Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brehmsköld, nr 1308, † - Breitholtz, nr 484
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREHMSKÖLD—BREITHOLTZ. 595
Tab. 2.
Didrik Georg (son av Jonas Brehm, adlad
Brehmsköld, Tab. 1), f. 1674 7/5 i Stockholm; student i
Uppsala1 1681 19/10; tjänte först vid artilleriet;
fänrik vid Upplands tremänningsinfanterireg. 1700
4/9; avsked 1703 20/3; kapten vid Beckerns liv-
Magdalena Geete, efter vilken bouppteckning hölls
1724 19/2; dotter av Erik Geete, nr 167, och hans
1:a fru Brita Kafle, nr 70.
Döttrar
2. Barbro Helena, f. 1714 på Dyvik i Österåkers
sn (Sth.), dp s. å. 10/10, † 1718 8/2 på Sneslingeberg.
ländska infanterireg.2 1704 1/9; † 1721 15/11 i
Stockholm utan söner, och slöt således ätten samt begr. i
Jakobs kyrka, där hans vapen uppsattes. Han
köpte av sin svärfader Geeteska godset
Sneslingeberg i Börstils sn (Sth.), men sålde det sedan 1718
till sin svåger överstelöjtnanten Carl Gustaf Geete.
— G. 1:o 1705 10/1 i S:t Lars sn (Ög.) m. Catharina
Wijkman i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1700 13/4 m.
regementsskrivaren Erik Wallenström, † 1703 15/3)3;
† 1711 3/8 i Linköping, dotter av bokhållaren Olof
Wijkman och Catharina von Mellen3; 2:o m. Anna
2. Brita Gustava, f. 1716 31/8 på Sneslingeberg,
† 1749 22/11 i Stockholm och begr. i Jakobs kyrka.
G. 1735 24/4 m. borgmästaren i Stockholm Johan
Schening, f. 1700, † 1754, vars barn blevo adlade
von Schening, nr 1953.
2. Barbara Erika Johanna, f. 1718 22/6 på
Sneslingeberg, † 1751 8/9 i Stockholm. G. 1734 13/8 i
Stockholm m. packhusinspektoren Carl Palmcreutz,
nr 1605, f. 1705, † 1746.
1 Um. 2 Lk. 3 Öä XIV s. 123 not 4.
Adliga ätten BREITHOLTZ, nr 484.
Adlad 1650 22/5, introd. s. å.
Denna ätts stamfader Claes Breitholtz, vilken själv skrev sitt tillnamn Bredtholtz, och dennes broder
Mauritz Breitholtz (skrev sig Bretholtz), adlad 1653 27/10 men ej introducerad, uppgivas å riddarhusgenealogien
och i Anreps ättartavlor vara söner till en Evert Breitholtz, som hade gods i Ingermanland och var ståthållare
i Reval på Carl IX:s tid. Deras farfader skulle hava varit en från Sachsen till Livland inflyttad Magnus
Breitholtz. Emellertid förekommer i Reval under 1400-, 1500- och 1600-talen en släkt Breitholtz (namnet
stavas mest lågtyskt Bretholt, Bretholtz etc.), hos vilken påträffas förnamnen Mauritz och Evert, och
sannolikare än den uppgivna sachsiska härstamningen är att, såsom i den baltiska litteraturen angives! 2, bröderna
Claes och Mauritz Breitholtz tillhörde denna Revalssläkt. Densamma är för äldre tid föga utredd. Den äldste
kände medlemmen är Marquard Bretholt, borgmästare i Reval 1400 (möjligen rådsherre där 1390).3 Vissa
skäl tala för att han var fader till en Marquard Bretholt, rådsherre och borgmästare i Reval, vilken dog 14761,
samt att denne var fader till en tredje rådsherre och borgmästare därst. Marquard Bretholt, som levde 15243
men var död4 1525 23/9. Den sistnämnde, vilken möjligen var fader till en fjärde Marquard Bretholt, som
redan 1498 omkom på en sjöresa5, överlevdes av fem söner.4 Från en av dessa, Maurities, härstammade en
släktgren, som utdog 1657 med dennes sonsonsson Markus.6 En annan son till den siste borgmästaren
