Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar och infall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I min barndom hörde jag politiken omtalas, såsom
konsten att så ställa sig in hos hin onde, att man ej stötte
sig med vår Herre.
Månne Gustaf den förste skulle annammat protestantiska
läran med ena handen, derest han ej fått annamma
katolska kyrkogodsen med den andra?
Då en fundersam man skall göra sitt val emellan två
partier i staten, tycker jag mig se ett får, som står och
begrundar, hvilketdera skall vara bäst: att uppätas af
räfven eller vargen.
Karlsdagen, den 28 januari 1854, firades i Linköping
på vanligt sätt, och deremot kan ingenting skäligen
invändas, då man besinnar, att det var H. K. H.
Kronprinsens höga namnsdag. I anledning af uttrycket "hög" om
en namnsdag, torde läsaren benäget inse, det den
nuvarande svenska kulturen ovilkorligt kräfver, att allt, som
står i närmare relation till någon hög personlighet, sjelft
antager en prägel af höghet. Häraf följer, att om H. K. H.
Kronprinsen får snufva, så är den snufvan icke rätt och
slätt H. K. H. Kronprinsens snufva, utan den är H. K. H.
Kronprinsens "höga" snufva. Sat Sapienti!
Det "vanliga sättet", hvarom ofvanföre talas, företer
följande anletsdrag.
Hushålls-sällskapet, till större delen bestående af länets
possessionater, sammanträder och låter sig af sin
sekreterare föreläsas en berättelse om hvad sällskapet under det
förflutna året icke har gjort. Berättelsen handlar nämligen
om dikningar och odlingar och mera sådant, allesammans
verkstälda af länets mera fattiga, men idoga och
arbetsamma befolkning. Derefter öfverlägger sällskapet om
hvarjehanda triviala propositioner, framstälda af diverse
dess ledamöter. En gång skall dock en proposition låtit
höra sig, som hvarken var trivial eller oförtjent af bifall,
enär den åsyftade, att till en smula besinning väcka sådana
possessionater, som utarma sina underhafvande. "Jag
önskar" – skall proponenten hafva sagt – "att
hushållssällskapet utsätter ett pris för den, som vid nästa
landtbruksmöte uppvisar icke den fetaste oxen eller det fetaste
svinet, utan den fetaste torparen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
