Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga och grevliga ätterna Hård, nr 121, †, och 78 - Hård af Segerstad, nr 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRD
Tab. 5.
Carl Johan (son av Carl Gustaf, Tab. 4), f. 1823
20/3; student i Uppsala 1838; jur. fil. exam. 1843;
e. o. kanslist i civildepartementet s. å. 15/7; exam.
till rättegångsverken 1848 29/5; e. o. notarie 1849
10/1; vice notarie i nämnda hovrätt 1851 29/9; t. f.
HÅRD AF SEGERSTAD. 71
t
Son:
Carl Gustaf, f. 1864 11/12 i Visby; mogenhets-
exam. i Strängnäs 1883; student i Uppsala s. å.;
jur. fil. exam. 1885 27/5 och jur. kand. exam. 1891
9/2; e. o. notarie i Svea hovrätt s. å. i febr.; redak-
tionssekreterare i tidningen »Göteborgsposten »
1894 1/7—1895 1/1; överflyttade till Nordamerika
länsnotarie i Västernorrlands län 1852; tullfiskal 1895 i nov. och kallar sig där Hart. Har utgivit
på Gotland 1856 20/8; kriminalnotarie i Visby 1858; åtskilliga politiska skrifter.
† där 1866 9/1. — G. 1863 24/10 i Visby m. Emilia —
Charlotta Wall, f. 1837 12/2 i Vänersborg, † 1872
1 Svgn. 2 Lk. 3 . 4 s 5 Kr 6 t
25 / i Stockholm. vgn L Blr Sgn. 5 KrAB. Medd. av
hovrättsnotarien Erik Hård af Segerstad.
Adliga ätten HÅRD AF SEGERSTAD, nr 17.
Gammal frälsesläkt; introd. 1625; uppflyttad i riddareklassen 1650.
Ättens äldre genealogi företer åtskilliga dunkla punkter. Enligt 1500-talets och det tidigare 1600-talets
släktböcker skulle de från bröderna Peder Hård till Segerstad och Bengt Hård (se nedan under Tab. 4)
utgrenade ätterna Hård, sedermera benämnda Hård af Segerstad resp. Hård af Torestorp, hava samma här-
stamning som den äldre liljesparre-ätten (sparre med tre liljor), vars mest betydande medlemmar voro
riksrådet Bengt Abjörnsson till Händelö (Ög.), † 1519 eller 1520, och dennes son riksrådet, artium magister
Ture Bengtsson till Händelö, † 15214. Det för Hård- och liljesparreätterna gemensamma stamträdet betecknas
i dessa äldre släktböcker av de tre släktleden Jöns, Erland Jönsson och Jöns Erlandsson, vilka skulle hava
varit bosatta i »Näsjö», varmed sannolikt avses Nässja i S. Unnaryds sn, Västbo härad (Jönk.); av den
sistnämndes söner skulle Peder Jönsson till Böjeryd i Gryteryds sn av samma härad (se nedan, Tab. 1) vara
stamfader för de introducerade Hård-ätterna, medan en annan av Jöns Erlandssons i släktböckerna upp-
tagna söner, Abjörn Jönsson, skulle vara fader till ovannämnde Bengt Abjörnsson och stamfader för äldre
liljesparre-ätten. Denna släktledning får kanske anses hava ett visst stöd i den omständigheten, att sist-
nämnda ätt i likhet med Hård-ätterna verkligen synes leda sitt ursprung från Västbo härad i Småland,
men i huvudsak kan dess riktighet ej kontrolleras, och anmärkas bör, att ingen av de enligt släktböckerna
för Hård- och liljesparre- ätterna gemensamma anfäderna (Jöns, Erland Jönsson och Jöns Erlandsson) kunnat
påträffas i någon samtidig urkund; detsamma gäller för övrigt även om Peder Jönsson till Böjeryd (och om
Jöns Pedersson, Tab. 2). — En annan svårighet vid släktutredningen ligger i vapenbildens förändringar.
Vaste Jönsson (Tab. 3) förde sparren, men om honom gäller, att det enbart är på släktböckernas givetvis
rätt osäkra auktoritet som han här blivit hänförd till ätten. Betydelsefullare är därför, att Peder Hård till
Segerstad (Tab. 5) bevisligen hade två korslagda färlor till sköldemärke. Icke heller han förde sålunda det
vapen, som från 1500-talets senare hälft har varit gemensamt för hans och hans broder Bengts ättlingar,
nämligen oxhuvudet, och det kan i själva verket icke för närvarande utredas, under vilka omständigheter
detta kommit att bliva släktvapnet. — Vad släktnamnet beträffar, leder det sitt ursprung från Olof Pederssons
(Tab. 4) giftermål med Gunnil Laurensdotter Hård (sparre) och upptogs från den sistnämndas släkt av
hennes och Olof Pederssons son, den ovannämnde Peder Hård, men blev först mot slutet av 1500-talet
mera allmänt brukat av ättemedlemmarna. — Vid riddarhusinstitutionens tillkomst introducerades de båda
släktgrenar, som sedan blivit benämnda Hård af Segerstad och Hård af Torestorp, under gemensamt nummer
(26) i svenneklassen. Emellertid blev Segerstadsgrenen, representerad av Carl Hård (se nedan Tab. 94),
1650 4/10 uppflyttad i riddarklassen, vilket fick till följd att de båda ättegrenarna fingo olika nummer: 17
resp. 60. Segerstadsgrenens upphöjelse år 1650 berodde på att dess stamfader Peder Hård till Segerstad
(Tab. 5) med orätt förmenades hava varit identisk med riddaren och riksrådet Peder Hård till Häringe,
Gustaf Vasas bekante förtroendeman, under det att verkliga förhållandet är, att riksrådet Peder Hård var
Peder Hårds till Segerstad systerson och på fädernet tillhörde en annan ätt, som torde hava utslocknat på
manssidan med riksrådets son Bengt Hård, † i Spanien vid 1560-talets mitt. — Ovanstående utredning
grundar sig i väsentliga delar på hovrättsnotarien Erik Hårds af Segerstad ännu otryckta uppsats »Till
ätten Hårds äldre genealogi ».
Carin Pedersdotter. G. m. Peder.
Tab. 1. [7Bengt Pedersson.5]
Peder Jönsson, till Böje-
ryd i Gryteryds sn (Jönk.).
Har ej påträffats i medeltida
handlingar, men är möjligen
den släktmedlem, som (enl. ett
k. brev av år 1530)2 några år
före Karl Knutssons räfst 1454
till alla kyrkor i Västbo done-
rade Övra Böjeryd i nämnda
sn »att köpa vin med ».3 — G.
m. 7? Brita Carlsdotter.
Tab. 2.
Jöns Pedersson (son av Peder Jönsson, Tab. 1),
»till Tisnehult ».6
Barn5:
Nils Jönsson.
Märta Jönsdotter. G. m. Erik Nilsson.
Vaste Jönsson. Se Tab. 3.
Tab. 3.
Vaste Jönsson (son av Jöns Pedersson. Tab. 2);
kallas även Veste Jönsson; nämnes 1488; skrev
Barn4:
Jöns Pedersson. Se Tab. 2.
Olof Pedersson. Se Tab. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
