Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22(5 MARSTRAND.
härföre, sä hör denna sägen hänföras till HakoJi Gamles eller hans
företrädares tid. T}* i sista kapitlet af nämnde konungs saga säges
uttryckligen, att han lät bebygga "Malstrand" och mänga andra öde öar i Viken.
Da har konungen troligen äfven låtit uppföra en fast borg till stadens
värn; ty vid hvarje köpstad var under medeltiden en dylik ett
oundgängligt tillbehör. Måhända tager man icke särdeles felt, om man uttyder
sagans ord sålunda, att Marstrand varit bebodt redan förut; men konung
Hakon byggde borgen och upphöjde orten till stad. En tradition tinnes
åtminstone, enligt hvilken Marstrand fördom varit ett fiskeläge under
Thorsby. Kyrkan må sålunda redan töre konung Håkons tid hafva ägt
tillvaro, ehuru den sedermera blifvit ombyggd, och dess anläggning af
den rika Maria kan vara sanning. Ännu i våra dagar hafva Tjörns
inne-vänare för sed, att hvarje år, pä Christi himmelsfärdsdag, bevista
gudstjensten i Marstrands, kyrka; möjligen har, under katolska tidehvarfvet,
denna dag blifvit, för sina orsakers skull, särdeles högtidligt, firad, och
måhända var den årsdagen af kyrkans invigning. Af ännu existerande
dokumenter känner man älven, att invid kyrkan fordom funnits ett
rnino-riterkloster, hvars tillvaro åtminstone går längre tillbaka i tiden än 129(3:
det var beläget söder om kyrkan, på hinsidan kyrkogärden, der man ännu
i senare tider kunnat upptäcka dess grundval, äfvensom en del af nu
varande kyrkogård förr utmärktes med benämningen ;’den fria
kloster-jorden".
Under de oroliga tider, då Norge och särdeles Bohuslän sönderslets
och förhärjades af så många olika partier, Bagler, Slitungar, Warbelger
ni. ti. blef, är 1225, Marstrand skådeplatsen för en strid mellau konungens
eller rättare sagdt Skule jarls folk ä ena och à andra sidan de så kallade
Rtbbungarno (se sid. 75) hvilkas dåvarande anförare, den de gifvit
konunganamn, var konungens frände Knut*). Skule jarl hade sändt Holbein
Kctturygg ocb Grundo Skattmästare som sändebud till konung Waldemar
i-Danmark, ocb då dessa foro hem till Norge om vintertiden, lågo de i
Marstrands hamu en tid, tör isens skull, som hade tillspärrat inloppet
till Opslo, ehuru Göta elt var isfri. Knut var då i Ljodhus (Gamla Lödese),
ocb dä han sporde, att ifrågavarande tartyg låg i Marstrands hamn,
dit-sände han en skara af sitt folk ombord på lätta fartyg. De öfverraskade
der Skule jarls sändebud. Många köpmansfartyg lågo der i hamnen meu
") Efteråt, sedan Knut frångått detta parti, kom han i stor ynnest hos k. Hakon Gamle
och fick jarls embetet. Krönikan skildrar honom sålunda: "hin var i alla delar en öfvermåttan
belefvad man, god klerk (d. v. s. skrifkunnig och beläsen) och mycket gifmild på penningar.
Han var hög till växten och både ott vackert ansigte. Men han var tillika eu stor drinkare,
hvaraf han också blef sjuklig".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
