Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boose, nr 275, † - Bordon, nr 522, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOOSE—BORDON. 535
Adliga ätten BOOSE, nr 275, †.
Gammal frälsesläkt, introd. 1642; utdöd i början av 1700-talet.
Denna ätt, som härstammar från en Olof Bosson, vilken 1407 7/12 i Åbo erhöll frälsebrev av konung Erik
av Pommern, är på riddarhusstamtavlan förblandad med en uradlig ätt från Holstein, som förde en ros i
vapnet, och som inkom till Sverige under konung Gustaf I:s regering med Ludolf Boose. Dennes son
slottsfogden Johan Boose fick sköldebrev av konung Johan 1569 12/8, men ätten utdog med honom omkr. 1595 [Rf].
Tab. 1.1
Henrik Eriksson i Hemböle
i Sagu sn i Finland; gjorde
rusttjänst vid adelsfanan 1624;
var † 1625. — G. m. Valborg
Jakobsdotter, dotter av fogden
Jakob Michelsson till
Falkenberg, stamfader för adl. ätten
Finckenberg, nr 159, och Anna
Knutsdotter.
Söner:
Claes Henriksson; gjorde
rusttjänst för Hemböle 1624. Han bevistade
riksdagen 1642 och introducerades då å ättens vägnar
under nr 275.
Tomas Henriksson; † 1663. Se Tab. 2.
Eskil Henriksson; levde 1625 på Hemböle. — G.
m. Margareta Michelsdotter. De hade en dotter
Brita Eskilsdotter, som 1634 var g. m. Michel
Larsson.2
Valborg Henriksdotter, nämnes 1646—1648. G.
m. borgaren i Åbo Mårten Salko [2].
Tab. 2.1
Tomas Henriksson Boose (son av Henrik
Eriksson, Tab. 1), till Hemböle. Åbo hovrätt intygade
1629 23/6, på grund av sina 1628 28/6 och s. å. 23/9
anställda undersökningar, hans härstamning från
Olof Bosson, som 1407 7/12 i Åbo fått frälsebrev av
konung Erik av Pommern; † 1663 och begr. i Sagu
kyrka, där hans vapen uppsattes. — G. m. Ingeborg
Danielsdotter, dotter av finske frälsemannen Daniel
Klemetsson (Esping) till Kassor i Pargas sn [2].
Barn:
Hans; † 1680. Se Tab. 3.
Anna Margareta, levde 1699 på Strömsböle säteri
i Sagu sn. G. 1:o m. fänriken Nils Linderoth, nr 337;
2:o m. majoren Erik Skalm i Finland, nr 244.
Tab. 3.1
Hans (son av Tomas Henriksson Boose, Tab. 2),
till Hemböle; bevistade riksdagarna 1660 och 1664;
begr. 1680 3/10 i Sagu kyrka. — G. m. Sara
Fogelhufvud, som levde änka på Hemböle 1697, dotter
av Nils Michelsson Fogelhufvud, nr 227, och Anna
Nieroth, av livländsk adel.
Barn:
Carl Gustaf; löjtnant. Se Tab. 4.
Anna, f. 1663, † ogift 1727 16/12 på Hemböle.
Carin, f. 1667, † ogift 1717 15/7 på Hemböle.
Sara, f. 1671, † 1719 24/3 på Hemböle. G. på
1690-talet m. furiren Gabriel Oxhorn, av en ointrod.
finsk frälsesläkt, i hans 1:a gifte (g. 2:o omkr. 1720
m. Anna Christina Bock af Bukkila, f. 1669, levde
änka på Tuomola ännu 1760, dotter av löjtnanten
Claes Bock af Bukkila, nr 247, och Elin
Sabelstjerna, nr 206), f. 1658, † 1741 på Hemböle.
Tab. 41
Carl Gustaf (son av Hans, Tab. 3), f. omkr. 1660;
var sergeant vid Tavastehus läns infanterireg. 1681
och fänrik 1696; löjtnant därst.3 1701 23/1; levde
1704, men omtalas 1710 såsom i kriget avliden, och
var den siste av ätten på svärdssidan. — G. 1:o m.
Helena Sabelstierna, † 1693 27/10 på Portas i Hauho
sn, dotter av kaptenlöjtnanten Claes Sabelstierna,
nr 206, och Märta Björnram, nr 300; 2:o före 1696
m. Anna Maria von Köhnnigstedt i hennes 1:a gifte
(g. 2:o m. fänriken Johan Malm), dotter av
kaptenen Johan Köhnn, adl. Köhnnigstedt, nr 1276,
och hans 1:a fru Magdalena Maria Lambert.
Döttrar:
1. Brita Helena, f. 1680 på Porkkala, † 1718 4/8
i V. Färnebo sn (Vm.). G. 1703 24/2 i Hauho sn4
m. löjtnanten Arvid Tollet i hans 1:a gifte (g. 2:o
1723 m. Eva Christina Chronander), f. 1680, † 1736
9/6 [Lk].
1. Hedvig Juliana, f. 1686 29/6 på Kouvola i Lojo
sn, † 1694 23/8 i Hauho sn och begr.5 s. å. 23/9.
Ett barn, begr. 1699 7/4 i Hauho sn [5].
Ett barn, † 1707 20/1 i Hauho sn [5].
1 Rf. 2 Medd. av statsarkivarien J. W. Ruuth.
Helsingfors. 3 Lk.1 4 FS. 5 Medd. av skriftställaren J. Finne,
Helsingfors.
Adliga ätten BORDON, nr 522, †.
Natural. 1643 10/8, introd. 1652; utdöd 1701 13/8.
Samtidigt med att den som svensk adelsman naturaliserade Johan Bordon var överste för Dalreg:t,
var hans landsman Johan Gordon, f. 1617, † 1653, överste för Närkes och Värmlands reg. Detta har
orsakat att uppgifter, som gälla överste Gordon, på riddarhusstamtavlan tillskrivits Johan Bordon. —
Rustmästaren vid Kronobergs reg. Isak Bordon, f. 1729 och son till fänriken Jakob Anders Bordon,
f. 1703, † 1755 och Anna Christina Svinhufvud i Västergötland, nr 199, ingav 1770 till riddarhuset en
genealogi, i vilken säges, att hans farfader Anders Bordon var »överste Jakob(1) Bordons broder samt
son av kapten Johan Bordon», men sistnämnda påstående är alldeles oriktigt. Isak Bordon förklarades
även av riddarhusdirektionen icke tillhöra den introducerade grenen av ätten. Nämnde Anders Bordon
var löjtnant och blev 1685 underjägmästare i Bohuslän, från vilken befattning han erhöll avsked 1713.
Hans släktgren fortlevde långt in på 1800-talet samt var bosatt i Småland och Västergötland.
svensk adelsman 1643 10/8 (introd. 1652 under nr
522); kommendant på fästningen Hammershus på
Bornholm 1645; överstelöjtnant vid Dalreg:t 1646;
Johan Burdon, natural. Bordon, f. i Skottland
och härstammade från adl. ätten Burdon of Fodel;
i svensk tjänst under trettioåriga kriget; natural.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
