Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungahella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K0NUNGA - HELLA.
85
riksförmyndaren Thorkel Knntssons tillstyrkan. Hertigarnes sednare
handlingssätt talar ock mycket emot dem. Hertig Erik reste ur landet till
danska konungen: men då denne nekade honom sitt bistånd, begaf ban
sig till sin blifvande svärfar, konung Hakon i Norge, och anhöll om haus
hjelp, samt underhåll i några år. tills han, som han hoppades, skulle
åter komma i besittning af sina indragna gods i Sverge. Som Håkons
gemål, Eufemia, derjemte högeligen lade sig ut för hertigen, gaf
konungen honom Konghälls stad och slott i förläning.’ Härifrån förde nu
hertigarne ett. förödande krig mot sitt fosterland, som slöts genom freden i
Kolsäter 1305, i hvilken de återfingo sina svenska besittningar. Detta
oagtadt behöll hertig Erik Konghäll, ja, han förmådde norska konungen,
en gång då denne var vid särdeles godt lynne, att af grefve Jakob af
Halland, som hos Hakon stod i stor skuld, som betalning taga Varbergs och
Hnnabals slott, hvarefter de förlänades åt hertigen. Man finner att denne
sednare så vant sig att anse Konghäll som sin egendom, att ban på ett
möte i Morup, 1307, lofvat antingen detta eller Lödese, med 1000 mark
penningars inkomst, åt hertig Christoffer af södra Halland eller hans barn,
i händelse hans gods, för hans oenighets skuld med danska konungen,
skulle blifva indragne. Som hertigens befälhafvare på slottet finner man
sistnämnde år en svensk, Sigge Halsteinsson, nämnd. Redan år 1306
började hertig Erik tänka på att ändteligen fullborda äktenskapet med sin
trolofvade, och var i tankarne så viss på sin sak, att han i Konghäll lät
bygga en präktig gästabudssal, och göra andra ståtliga förberedelser. Men
åtskilligt hade derförinnan förefallit-, hertigarne hade på Håtuna tagit sin
bror och laglige konung svikeligen till fånga, och tvingat honom att afstå
hela riket, en handling som på den rättänkande Hakon V troligtvis icke
gjort något godt intryck. Grefve Jakob hade ock varit framme, ban hade
ångrat att ban afstått slotten, och önskade få dem tillbaka. När nu
hertigen begärde sin brud. fordrade konungen, att ban först skulle återlemna
Varberg. Hertigen, bos hvilken politiska konsiderationer bade öfvervigten,
nekade dock härtill, hvadan hela partiet, blef om intet. Han reste tillbaka
till Konghäll och gjorde sig der, af den sammanförda bröllopskosten, goda
dagar med sitt folk. Emedlertid råkade ban. genom detta sitt
handlingssätt, i uppenbar fiendskap med konung Hakon. Ett sammanträde hölls
dem emellan på Munkholmen 1308, för att ytterligare söka förmå hertigen
att återlemna slottet, men fåfängt. Denne reste undan från Nyklaborg,
neråt Hisingeu, och vid Lerje öfver elfven, och upp i Vestergötland.
Nyklaborg hade ban emedlertid, förutseende detta fall, väl försett med
lifsmedel, och satt det under en tapper mans, herr Fickes, befäl. Alla konung
Håkons försök att få det i sitt våld blefvo förgäfves, heldst det var lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
