Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen, Öckeröarna m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISINGEN, ÖCKERÖARNA M. M. 193
utmärker sig genom dèt ovanliga, och som jag hittills endast funnit på
det närgränsande Säfves dopfunt, att den har en liten skål, i foten löst
sittande, så att den kan tagas ut. Hvad dennas bestämmelse vidkommer,
kunde den möjligtvis varit ämuad att. innehålla vigvatten, ty visserligen
var sjelfva dop vattnet vigvatten, men man finner i vissa af de gamla
lagarne förbjudet att "taga i funten," d. v. s. doppa fingerspetsarne deruti,
som i annat vigvatten. Det skulle ock kunnat varit möjligt, att man deruti
haft det salt, som, efter gammal sed, brukades att vid döpelsen gifva
barnet i munnen: men då inser jag icke hvarföre der skulle vara hål i bottnen.
fflyklahed kallas den vida da!, som utbreder sig öster från Björlanda
kyrka, och detta är ett. äkta fornnordiskt namn. betydande "den stora
heden," liksom man kallade det stora Constantinopel för "Myklagård."
Holmberg förmäler, att den, enligt tradition, skall fordom hafva varit
skogbevuxen. men blifvit af danskarne afröjd, under den tid, 1613—19, de
innehade Hisingen i pant tör Elfsborgs lösen. Härvid får anmärkas, att i
egenskap af pant tör Elfsborgs lösen innehade danskarne allenast den del
af Hisingen, som ursprungligen tillhörde Sverge, d. v. s. Lundby och
Tuf-ve socknar. Men uppgiften kan i öfrigt vara sann. För sammanhangets
skull inrycker jag här hvad Ström, i medlet af 1700-talet, antecknade
rörande detta ämne, ehuru ban egentligen talar om det närbelägna Vädtle
härad. — "Hela häradet har tillförene varit öfvervuxet med skog af tall
och furu, hvaribland ek här och der varit till god nytta tör hushällaren.
Den bar dock med tiden blifvit utrotad: åtminstone två tredjedelar af
orten visa sig nu med skalliga berg. En sådan olycka är förorsakad till
en del genom elak hushållning, men hvartill, äfven fiendernas infall,
härjande och brännande gjort det mesta. Ty i de tider då Bohus län lydde
under den danska kronan, skedde, vid den aldra minsta oenighet svenska
och danska kronan emellan, som i de äldre tider var ofta nog. att de
föllo in i detta (Vädtle) och angränsande härader, slogo ihjäl folket,
bort-röfvade deras egodelar och satte eld på skogen. Hisingsbönderna
sammangaddade sig till en stor myckenhet, i det uppsåt att ersätta den brist
pä hvad naturen icke velat gifva dem*), hvilket ofta nog skedde med
lifsspillan, efter ägarne försvarade sin skog det bästa de kunde: dock
hände genom sådan våldsverkan på flera ställen, att intet bränsle nu mera
är att tillgå. Deraf kommer att man, uti Augereds och Berginms socknar,
(Vestergötland) icke ser det ringaste tecken till skog, att man intet
kunde veta att trän der vuxit, derest icke rötterne upptogos ännu från moras
och andra ställen. Ty de församlingarne måste vid sådana tillfällen mest
*) Häraf vill synas att Hitingeng skoglöshet gàr längre tillbaka än 16X3.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
