- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 1. Abrahamsson-Celsing /
366

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten Bielke, nr 6, † - Grevliga ätten Bielke, nr 29

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

366

gift, för att icke bliva rannsakad och dömd för
delaktighet i konung Gustaf III:s mord. Med honom
utgick på svärdssidan frih. ätten Bielke. — G. 1768
24/11 på Ekhov m. Hedvig Charlotta von Fuhrman,
f. 1751 20/11, † 1804 22/6 på Ekhov, dotter av majoren
vid Södermanlands reg. Henrik Johan von
Fuhrman på Ekhov och Vibecka Charlotta Adlerbeth,
nr 1732 B.

Grevliga ätten BIELKE, nr

BIELKE.

Dotter:

Christina Charlotta, f. 1769 11/3 på Ekhov, † 1828
2/1 i Stockholm. G. 1787 23/3 på Ekhov m. kaptenen
Adolf Reinhold von Baumgarten på Ryningsnäs i
Mörlunda sn (Kalm.), f. 1759, † 1830.

1 Al. 2 Bbl. 3 Um. 4 Wn. 5 Jakobs förs. i Sth.
kyrkoarkiv. 6 SAB. 7 At (Sch).
29.

Grevlig 1687 3/12, introd. 1689.

Sten, Tab. 11.

på permission i slutet av året och upphöjdes till
greve s. å. 10/12 (introd. 1689 under nr 29); erhöll
1688 7/1 konungens tillstånd att mottaga den
romerska riksgrevliga värdigheten; kansler vid

I Nils Bielke, Tab. 1.
II Carl Gustaf, Tab. 2. Ture Gabriel, Tab. 3.
————————
III Nils Adam, Tab. 4.
2 1
IV Gustaf Ture, Tab. 5.
=
V Nils, Tab. 6.
— —–=
VI Ture, Tab. 7.
VII Nils, Tab. 8. Ture, Tab. 10.
VII Ture Gabriel, Tab. 9.
Tab. 1.
Nils Bielke, greve
Bielke (son av Ture
Bielke, se frih. ätten

Bielke, Tab. 3), greve
till Salsta, friherre till
Korpo i Finland, som
han erhöll redan som
barn 1649 30/8, herre
till Kråkerum,
Gäddeholm och Örboholm
samt Vattholma i Lena
sn (Upps.) och
Frugården i Näs sn
f. 1644 7/2 i Stockholm; student i

(Skarab.);
Uppsala 16541—1660; kavaljer vid Claes Totts
ambassad till Paris 1661 5/3, varifrån han åter-

kom i jan. 1664; kaptenlöjtnant vid artilleriet
s. å. i jan.; kapten vid Södermanlands reg. s. å.;
ryttmästare vid överste Plantings reg. s. å. i juni;
kammarherre hos konung Carl XI s. å. 24/11; reste
1666 utrikes för att sköta sin hälsa, gick därpå i
fransk tjänst och blev kapten vid marskalk
Turennes reg. 1667; hemkallades 1668; överkammarherre
och överstallmästare hos änkedrottningen s. å. 12/95
överstelöjtnant vid livreg:t till häst 1673 12/7;
överste för reg:t s. å. 16/12; generalmajor 1677 19/3;
generallöjtnant över kavalleriet 1678 30/5;
ambassadör till Frankrike 1679 10/4; avsked från
chefskapet över nämnda reg. s. å.; återkom till
Stockholm 1682 26/9; erhöll permission att gå i utländsk
krigstjänst 1684; deltog i kriget mot turkarna i
Ungern och utmärkte sig bl. a. vid intagandet av
Pest i juni 1686 och Ofen s. å. 2/9 samt i slaget vid
Mohacs 1687 12/8; kejserlig fältmarskalkslöjtnant
1686 4/6; general av kejserliga kavalleriet 1687 2/8
och upphöjd till romersk riksgreve s. å.; under
sin bortovaro kungl. råd och generalguvernör
över hertigdömet Estland med Reval 1687 290/1,
guvernör över Pommern s. å. 19/4; general över allt
svenskt kavalleri och infanteri s. å. 7/5; hemkom

universitetet i Greifswald 1689; avsked från den
utländska tjänsten 1690; fältmarskalk s. å. 15/5;
ledamot av kommissionen angående
reduktionsverket i Pommern2 1692 8/3 samt av kommissionen
angående generalsuperintendenten K. T. Rangos
memorial om kyrkoväsendet i Pommern2 1695 20/9;
miste sina ämbeten 16982; † 1716 26/11 på Salsta och
begr. 1718 7/2 i en marmorsarkofag i eget gravkor
i Lena kyrka, där hans grevl. vapen med anor
uppsattes. Han deltog med lysande tapperhet i slagen
vid Halmstad, Lund, där, enligt konungens eget
yttrande, hans krona den dagen »dansade på Bielkens
värjspets», och Landskrona, samt reorganiserade
det svenska kavalleriet. Hans ovilja mot
reduktionen och hans fienders stämplingar gjorde att
han, ehuru genom börd, samhällsställning och
utmärkta egenskaper Sveriges mest framstående
man, uteslöts ur förmyndarstyrelsen efter Carl XI:s
död och i början av 1698 inleddes mot honom en
rättegång, som icke slöts förrän 1705, då han
dömdes från liv, ära och gods. Han erhöll
förskoning till livet och tillåtelse att av familjegodsen
behålla allenast Salsta och Gäddeholm såsom
ersättning för hans hustrus hemgift, samt tillbragte
sina återstående år i stillhet på sina gods. — G. 1669,
enl. hans egna anteckningar 21/9 men enl.
hovförsaml:s vigselbok 28/9 i Stockholm m. sin faders
sysslings dotterdotter, grevinnan Eva Horn af
Björneborg, f. 1653 14/9 i Riga, † 1740 och begr. i
Bielkekoret i Lena kyrka i liknande marmorsarkofag
som mannens, dotter av riksmarsken och
generalfältherren Gustaf Horn, greve Horn af
Björneborg, nr 9, och hans 2:a fru Sigrid Bielke af Åkerö,
nr 8.
Barn:
Gustaf, f. 1672 20/7 (11/7) i Stockholm, † s. d. och
begr. 1674 i aug. i Salstagraven i Tensta kyrka.
Ture, f. 1674 17/2 (21/1) på Vik i Balingsta sn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 00:54:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/1/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free