Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lustigast bland Palmsers infall i riksdagen är hans
yttrande rörande ändring af valsättet till riksdagsman för
Stockholms stad. Man hade förordat ett förslag såsom ett
experiment i smått, hvaraf man skulle kunna bedöma, hur
"samfäldta valprincipen" komme att taga sig ut i stort.
Härtill svarade Palmær, att ett dylikt experiment vore
onödigt. "När en gåsunge får växa, blir af honom en gås;
det veta vi på förhand och behöfva ej experimentera."
Efter 1848 års riksdag qvarstannade Palmær i
hufvudstaden några år. Hemresningspenningarna togo slut
och han hade för öfrigt ingen bestämd sysselsättning, som
väntade på honom i Linköping. Han lär nu, funderat på
att bli adjunkt vid teknologiska institutet och anmälde sig
i detta ärende hos öfverdirektör Wallmark, med hvilken
han från gammalt var bekant, men fick ett afstyrkande
svar. Han ingick då som medarbetare i Friskytten och
Dagbladet[1].
I slutet af 1849 utsände han en gång ett
flygblad med titeln "Gazetten". Bet börjar med denna notis;
"Om och när något ytterligare blad med detta namn
utkommer, skall genom annonser tillkännagifvas.
P."
Numret, som aldrig efterföljdes af något mera,
upptogs af en redogörelse för Crusenstolpes då offentliggjorda
femtonde bref om ställningar och förhållanden. För öfrigt
resonnerar Palmær öfver vännens författarskap och yttrar
bland annat:
"Huru ofta har ej själaringning hållits, öfver
Crusenstolpe, huru många gånger har man ej inbjudit
allmänheten på hans begrafning? Och huru många gånger har
icke också allmänheten – den enfaldigare portionen
nämligen – infunnit sig, men alltid fått gå med oförrättadt
ärende åter, till följd af brist på lik i det förmenta
sorgehuset."
"Hvadan kommer det då, att den som så ofta blifvit
nedergjord, oftare än Mitridates, likväl alltid liksom han
visar sig rustad ånyo och levererar nya bataljer?"
"På denna fråga svara vi, som framlidne professor
Biberg svarade, då han en gång tillspordes om elefanten
och dennes förmåga att göra konster. "Det kommer sig,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
