Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 BASTARDER.
typerna utmärkas av tjockare fröskal och långsammare
groning än de vitkorniga; hos kaniner och vissa andra gnagare,
hos vilka kroppens undersida är vit, om pälsen för övrigt
har melerad »vildfärg»,* under det att djur med enhetligt
brun, blå eller svart pälsfärg ha mörk buksida o. s. v.
I vissa korsningsfall iakttager man egenskapernas
inbördes förhållande ovanligt tidigt, t. ex. hos ärter, i den
mån det gäller de egenskaper hos fröna, som betingas av
groddens beskaffenhet. Den i fröet befintliga grodden kan
hos ärter vara antingen gul eller grön, något som man
genast ser hos de vitblommiga sorterna (kokärter och
grönsaksärter), där fröskalet är vitt och genomskinligt, men som
hos de rödblommiga sorterna (åkerärter) först synes, sedan
man avlägsnat en del av det hos dessa gråfärgade fröskalet.
Vidare äro ärterna antingen trinda (t. ex. kokärter) eller
skrynkliga (märgärter), något som också beror på grodden,
i det denna hos märgärterna vid mognaden avgiver
betydligt mera vatten än de andra ärterna och därigenom
krymper samman så starkt, att skalet veckas. Men grodden är
början till den nya individen, och därför måste man vid
korsningsstudier över groddens beskaffenhet undersöka
första bastardgenerationen på de för korsningen använda
moderplantorna, andra generationen på de plantor, som
erhållas av bastardfröna o. s. v. Den första klyvningen
framträder alltså på var och en av de plantor, som vid
korsning med avseende på växtens andra delar utgöra
Fjindivider. Till dessa andra delar hör också fröskalet, ty
1 Uppkommer därigenom att varje hår är delvis ljust, delvis mörkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