Marquard Bretholt var Jasper Bretholt, rådsherre i Reval, antagligen † 1567.3/ 6 Han hade sönerna5 Jasper,
† 1576, Moritz, rådsherre och borgmästare i Reval3, begr.7 1603 12/9, Markus, Euert, Melchior och Hans samt
tre döttrar, av vilka en, Agnetha, var gift med Conrad Dellingshausen. Jaspers son Euert var förmodligen
densamme som den Evert Breitholtz (Bretholdt, Bretholt), vilken var fogde på Neuenhof i Hapsals län
1583—1596 och förläningstagare i Estland ännu 1620 [Al]. Antagligen är även den Ebert Bretholt, som
begrovs i Olaikyrkan i Reval7 1622 22/2, samma person. Det synes ganska troligt, att bröderna Claes och
Mauritz Breitholtz härstamma från denne Evert Breitholtz och närmare bestämt voro hans sonsöner. Någon
ståthållare i Reval vid namn Evert Breitholtz eller över huvud taget med namnet Breitholtz synes ej hava
funnits. Måhända är det fogden Evert Breitholtz, som vid tiden för riddarhusgenealogiernas uppläggande
i släkttraditionen fortlevde såsom ståthållare i Reval (jfr Al IV s. 55), därvid han placerats en generation
närmare Claes och Mauritz Breitholtz än som förefaller att kunna vara riktigt. Riddarhusgenealogien behöver
för övrigt ej därmed förkastas i vad angår namnet å deras fader, i det att såsom sådan kan tänkas en Euert
Bretholt, som begrovs i den nämnda Olaikyrkan7 1646 29/1, och möjligen även en Eberhard Bretholtz, som
förekommer i Pernau 1624.92 Anmärkas bör ock, att genealogiens uppgift att farfadern skulle vara en i Livland
bosatt person, vinner ett visst stöd i den omständigheten, att en släkt Bretholtz år 1624 hörde till Livlands
Ritterbank.10 — Då Finland avträddes 1809, stannade åtskilliga ättemedlemmar kvar i detta land, utan att
någon av dem sedermera sökte introduktion på riddarhuset därstädes inom den därför föreskrivna tiden.
Om ett försök av två av dem att få den försutna tiden för introduktion återställd förmäles nedan under
Tab. 16. — I fråga om ointroducerade adliga ätten Breitholtz (Anr. Tab. 2) må tilläggas, att den synes hava
utdött med en son till Mauritz Breitholtz, vilken blev fången vid Poltava, samt att denne son antagligen
var adjutanten vid W. A. Schlippenbachs dragonreg. Johan Evert Breitholtz.11 — Slutligen må här omtalas,
hurusom redan på 1400-talet två personer med namnet Breitholtz voro bosatta inom Sveriges nuvarande
gränser. Herman Breetholt förekommer i Visby 142812 och var rådman där 1441.138 Han hade förbindelse
med Reval och tillhörde synbarligen Revalssläkten. Mattis Bretholt, av Anrep omnämnd såsom Matts
Breitholtz, var borgare i Stockholm 1443 17/6 och svensk rådman därstädes 1462 samt dog före 1475 3/6 [Srr].
Det får väl ej anses uteslutet, att även han hade något samband med släkten Breitholtz i Reval (jfr dock
R. Briskorn, Bidrag till den svenska namnhistorien, h. II, Medeltida tillnamn, Uppsala 1915, s. 26).
i Åsle sn (alla i Skarab.), f. 1620 1/12 i Reval;
löjtnant vid ett livreg. till häst 1649; adlad 1650 22/5
(introd. s. å. under nr 484); var hovmästare hos
Jakob De la Gardie 1651 och kapten vid Dal-
Tab. 1.
Claes Breitholtz, adlad Breitholtz, till
Margareteholm och Axtorp i Sandhems sn samt Svarttorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
