", med hvilka Aftonbladet brukade
förlusta sig på samma sätt som Stockholmsposten i verlden
med Haqvin Bager.
Bland längre fram berömda vitterlekare, som temligen
hårdhändt behandlades vid sitt första framträdande, må
nämnas Orvar Odd och Almqvist, den förre för sin romans
"Romarskölden", den senare för "Drottningens juvelsmycke".
Om Sturzen-Becker säger Aftonbladet 1831 att "hittills har
herr Assar Lindeblad vunnit det egna anseendet af Tegnérs
förste efterhärmare. Det tyckes nu som herr S. skulle
hafva lust att göra honom rangen stridig."
Äfven Böttiger råkade illa ut i Aftonbladet för sitt
skaldestycke Odinshög, der han sjunger om högarna att
»Som gudaberg de resa sig ur byn
och famna himlen, stödja aftonskyn.»
Man gör här två nya bekantskaper – anmärker
Aftonbladet – den ena med ett slags berg, som kallas
gudaberg, hvilka mineralogerna hittills icke torde observerat,
och den andra med högar så höga, att de taga himlen i
famn, hvilket måste vara en rörande syn.
Det var i denna fördomsfria krets, Palmær år, 1834
inträdde, och för att opartiskt bedöma särskildt hans
beryktade Aftonbladsartiklar mot Tegnér, bör man hafva för
ögonen, att i tidningen fästes vid denna tid intet afseende
vid personen, då granskning eller polemik kom i fråga.
För öfrigt var Tegnér den angripande parten i detta fall.
Palmær upptog blott å Aftonbladets vägnar den handske,
som kastats åt det läger inom pressen, till hvilket han hörde.
En dag i augusti 1834 innehöll nämligen Askelöfs
tidning, Svenska Minerva, Tegnérs svar på Agardhs
inträdestal i svenska akademien. De inledande raderna i
detta Tegnérs poem lyda sålunda:
Välkommen bland oss, fast ej mer som förr
den plats du intar aktas högt af alla,
en tron i ordets eller sångens verld,
ett domarsäte utan jäf och villa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
