Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISINGEN, ÖCKERÖ ARNE M. M.
191
Tre örens böter voro staSgade för hvarje som felades af dessa s. k.
"folkvapen". — För hvarje roddarbänk i fartyget skulle finuas 2 tolfter pilar
och en båge. Felades en pil i antalet, bottes för hvarje ett öre och tre
ören för båge. Ett ankare skulle, vid tre marks böter, finnas på hvarje
skepp, men styre, äfvensom rorgängare ålåg det befälhafvaren att sjelf
anskaffa. Deras rustning, äfvensom allt hvad till krig hörer, se vi på det
aldratydligaste afbildade på det s. k. tapisserlet i Bayenx, som är just från
Harald Hårdrådes tid, och. ehuru det rätteligen föreställer Vilhelm
Eröfrarens folk, - passar lika bra på vår nord, alldenstund normanderne
voro en skandinavisk koloni, som ännu vidhöll sina förfäders seder och
bruk, ja, Bayeux var en läng tid bekant derföre att der endast talades
norräna-språkct. — Vid initialen sid. 151 ser man krigare väpnade efter
denna förebild.
Vid tvist, huruvida ett fartyg kunde hålla sjön eller icke, tillsattes en
nämnd, tagen ur ett annat skeppsrede. Denna skulle på ed afgifva sitt
utlåtande, rörande fartygets sjöduglighet. Ansåg sig nämnden icke kunna
intyga denna, sattes fartyget i sjön och fick der ligga öfver fem nätter,
hvarefter det östes läns: kunde detta beqvämligen verkställas af en enda
person eller, enligt Frostatings-lagen, af hela besättningen på en half
timma, då var fartyget "fört", i annat fall "ofört"
Den som bar "hersagu," d. v. s. kom med underrättelse om fiendens
annalkande, fick en mark af hvart fylke och tre mark af konungen. Var
ban landsflyktig dömd, blef han då åter " ilendr,"’ d. v. s. landsflykten
upphörde för honnom. Deremot blef en hvar landsflyktig, som bragte en falsk
underrättelse om annalkande fiender. Då fara botade, sändes en jernpil,
("Jarnor," budkafle) frän landsändan uppåt landet: den skulle fortskaffas
öfver land och sjö, genom natt och dag: hvar och en som lät den ligga
blef ntlågr. Men dä den passerade fjärdarne, skuros andra pilar af trä
och sändes dit inåt: dessa skulle lika ovilkorligen fortskaffas, vid tre
marks böter. Kom härpilen till ensam boende qvinna och hon icke
förmådde skaffa andra bärare — de skulle vara flera, för att kunna bevittna
att härpilen blifvit rätteligen framburen — då skulle de, som dittills burit
den, gå än vidare. Och till hvad hus härpilen kom. skulle folket samlas
till skeppen inom fem dagar: eho som uteblef var utlàgr. Alla skulle
dä draga åstad, både fria och trälar, och hvar och en bestå kost åt sig
sjelf och sina underhafvande.— Råkades fiendehären, hvaije träl, som då
fällde en fiende, skulle vara fri. — Föll fiende in i landet och konungen
ansåg sig icke kunna lita på folket i en trakt,, ägde ban att uttaga glslan,
den som satte sig häremot, ansågs som landsförrädare. Konungen ägde
att behålla denua gislan, till dess att fiendeus flotta varit fem dygn ur äsyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
