Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sol af vällust i min s]5l blef gjuten ,
I vårens färgor log mi.ft 6Je skär:
Och hastigt, som af stormens hvirflar dragen,
Jag slog min lyra, hänryckt och betagen.
Hvad jag i detta ögonblicket kände,
Och hvad jag ¿öng, förgåfves tolkar jag;
*. En ovan- eld sig i mitt hjerta tande,
Men mild och klar, som Majens födseldag:
Min kraft, som femton år i kedjor brände,
.Bröt frh*m med prakt vid späda sångens slag,
O^hotoner fann i djupet af sitt skote,
• Som Väknäd^med trollklang vid Ditt möte.
*¥ ’i: , ,,
Och då min lyra sågs i stoftet falla ,
Och själen äudtlfg kom till oviss sans, —
Försoningstårn jag såg på kinden svalla
I perlor från Ditt blåa ögas glans,
Och hörde serafsrösten b/ygt mig kalla,
Och såg Din gång lik goda englars dans:
Din första kyss mig gudars ungdom skänkte,
Och gudars nåd ur Dina blickar blänkte.
O Du, som gaf min sångmö lif och stämma,
Onämneliga, helga föremål!
Hvad rymd, hvad borg förmår min dyrkan hämma?
År Skaldens röst ej stark som Hjeltens s’åi?
Mot ödets bergflod vi vår trohet dämma,
Och lifvets flamma föds ur Iifvets bål:
Af alla stjernor hörs en symfoni:
’’Du himlen är och jag är Gud deri.”
Onsdagen den 26 September utgifves N:o 24.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
