Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Dittmer, nr 1813, † - af Dittmer, nr 2062, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON DITTMER—AF DITTMER. 269
Adliga ätten von DITTMER, nr 1813, †.
Adlad 1727 3/8, introd. s. å.; utdöd 1755 11/2.
En tredje son till borgmästaren Herman Dittmer i Narva, fänriken vid Åbo läns infanterireg. med kaptens
avsked, Otto Vilhelm von Dittmer, blev fången vid Riga 1710 och kvarstannade i landet samt blev adlad
i Ryssland 1726 och erhöll estländskt indeginat s. å. [Lk].
Tab. 1.
Joakim Dittmer; handelsman
i Narva; levde 1650. — G. m.
Dorotea Dunte, av samma släkt
som ointrod. adliga ätten von
Dunten.
Son:
Herman Dittmer, f. i Narva;
rådman därst. 1687 2/5; judicii
praetorii praeses 1699 7/6;
politieborgmästare s. å. 31/10;
fången av ryssarna 1704 och
förd till Wologda. G. m. Lucretia Keder, f.
1660 11/8, dotter av bankokommissarien Niklas
Keder och hans 1:a hustru Lucretia Peters, samt
syster till assessorn Nikolaus Keder, adlad Keder,
nr 1458.
Söner:
Joakim Dittmer, adlad von Dittmer, till
Fredriksdal i Almesåkra sn (Jönk.), f. 1681 i Narva; e. o.
kanslist i guvernementskansliet därst. 1697 13/5;
registrator i generalen Otto Vellingks fältkansli
och fältpostmästare 1700; e. o. kanslist i k. kansliet
1701; kopist vid livländska expeditionen 1703 25/9;
ord. kanslist vid inrikesexpeditionen 1705 6/2;
registrator vid Carl XII:s kanslikollegium 1714
2/1; k. sekreterare 1722 13/11; e. o. envoyé till
Ryssland 1724 24/6—1738; adlad 1727 3/8 (introd. s. å.
under nr 1813); kansliråd 1729 21/7; landshövding i
Nyslotts och Kymmenegards län 1738 27/1; avsked
1741 9/5; RNO 1748 7/11; † ogift 1755 11/2 på
Fredriksdal och slöt således själv sin ätt. ’Han åtföljde
alla krigsrörelserna och blev vid Poltava fången
och förd till Moskva, där han av k. rådet greve
Piper brukades vid alla tillfällen till de svenska
fångarnas fördel; förskaffade ett hans memorial
rörande svenska fångarnas elaka medfart, och,
sedan tvenne sådana blivit utan verkan avgivna,
i tsar Peters egna händer, vilket gav anledning till
ett mera lindrigt bemötande emot dem; blev sedan
försänd till Sibirien, varest han även gjorde de där-
städes varande svenska fångar många märkliga
och stora tjänster.
Herman Dittmer, f. 1683; major; † 1760. Se
Tab. 2.
Tab. 2.
Herman Dittmer (son av Herman Dittmer, Tab.
1), f. 1683 i Stockholm; antagen i krigstjänst 1699;
fänrik vid Otto Vellingks ingermanländska
infanterireg. 1700 15/6; konfirm.fullm.1 s. å. 6/12;
löjtnant vid ingermanländska dragonreg:t 1703 1/4;
kaptenlöjtnant vid garnisonsreg:t i Narva 1704 17/5;
kaptenlöjtnant vid garnisonsreg:t i Göteborg3 1722 30/10 ;
majors karaktär1 1723 8/8 och rang från 1722 26/6;
kapten vid Östgöta infanterireg. 1735 6/3; genom
byte 1. adjutant vid livgardet2 1746 185/3; avsked
s. å. 30/4; RSO 1751 4/12; † 1760 i Göteborg och begr.
i Gustavi kyrka därst. ’Han sändes 1700 med en
angelägen depesch till konung Carl XII i Pernau
och fick då av konungen för sin därvid visade
skyndsamhet 100 dukater i belöning, var med vid
Narva, Dünaströmmen och Klissov, där han
varåsyna vittne till det dödande skott, som träffade
hertigen av Holstein; blev vid Narvas övergång
fången jämte föräldrar och syskon och utstod en
svår 18-årig fångenskap; talade slutligen skickligt
ryska språket och nyttjades därför i början av
1740-talet såsom spion på ryska truppernas rörelser
vid finska gränsen.’ — G. 1725 i Göteborg m. Anna
Oldekop, dotter av överinspektoren Henrik Oldekop,
en brorson till majoren Herman Oldekop, adlad
Oldekop, nr 990.
Söner:
Henrik Herman Dittmer, adlad af Dittmer, f.
1731; superkargör; † 1811. Se adl. ätten
af Dittmer, Tab. 1.
Joakim Ulrik Dittmer, adlad af Dittmer, f. 1734;
postinspektor; † 1800. Se adl. ätten a f
Dittmer, Tab. 3.
1 Lk. 2 KrAB. 3 At (P).
Adliga ätten AF DITTMER, nr 2062, †.
Adlad 1769 20/7, diplom 1773 2/2, introd. 1776; utdöd 1860 3/6.
Ätten är av samma ursprung som adliga ätten von Dittmer.
Tab. 1.
Henrik Herman Dittmer, adlad af Dittmer (son
av Herman Dittmer, se adl. ätten von Dittmer,
Tab. 2), f. 1731 11/5; assistent i Ostindiska
kompaniets tjänst; superkargör därst. 1758—1781;
lanthushållare på sin tillhandlade egendom Rånnum i
Tunhems sn (Älvsb.); adlad 1769 20/7 jämte brodern,
men sköldebrevet utfärdades ej förrän 1773 2/2
(introd. 1776 under nr 2062); † 1811 6/7 på Rånnum.
Han gjorde flera resor till Kina. — G. 1759 19/9 i
Göteborg m. Maria Liedgren, f. 1734 11/6, † 1811
4/5 på Rånnum, dotter av handelsmannen i
Göteborg Hans Liedgren och Brita Maja Camitz.
Barn:
Anna Brita, f. 1761 12/10, † 1838 30/11 på Lovene
i Åsaka sn (Skarab.). G. 1779 14/7 på Rånnum m.
k. sekreteraren Anders Forssenius, f. 1748, † 1801
i febr. på Skofteby i Härene sn (Skarab.).
Herman Edvard, f. 1762; superkargör; † 1842.
Se Tab. 2.
Martina Ulrika, f. 1764 9/6, † 1831 10/6 i Vassända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
