- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 1. Abrahamsson-Celsing /
756

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Carlsson, nr 1580 A, † - Carlström, se Karlström - Carnall, se de Carnall - Carpelan, nr 38, †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

756 VON CARLSSON—CARPELAN.

Adliga ätten von CARLSSON, nr 1580 A, †.

Uppflyttad i forna riddarklassen 1787; utdöd 1801 10/11.

Johan Gustaf von Carlsson
(son av Johan Carlsson, adlad
och adopt. von Carlsson, nr
1580 B, Tab. 3), till Mälby i
Frustuna sn (Söd.); f. 1743
15/11 på Långbro i Vårdinge
sn (Sth.); e. o. kanslist i
krigsexpeditionen 1762 27/5:
kopist därst. 1764 5/6; kanslist
1765 13/6; 2.
protokollssekreterare 1772 14/6; 2.
expeditionssekreterare 1773 5/1; arkivarie vid KMO 1776
3/113 statssekreterare vid krigsexpeditionen
1781 10/9; RNO 1782 25/11; KNO 1787 17/11 och

till följd därav uppflyttad i d. v. riddarklassen
under nr 1580 A; LVA 1787 14/2; president i Vasa
hovrätt 1792 6/4. men tillträdde aldrig ämbetet1;
avsked därifrån 1794 14/8; † ogift 1801 10/12 i
Stockholm och slöt själv sin adl. ättegren; bisattes i
farbroderns grav i Ulrika Eleonora kyrka men
flyttades senare till en av honom i livstiden inredd
grav i parken vid Mälby.1 ’Han ägde en bland de
största enskilda samlingar i Sverige av
uppstoppade fåglar, vilka han testamenterade till
vetenskapsakademien, och lät 1786—1789 i kopparstick
utgiva de sällsyntare därav under titel: Museum
Carlsonianum.’
1 Bvh.

CARLSTRÖM, se KARLSTRÖM.

CARNALL, se DE CARNALL.

Adliga ätten CARPELAN, nr 38, †.
Introd. 1625; utdöd 1892 21/5.

Ätten härstammar endast på mödernet från den gamla finska frälsesläkten Karpelain. Påvel
Karpelain, som redan förut ägt gammalt frälse och räknats bland adeln, erhöll frälsebrev 1407 7/12 i Åbo
av konung Erik XIII. Hans ätt utdog emellertid på svärdssidan med en av hans söner, väpnaren
Thord Karpelain till Vuorenpää gods i Töfsala sn, vilken nämnes senast 1488. Denne Thord Karpelain
efterlämnade flera döttrar, av vilka Anna var gift med Mikael Remigius. Deras son kyrkoherden i
Töfsala Mikael Mikaelis upptog mödernenamnet, och dennes sonson Lars Carpelan blev vid riddarhusets
instiftande 1625 introducerad [Rf]. — En ännu i Sverige levande släkt Carpelan härstammar från en
utom äktenskap född son, lantmätaren Teodor Vilhelm Carpelan, till överstelöjtnanten Vilhelm
Maximilian (Tab. 12).

Tab. 1.1

Mikael (Remigius); kallas i
äldre ättartavlor domhavande
och lagläsare i Vemo härad i
Finland, men förekommer icke
såsom sådan i någon samtida
urkund; hans fader ägde
gården Niinijoensuu i Loimijoki
sn. — G. m. Anna
Thordsdotter, till Vuorenpää i Töfsala
sn, som var änka 1532, då
hon till riddaren Ivar Fleming
sålde Ukkila säteri i Vemo sn, dotter av väpnaren
Thord Karpelain och Catharina Andersdotter
(Lindelöf, nr 143).

Son:

Mikael Mikaelis Carpelan, upptog sin moders
tillnamn; var prior i S:t Olofs dominikanerkloster i
Åbo, då han utnämndes till kyrkoherde i Töfsala
1529 1/6; landsprost i Vemo prosteri 1541—58; †
antagligen 1559. Han ägde Vias och Ristinkylä i

Töfsala sn och deltog för dessa gods i adelns
rusttjänst. — G. m. Magdalena Hansdotter, som enligt
gamla släktböcker i vapnet förde en arm med en
lilja i handen (Hle, nr 607).
Barn:

Jakob, nämnes 1551. Han kallas i en gammal
stamtavla »fordom kung Eriks stallmästare ».3

Anna. G. m. Nils Larsson, Lasse Dalbos son
(? Lasse Dalekarls adl. ointrod. ätt)3, till Vuorenpää.

Matts; prost; † 1592. Se Tab. 2.

Carin. Torde varit gift.

Tab. 2.1

Matts Mikaelis Carpelan (son av Mikael
Mikaelis Carpelan, Tab. 1), till Vias, Vuorenpää och
Ristinkylä i Töfsala sn; kyrkoherde i Töfsala 1560;
erhöll av hertig Johan underhållsbrev 1562 3/6;
fängslad och ställd för konung Eriks nämnd 1563 1/6
anklagad att hava gynnat hertig Johans planer;
dömd till döden av nämnden, men lyckades erhålla

intyg om sin oskuld av sina sockenmän, blev be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 00:54:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/1/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free