Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* INLAND.
141
1 Klosterknllen, Tid Kastellgården, hvilar den orättfärdige
länsherrens stoft.
Det nu anförda leder helt naturligt till frågan, hurudan qvinnans
ställning 1 samhället var fordomdags i det s. k. "Viken eller Bohuslän?" en
fråga af desto mera vigt, som man just efter svaret på densamma brukar
bedömma den grad af odling, till hvilken ett folk hunnit. De gamla
isländska sagorna — de enda källor vi hafva att tillgå, hvad tillståndet
under hedna tiden beträffar — beröra sällan Viken annorlunda än belt
flyktigt, som ett mål för resor: deras skildringar af det enskilda lifvet, under
de^s mångfaldiga faser, hafva merendels afseende på Island och
derva-rande "ställuingar och förbällandeu,"’ men troügt är att de äro tillämpliga
äfven på de trakter, som äro föremål för detta historiskt-arkäologiska
försök. Jag får dock bekänna, att den idé, de ingifvit mig om Nordens
qvinnor i forntiden, är alldeles icke fördelaktig. Då någon gång en
angenäm tafla af dem framställes, är det vanligen ett ungt par, som sitter
tillsammans på bänken, uppgörande sina förslager för framtiden. Eljest
förefalla mig deras qvinnor snarare som furier, äggaude sina män till hämd
och blodsutgjutelse. Ja, under det männerne på tinget som bäst söka att,
genom erläggande af dryga peuningeböter, bringa förlikning till stånd,
för ett, af någonderas fränder begånget, dråp, kommer underrättelse att
de hemmavarande qvinnorna, genom någon träl, tillställt ett nidingsverk,
som hämnd för det förra. Sålunda fortgår sjelfhämnden genom flera
generationer, förnämligast genom qvinnornas tillskyndelse. Jag är glad att
icke vidare behöfva fullfölja detta ämne; men långt in i christna tiden
räcka dessa dyningar från hedendomen, och om de qvinnor, hvilkas namn
historien åt oss förvarat, finna vi antingen endast namnet antecknadt, eller
ock sådant, som vi icke önska höra om qvinnan. De gamla norska
lagarne — äfvenledes en god källa tör undersökningar i detta ämne —
förskrifva sig från begynuelsen af den christna tiden. Mycket i dem har
visserligen varit lag redan under hedendomen, dock är omöjligt att i hvarje
fall bestämdt afgöra, hvilket som är äldre och hvilket som är yngre. De
märkligaste äldre lagverk, som till vår tid blifvit uppbevarade, äro:
Frosta-tings-lagen, som rätteligen endast gällde i nordliga Norge; men i de fall,
der de andra landskaps-lagarne ingenting uttryckligen stadgade, torde vi
lä anse dess föreskrifter såsom följda äfven inom de sistnämndes gebiter,
och Onlatings-lagen, till hvars territorium i början äfven räknades
Bohuslän, som sednare kom under Borgartings-lagen, hvaraf den s. k. Vikvärjska
ohristenrätten utgjorde en del. De öfriga landskaps-lagarne synas, i mer
och mindre grad, vara efterbildningar af dessa, äfvensom de i
köpstäder-ne gällande s. k. BJarkeyJar rätter. Så bär lyder i Frostatingslagen börjau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
