Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Bastarder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 BASTARDER.
slutligen tränga in i fröämnets groddsäck, där den ena
kärnan sammansmälter med äggceellens kärna, medan den andra
förenar sig med en kärna i groddsäckens mitt; av den första
befruktningen uppkommer grodden, av den andra frövitan.
Element från båda föräldrarna ingå följaktligen i såväl
grodden som frövitan, och det är därför helt naturligt, att bägge
parterna i förening bli bestämmande för egenskapernas
utbildning i ena som i andra fallet.
Det anförda förhållandet hos majs är ett exempel på
vad man kallar för xenier, d. v. s. vissa förändringar, som
genom befruktningen träffa moderorganismen i de partier,
vilka omge grodden eller fostret. Man har påvisat ett
dylikt inflytande även i fröskalets färg hos trädgårdsbönor, i
nötskalets form hos bovete, i sockerhalten hos meloner (vid
korsning med gurkor) och gurkor (vid korsning med
meloner) samt möjligen också i äggskalet hos fåglar.
I anslutning till xeniebildningen anser jag mig böra
nämna något om felegoni, ett begrepp som tillhör
djuraveln, och som avser den tanken, att en honas första
parning med en hanne av främmande typ inverkar på
beskaffenheten av den avkomma, som sedermera blir följden av
samma honas parning med en hanne av hennes egen ras.
Det finns en hel mängd uppgifter från djuravelskretsar
angående dylika fall, men något verkligt bevis för telegoniens
existens har ännu inte presterats; tvärtom har en sådan
följdverkan icke kunnat iakttagas vid de talrika experiment,
som av kritiska forskare utförts med såväl däggdjur som
fåglar. Man anser därför på vetenskapligt håll, att — såvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
