Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »De rebus omnibus et nonnullis aliis»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven ett politiskt. Tidningarna äro tornerplatser, der
dagens stridiga intressen, som tillika äro seklets, bryta sina
lansar; och vi, tidens barn, åskåda striden med bäfvan
och förhoppningar.
Emellan dessa svar kan du välja, om så behagas.
Jag, för min del, låter dem alla gälla på samma gång, så
paradoxt än detta må synas. Det onda, som ligger i
publiciteten, torde vara ett nödvändigt vilkor, hvarförutan det
myckna goda, som den onekligen innebär, ej kan framträda
och skaffa sig plats i vår sublunariska verld. De ädla
metallerna måste ju försättas med oädla, innan de duga
till mynt.
Frågan, hvad tidningarna i allmänhet duga till, synes
mig vara besvarad, då man sagt, hvad de äro. Men åt
oss svenskar hafva de medfört en egen, oförgätlig fördel,
först påpekad af aflidne riksdagsmannen Nils Månsson från
Skumparp. Då denne, vid riksdagen 1830 med värma
och framgång talade till den periodiska pressens försvar,
yttrade han bland annat: "utan tidningarna skulle vi aldrig
erhållit kännedom om vår store konungs bragder, och
således aldrig hafva fallit på den tanken, att kalla honom
till tronföljare." Detta bevis för tidningarnas nytta, hvilket
vi kunna kalla det Skumparpska, har jag vid flera
tillfällen användt, då jag om pressens värde ordvexlat med
pressens antagonister. Och de förstummades alltid och
blefvo liksom flata. Sådan är sanningens makt äfven öfver
förhärdade sinnen.
Kinkigare blir att säga, hvad publicisterna egentligen
äro för folk. Ett visst inflytande måste man nödvändigt
tillerkänna dem, såsom ledamöter af en korporation, den
professor Geijer, mot hvars domar allt jäf är omöjligt,
hedrat med namn af tredje statsmakten. Men hvarpå beror
egentligen detta inflytande? På ett öfvermått af dygd? Ånej!
Vi ega ej tillstång att tänka oss dygden under annan
skepnad än kristelig, med korset på skuldran och
törnekronan kring hufvudet. Såsom sådan försakar hon allt
jordens goda, emot fullgiltiga invisningar på medborgarelott
i himmelen. Hennes valspråk är: "att vara gudelig och
låta sig nöja, är vinning nog." Publicisten deremot låter
sig aldrig nöja. Det närvarande tyckes honom aldrig godt
nog och han ropar alltjemt på ett bättre. Af öfverflöd
på dygd lärer således hans inflytande ej härleda sig. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
