Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO bohus slott.
tad till Norge, der de, på Aggerhuus slott, sammanvigdes af hans
bofkap-lan Lindsav. I begynnelsen af 1590, reste de derifrån ner till. Danmark,
att besöka svärföräldrame, gästade derunder "religionsprosten" Gädda i
Qville, Luthers diseipel, en ålderstigen, blind man. med ett långt, hvitt
skägg, hvilken blott med svårighet af sin son kunde öfvcrtalas, att gå in till
konungaparet. Men då konung Jacob, något lättsinnigt, gjorde sig lustig
öfver det sida skägget, blef gubben stött, utbrast: "åh, nu har jag lefvat
tör länge", och lät leda sig tillbaka till sin kammare. Huru för öfrigt det
unga konungaparet blef emottaget på Bohus, förmäler icke historien; man
kan tänka sig äreportar, kauonsalut och granna tal, förmodligen på latin,
ty konung Jacob var en ganska lärd herre. Först i Maj anlände de från
Köpenhamn åter till Skottland. Deras äktenskap blef för ingen del
lyckligt, oaktadt de sednare äfven kommo att bära Englands krona; i
synnerhet blef drottningen af folket illa liden, för sin berrsklvstnad och sina
täta inblandningar i politiken.
Ändtligen, år 1641, utbröt Brännefejden, så kallad af de härjningar,
genom hvilka svenskarnes förnämsta anförare, Jesper Mattsson Kruus, då
gjorde sitt namn odödligt. Det var under denna fejd som, år 1612, det
gamla Konghäll, för sista gången på sin ursprungliga plats, blef sköfladt
ock alldeles nedbrändt. Kriget, slutades genom freden 1 Knäred, 1613.
Samma år ankom danska konungen Christian IV:s befallning, att
staden Konghäll skulle flyttas till fästningsholmen, under slottets kanoner,
hvarest följaktligen dåvarande slottsherren Jörgen Lnnge, biträdd at’
lagmannen Jens Christensen, borgmästaren, konungens tullnär ocli en rådman
från Marstrand, utstakade dess nya läge och utskiftade tomteme, (se
planen sid 4 och teckn. sid. 16.). Namnet ändrades nu äfven till Kongelf.
Huru oklok, om än välmenad, denna, flyttning var, få vi längre fram se.
T Januari 1616 var konungen sjelf pä Bohus, och skänkte dä staden, i
utbyte mot andra mindre fördelaktiga lägenheter, Castcllegårdens utmark
och Fontins fädrift, hvilka hittills legat under slottet.
Den för Sverge högst Ofördelaktiga freden i Knäred räckte till dess
Torstensson, trettio är sednare, i Januari 1644, utan föregående
krigsförklaring, inbröt i Holstein och underlade sig bela danska fastlandet..
Under det derpå följande krig, som för det mesta fördes till sjös, lär den då
67 årige konung Christian gjort ett besök på Bohus, i afsigt att derifrån
föranstalta ett anfall på Götheborg; men måste helt oförtänkt, den 1 Maj,
begifva sig dädan, för att icke af den i Holland för svensk räkning
värfvade flottan se sig afskuren från sitt rike. Hannibal Sehestedt, den
dåvarande slottsherren, anlade ett belastadt läger vid Tingstad, på Hisingen,
lör att derifrån oroa förbemälte stad och hindra dess handel. Men Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
