- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 1. Abrahamsson-Celsing /
246

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Baumgarten, nr 1463, † - Beck, se Beck-Friis - von Becker, nr 642

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246 VON BAUMGARTEN—VON BECKER.

Inblandningen av den estländska ätten von Baumgarten på den svenska riddarhusstamtavlan torde
numera kunna förklaras. I ett nyligen utkommet arbete av E. Seuberlich, Stammtafeln
deutsch-baltischer Geschlechter (Riga 1924) finner man den upplysningen, att Johan Mårten Baumgarten var född
1769 på godset Falkenau i Ecks socken i Dorpats län och son till godsförvaltaren och arrendatorn
därstädes Didrik Baumgarten och Catharina Margareta Tode samt att han 1794 var löjtnant i rysk tjänst.
Av allt att döma har denne Johan Mårten Baumgarten, som efter Finlands förening med Ryssland
blev guvernementssekreterare och borgmästare i Nyslott, till svenska riddarhuset insänt de uppgifter,

som ligga till grund för stamtavlan samt därefter med stöd av denna lyckats vinna inträde på finska

riddarhuset.
Tab. 1.

Peter Baumgart, bördig från
Österrike; inkom till riket och
blev handlande i Kalmar samt
skrev sig sedan Bohmgart.

Son:

Hans Baumgart, handlande
8 och rådman i Kalmar; † 1691.
’Han utrustade på egen
bekostnad under konung Carl XI:s
skånska krig ett krigsskepp,
Kalmar kastell kallat. vilket skepp
dock förolyckades.’ Ifrån hans tredje son, Peter
Baumgart, härstammar den ännu i Sverige levande
tyska adl. ätten von Baumgarten. — G. m. Märta
Rodde i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1692 9/5 m.
lagmannen Tobias Wester, adlad Westenhielm, nr
1201, i hans 2:a gifte, f. 1649, † 1718), † 1713
19/3, dotter av borgmästaren i Kalmar Johan
Rodde och Märta Gerdslovia.

Söner:

Nils Christer Baumgart, adlad von Baumgarten,
f. 1674, † 1727. Se Tab. 2.

Hans Baumgart, adlad Adlerbaum, f. 1675, † 1735.
Se adl. ätten Adlerbau m, Tab. 1.

Tab. 2.

Nils Christer Baumgart, adlad von Baumgarten
(son av Hans Baumgart, Tab. 1), f. 1674 i Kalmar;
kom i tjänst vid Henrik Horns reg. 1687 17/3;
musketerare vid Vellingkska reg:t i Stade s. å.;

korpral därst. 1689; korpral vid Bremiska reg:t
till häst 1690; fältväbel vid Nils Bielkes reg. i
Stettin 1692; kadett vid Sparres reg. i Brabant
s. å.; sergeant vid holländska blå gardet 1694;
drabant i svensk tjänst 1698; kornett vid Östgöta
kavallerireg. 1699; livdrabant 1700; vice korpral
vid livdrabantkåren 1708 4/12; adlad 1709 10/17
(introd. 1719 under nr 1463); korpral vid
livdrabantkåren 1714 10/9; interimsöverstelöjtnant vid
Västgöta kavallerireg. 1716 4/6; interimsöverste för
adelsfanan 1717 1/4—1722; † 1727, och begr. i
S:t Nikolai kyrka i Stockholm [Bbl]. ’Han var
en tapper krigsman, och under sin utländska tjänst
med i fyra fälttåg samt under konung Carl XII:s
alla krig; bevistade således slagen vid Narva,
Dünaströmmen, Klissov, Holofzin och Poltava samt
kalabaliken i Bender, ävensom fälttåget i Norge
1718, fick flera gånger sin häst sig undanskjuten
och blev själv illa sårad, samt var slutligen
synnerligt tillgiven konung Carl XII.’ — G. 1:o m. Anna
Margareta Lång, † 1710; 2:o 1722 28/1 i Stockholm
m. Beata Amalia Strijk, f. 1682, † barnlös 1733 15/10
i Stockholm, dotter av landshövdingen Gotthard
Strijk, nr 177, och Christina Ribbing, nr 15.

Söner:

1. Johan Christer; var 1. förare vid livgardet
1716 1/7; fältväbel därst.; 2. löjtnant vid
Västgötadals reg. 1716 21/8; regementskvartermästare vid
adelsfanan 1719 16/5; avsked 1723 24/10; begärde
1742 att få en officersbeställning eller att bliva
kurir mellan Finland och Sverige.

? 1. Carl.

BECK se Beck-Friis.

Adliga ätten von BECKER, nr 642.

Natural. 1653 20/8; introd. 1655. En gren (se Tab. 8) fick 1720 2/3 friherrlig värdighet, men tog ej

introduktion.

I förteckningarna över adliga familjer i Livland upptages ätten redan 1552 under namnet von Beckern,
vilket skrivsätt bibehölls även av dess på svenska riddarhuset introducerade medlemmar ännu omkring
år 1780. I medeltidsurkunder skrives namnet Biker, Bekern, Becker och Bickern. På riddarhuset i
Riga var ätten under det ursprungliga namnet von Beckern immatrikulerad under nr 136, men utdog
där 1775; å nämnda riddarhus finnes även intagen under namnet von Becker, nr 241, en gren, som
erhöll riksadelsdiplom 1753 11/8 med namnet von Becker-Roetlinger, men utdog 1807. I Sverige utgick
ätten på manssidan 1831, men den fortlever i Finland, på vars riddarhus den immatrikulerades 1818
under nr 52 bland adelsmän.

Tab. 1.1

Johan Biker eller Becker; advocatus Hallandiae
1333; armiger reg. Daniae 1343.
Son:
Jakob; knape hos konung Valdemar Atterdag
1360. /
Son:
Bertold; ordensriddare 1392.

Son:

Jakob; ordensriddare; inställd för rådet i Riga
1410 för det han i envigskamp nedhuggit en sin
vederdeloman, men frikändes.

Son:

Laurens; rådsherre i Reval 1483.

Son: :

Johan; studerade vid universitetet i Wittenberg
1511—1513; medlem av rådet i Riga 1513—1543;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 00:54:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/1/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free