Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARSTRAND .
239
häfdes. Dock biet Marstrand härvid den minst styftaderligt behandlade.
Den fick, i jemnbredd med Göteborg, qvarstå som en med ganska
ansenliga friheter begåfvad stapelstad, och det synes hafva varit konung Carl
Gustafs plan, att på det närmaste förena dessa städers interessen, för att
sålunda i dem kunna koncentrera hela vestra kustens handel. Marstrands
borgerskap förunnades således, att i Göteborg åtnjuta samma friheter, som
sistnämnda stads egna invånare, och likaså Göteborgs borgare i Marstrand.
Så ägde ock den ena staden, att insätta en rådman i den andras
magistrat, med flera påhitt. Men denna tillämnade sammangjutning af tvenne
närbelägna handelsstäder till en enda lät dock icke rigtigt realisera sig;
tvister och afund trädde emellan, och Göteborg, dit kringliggande häraders
allmoge med lätthet kunde komma, för att handla och afsätta sina varor,
tog snart företrädet framför det hafomgifna, isolerade Marstrand.
Den förste svenske kommendant på Carlsten var öfversten Vilhelm
Jemshjöld, T1658—1660). Han var en mångbepröfvad man, tysk till
börden, som innan han 1648 adlades hette Keldunck.
Under den så kallade Gyldenlövs fejden, 1675—1679, blef Marstrand
icke förskonadt från krigets hemsökelser. Skulle icke den, i föregående
yttrade, förmodan vara grundad, att den nu s. k. Carlstens fästning har
konung Hakon Hakonsson att tacka för sin grundläggning, så är
åtminstone säkert, att den fanns till år 1612, emedan då, under Brännefejden,
den svenske krigsöfversten Jesper Kruus fick ordres, att bemäktiga sig
densamma, hvilket dock, i brist af belägrings-artilleri, icke blef
verkställdt. På Gyldenlöves tid, bestod fästningen af ett fyrkantigt torn,
an-lagdt 1667, vida lägre än det nuvarande, och af några svaga jord verk,
samt skansarne Malepert, Hedvigsholm och Gnstafsborg: dertill tvenne
blockhus, ett i hvardera ändan af staden. Sådan kom den, genom roskildska
freden, 1658, under Sverges krona, som förut nämndt är. Denna fästning
hade Gyldenlöve länge ämnat bemäktiga sig, och lade 1677, i sådan
afsigt, beslag på en mängd skärgårdsfartyg, pä hvilka ban lät till Koön
öfverföra en styrka af 1600 man. Derifrån besköt ban Malepert, som
gaf-sig d. 13 Juli, och Hedvigsholm, som gjorde tappert motstånd och afslog
den första stormningen. Men sedan den i dess murar skjutna brëch
blifvit till den grad utvidgad, att den gjorde hvarje vidare försvar omöjligt,
retirerade.besättningen d. 15:de in på Carlsten, efter att hafva anlagt tre
minor i skansen. Danskarne, som misstänkt detta, sände före sig sju
dödsfängar, hvilka, förmodligen mot löfte om lif ocb frihet, uppletade och
släckte minorna. Sedan Gyldenlöve derefter erhållit förstärkning, angrep
ban sjelfva staden, som togs, tillika med blockhusen och Gustafsborg,
ifrån hvilket sednare, äfvensom från en hög klippa på Marstrandsön, Carl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
