Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
HISINGEN, ÖCKERÖ AKNE M. M.
jehanda gissningar, hvilka torde vara tillåtna då de Icke angifva sig fifr
annat. Reenhjelm, i anmärkningarna till Olof Tryggvasons saga, citerar
en författare, Lyskander, som sammansatt en beskrifning öfver Halland,
hvaruti förekommer följande strof: "der, hvarest Halland stöter samman
med Sverge, äfvensom med Norge, ligger en medelstor ö, kallad Lilla
Danmark, men hvilken rätteligen heter Hisingen. På denna ö sammanträffa
i våra dagar de nordiska väldenas gränsor, och, sä väl genom sägen som
genom ett dokument, känner man, att tre konungar, på den tid då
Sven-Ottonianska fornhandlingen uppsattes, derstädes hvilat och intagit sin
måltid tillsammans på en stor sten,, men ändå befunnit sig hvar i sitt eget
rike." Må hvem som helst säga, att detta blott är ett misstag af
Lyskander, att ban menar Danaholmen — jag medger äfven det besynnerliga
deri, att ban omnämner denna gränsreglering såsom existerande pä den
tid dä han skref sitt verk — hans yttrande förtjenar dock tagas ad notam,
emedan det. stämmer så väl öfverens med gränsens beskaffenhet, som just
här medgifver ett sådant sammanträffande. Ty om man antager, att den
del af Lundby socken, som ligger gent emot Nya Elfsborg, varit den
danska andelen och att det öfriga af häradet varit svenskt, samt det
mellan dom kilformigt inskjutande vestra häradet norskt, sä råkas ju alla tre
rikena i en punkt på gården Viks egor. Än mera: man kunde gissa, att
när efteråt gränsmärket sattes på Danaholmen, förlorade naturligtvis
Danmark sin andel på Hisingen. Hvilken af de två andra rikena skulle den
tillhöra? Kanske var det just detta, som afgjordes genom det bekanta
tärningkastet i Konghäll år 1020 *) och hvarigenom en bygd, som dittills
hvarken tillhört Sverge eller Norge, blef norsk. Vid hvad tid Gamla
Elfsborg anlades veta vi icke, det har sagts 1260, meu detta är ovisst, och
betänker man vigten af dess läge, är troligt, att dess tillvaro sträcker sig
in i deu gråaste forntid. Det är klart, att, för att rigtigt beherrska
inloppet till Elfvens södra arm, den, som ägde Elfsborg, äfven ville äga den
motsatta stranden, och att samma förhållande kunnat inträffa uppe vid
Konghäll redan före Bohus* tillkomst, hvilket förhållande ganska lätt
kunnat gifva anledning till ett sednare för sig gånget utbyte.
Frän 1592 till 1621 lågo de svenska socknarna pä Hisingen under
Säfvedals härad, som då hade isitt tingsställe dels i Nylödese stad, dels
på Elfsborgs kungsladugärd och dels vid Pixbo. 1621 kommo de under
Askims härad. 1680 aflystes de frän Elfsborgs län och lades, tillika med
hela Säfvedals och Askims härader, under Bohuslän. Detta var nemligen
på den tiden då landshöfdingen bodde på Bohus, hvilken sedan fått sitt
residens i Götheborg.
Icke 1022 nom tid, 40 efter Holmberg uppgifves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
