Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 BASTARDER.
egenskapspar. Granskar man dessutom färgfördelningen
inom varje formgrupp och formfördelningen inom varje
färggrupp, möter man där ett motsvarande förhållande: det
blir sålunda 1 högröd: 2 ljusröda: 1 vit både bland de
fransade, de flikiga och de hela och likaså 1 fransad:
2 flikiga: 1 hel bland de högröda, de ljusröda och de
vita.
Följer man de nio typerna vidare efter befruktning inom
varje grupp, så visar det sig, att det blir konstans med
avseende på egenskaperna högröd och vit samt fransad och
hel, medan den ljusröda färgen och den flikiga formen
alltjämt medföra klyvning. Fullständigt konstanta bli
fördenskull endast de högröda—fransade, de högröda—hela, de
vita—fransade och de vita—hela typerna, ty de högröda—
flikiga och de vita—flikiga plantorna ge klyvning med
avseende på formen, de ljusröda—fransade och de ljusröda—
hela med avseende på färgen och de ljusröda—flikiga med
avseende på både färg och form.
Vad betyder nu all denna städse återkommande
klyvning i förhållandet 1:2:1, och hur kommer det sig, att
klyvningen kan ge upphov till andra konstanta typer än
dem, som föräldrarna representera? Jo, allt detta betyder,
att egenskapernas anlag fördelas lika på könsorganens
celler, att lika och olika anlag ha samma chancer att
mötas vid bastardernas befruktning, och att anlagen
nedärvas alldeles oberoende av varandra.
Alla ärftliga egenskaper motsvaras av anlag, som man
också kallar enheter, faktorer eller gener. Dessa faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
