Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
er dunkla vrå, såsom en domare mellan allmänheten och mig;
ni söker bestyrka denna allmänhet, som förtjenar att icke
förvillas, i det skefva begreppet om en så kallad anständighet, en
af våra förkonsrlade samtidrs favorit-nycker; ni affekterar ett
slags ton, ett spiåk af nit för fosterland och seder, och denna
ton bör qvåsas; ty den år hos Er blott vehikel för ert
bångstyriga vanvett. När vill man då förstå, att i bedömmander af
Poesi, såsom sädan, d. å. såsom fri diktning och total
mensklig-het, det aldrig är frågan, huruvida hon strängt uppfyllt reglorna
af denna conventionella penhet, detta ett firderfvadt ridehvarfs
pruderi, som man stämplat med namn af anständighet; utan
huruvida hon utirycker denna enkla, heliga årbarhet, som består
i en fullkomlig ovetenhet af det onda, denna enda verkliga
oskuld, som är barndomens, forntidens och naturens, och såsom
en högre enhet af vällust och sedlig kraft, pä en gäng äger den
friska sinlighetens ysterhet och den ideala symboliserande
hållningen, som icke kan frukta dagens blickar.
(Slutet nästa gSng.)
TILL Al IN FLICKA.
Hendecasyllabon.
Då vi lefva, låtom oss lifvet njuta,
Och med ständigt varmare famntag svara,
Och med ömmare kyssar, hatets tadel. ■—
Snart vår ålders leende Majdar flygta.
Låtom oss, då ån våren räcker, derför
Plocka alltid friskare nöjets blomster,
Att, då hösten nalkas, vi ej må sakna
Kransar kring våra hvitnade kala hjessor.
OmdageD den 31 Oktober ntgifves N:o 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
