Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
konung a-hell a.
härom få besked, genom öfverbringaren af dessa rader, på det vi ieke
måtte hafva haft vårt arbete och våra utgifter förgäfves".
För Sverre, den skarpsynte betraktaren, hade den tid, under hvilken
han sjelf burit prestdrägten, icke förflutit utan iakttagelser, och det
ofördelaktiga begrepp, han då fattat om sina em betsbröder, del lägre norska
presterskapet, i förening med det högres snikenhet och maktbegär, som
han sednare i hög grad fick erfara, stadgade den motvilja mot detta stånd,
hvilken i hans regering utgör ett framstående drag. Men, detta oaktadt,
märker man i alla hans tal och handlingar en djup vördnad för religionen,
såsom ock hans förflutna äfventyrliga lefnad varit egnad att lära honom
uteslutande sätta sitt hopp till den allsmäktige. Prelateruc som kände
hans tänkesätt, och visste, att de icke af honom kunde vänta sig någon
mcdgörlighel i fråga om sina sjelftagna privilegier, sökte också göra
honom tallt möjligt afbräck. I synnerhet utmärkte sig häruti den nedrige
biskopen i Opslo, Nikolaus Arnesson, och det var hufvudsakligen på
dennes anstiftan de flesta kronprctendenter framstodo, som under Sverres tid
oroade landet Sedan Erling Skacke i Norge infört konungakröningen,
var Sverre nog slug att eftersträfva en invigning, som, enligt tidens åsigt,
innebar en gudomlig stadfästelse af hans konnngavärdigbet. Han
underhandlade härom med klereciet. Men presterne ville icke härtill bifalla,
på annat vilkor, än att konungen skulle bekräfta de rättigheter. Magnus
Erlingsson vid sin kröning inrymt dem, och dertill var Sverre for slug.
Om våren 1194 var konungen i Konghäll; dä kom påfvens sändebud
och legat, kardinal San Marcelll, dit med sitt följe. Sverre inbjöd dem
till sig, och hade legaten några dagar till gäst vid sitt bord. De talade
om många ting sig emellan, och konungen hörde sig före bos legaten.
om ban ville inviga och kröna honom till konung. Legaten fann detta
billigt och svarade väl härtill. Men så snart de norske andelige erforo
denna underhandling, omtalade de för legaten konungens obenägenhet att.
bekräfta presterskapets privilegier, och huru hans tvister med deras stånd
gåt.t derhän, att erkebiskopen af Trondhjem måst flv ur landet. De lade
ock konungen till last, att han förr hade sjelf blifvit ordinerad till prest,
och att ban nyligen låtit viga sig vid svea konungen Erik den heliges
dotter, änskönt han redan förut hade en annan qvinna i lagligt ägtenskap,
som ännu var i lifvet. För mycket annat beskyllde de konungen, och
fränrådde legaten att gifva sitt samtycke till kröningen. Nästa gång
kouung Sverre kom till tals med kardinalen om denna sak, förvägrade
denne honom kröningen och ålade honom att söka förlikniug med
erkebiskopen, sägande, att det tillkom denne att kröna honom. Då svarade
konungen: "jag ser hvad ditt ärende lär vara hit till landet, nemligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
