Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
BASTARDER. 35
enlighet därmed varje bastard i föreliggande fall med Aa,
under det man för föräldrarna, som tillhörde rena linjer
och således uppkommit genom kombination av gameter
med lika anlag, använder beteckningarna AA (för den
högröda) och aa (för den vita).
Några gängse vetenskapliga termer böra i detta
sammanhang anföras. Produkten av en befruktning, alltså fostret
eller grodden, kallas ofta zygot, och i anslutning därtill
talar man om homozygoti, då faktorerna, vare sig i när-
eller frånvarostadium, förekomma dubbelt (t. ex. AA eller
aa) och om heterozygoti, då de förekomma enkelt (t. ex.
Aa). Den högröda föräldratypen i vallmoexemplet är
sålunda homozygotiskt röd och den vita homozygotiskt vit,
den ljusröda bastardtypen däremot är heterozygotiskt röd.
Hur går det nu med de båda faktorsalternativen, när
bastarderna bilda gameter? Jo, dessa två alternativ skiljas
åt, varvid somliga gameter erhålla rödfärgningsfaktorn,
medan andra komma att sakna den. Eftersom slumpen
råder vid fördelningen, bildas ungefär lika många gameter
av varje slag både på den honliga och den hanliga sidan:
hälften av äggcellerna och hälften av pollencellerna få
följaktligen tecknet A, medan den andra hälften av båda
slagen betecknas med a. Om sedan befruktning äger rum
inom varje bastard för sig eller mellan dessa inbördes,
kunna givetvis olika möjligheter förverkligas, i det nämligen
äggceller av typ A kunna förenas med pollenceller av
antingen A- eller a-typ och likaså äggceller av typ a med
1 Läses tsygå’t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
