Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brandväsendet är i vårt land en kommunal-institution, och
följaktligen måste de dermed förbundna kostnader och onera drabba
kommunernas samtliga medlemmar. Endast våra största stads
samhällen, såsom Stockholm och Göteborg, kunna organisera
brandväsendet till likhet med brandinstitutionerna i de större utländska
städerna eller så, att eldsläckningsåliggandet öfverlåtes åt en för
sådant ändamål upprättad och aflönad brandkår, som är förlagd inom
kasern, har påselade hästar att vid första signal spänna för den i
ordning stående redskapen samt för öfrigt är i alla afseenden
klar och redo att kunna när som helst, nästan Ögonblickligt,
utrycka fullt rustad. De särskilda kaserner och statationer, på hvilka
kåren vid sådant förhållande är fördelad, äro sinsemellan förenade
medelst elektrisk telegraf, hvadan hela kåren kan allarmeras
ögonblickligen och således vara på benen inom ett par minuter, efter
det en eldsvåda blifvit på någon brandstation anmäld. Styrkan
hos en sådan kår, hvilken ock naturligtvis är utrustad med den
förträffligaste redskap, ligger hufvudsakligen i dess utomordentliga
snabbhet och öfning. En- eldsvåda hinner i allmänhet knapt kom
ma till utbrott, innan släckningen är i gång. Den på dylika
grunder år 1851 i Berlin inrättade kåren bestod då af 1
Branddirektor, 1 Brandinspektor, 4 Brandmeister, 40
Oberfeuermänner, 180 Feuermänner och 360 Spritzenmänner, fördelade på
5 depoter och 18 brandstationer. Den årliga kostnaden for denna
institution var i stat af den 16 Januari 1851 upptagen till
70,740 Thaler, förutom de 46,260 Tåler, som gaturenhåilningen
förut hade kostat, hvilken för sistnämnda summa nu öfvertogs af
den nya kåren.
Att i våra många trästäder faran för ödeläggelse genom
vådeld är vida större än i de utländska städerna, hvilka uteslutande
bestå af stenhus, är påtagligt. Huru skola vi med våra
jemförelsevis så obetydliga ressurser kunna rusta oss mot denna fara?
Man har i någon af våra medelstora städer försökt grunda
eldsläckningen på betalning, så att t. ex. hvarje man af
manskapet betalas med 25 Öre i timman, hvarje tunna vatten äfvenledes
med 25 öre o. s. v. Olägenheterna af ett sådant system- äro
likväl flera och betydliga. Någon öfvad och disciplinerad
brandkår kommer på detta sätt aldrig till stånd; öfningar och
redskapsprofning bli dyra, hvadan de ock bli så knapphändiga och
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
