- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 4. Igelström-Lillietopp /
1

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Igelström, nr 320

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Adliga ätten IGELSTRÖM, nr 320.

Adlad 1645 7/2, introd. 1647.

Ätten, som har samma ursprung som ätterna Appelbom, Fägerstierna och Strömfelt, anses härstamma från

en gammal frälsesläkt, den s. k. Wångasläkten. Den har efter adlandet icke varit representerad i Sverige.

Av kurfursten Fredrik August III av Sachsen, konung i Polen, erhöll ätten tyskt (sachsisk-polskt) friherre-

diplom 1739 5/5 och immatrikulerades i denna värdighet 1742 på riddarhuset i Riga under nr 73. År 1792 29/8

upphöjdes då levande medlemmar av ätten i tysk riksgrevlig värdighet och intogos på riddarhusen i Riga
och Reval såsom grevar. Om ättens äldre släktled se adliga ätten Strömfelt.

Tab. 1.

Harald * Bengtsson, adlad
Igelström (son av Bengt
Haraldsson, se adl. ätten
Strömfelt), till Ropkoi eller
Taubenhof med Soinast i
Dorpats landsförsamling,
vilka han erhöll i förläning
av konung Gustaf II Adolf
under Norrköpings besluts
villkor 1632 17/6 och Laiwa
i Kambi sn, vilket han erhöll
i förläning av drottning Christina 1645 14/7 samt
Kl.-Wrangelshof i sistn. sn, vilket han köpte 1650
80/7 (alla i Livland) ävensom Wallikolta och
Jermala, båda i Ingermanland; f.1 1604 4/9 på
kronohemmanet Iglabo i Ljurs sn (åAlvsb.);
kammarskrivare i räkningekammaren; kamrerare vid
livländska och ingermanländska staten 1640; adlad
1645 7/2 och antog då namnet efter födelsegården
(introd. 1647 under nr 320); kammarassistentråd
vid livländska generalguvernementet 1650;
konfirm.fullm. 1651 8/8; tillika överste för ett reg. till
häst; begr. 1678 19/12 i Riga.1 — G. 1:o m. Christina
Leijonspira, dotter av räntmästaren vid livländska
staten Simon Mårtensson, adlad Leijonspira 1652
16/11, men ej introd.2; 2:o m. den första fruns
styvmoders äldre halvsyster Elisabet Wädurhorn, som
levde änka 1698, dotter av Elof Jonsson
Wädurhorn, nr 225, och Elisabet Hund, av en adlad men
ej introd. ätt.2

Barn:

1. Bengt; student i Dorpat1 1640 3/12; utgav en
därst. 1642 tryckt oration; sänd såsom deputerad
från livländska ridderskapet till drottning
Christina5 1650 1/5.

1. Anders, till Loddiger i likan. sn i Treidens län,
Livland, som han ärvde med sin fru; student i
Dorpat1 1640 3/12; ryttmästare vid greve Gustaf
Lewenhaupts reg. i två år under Carl X Gustafs
polska och ryska krig; levde 1670. — G. m.
Margareta Bock, av huset Suddenbach, dotter av Otto
Vilhelm Bock, till Winnefer och Loddiger, och Sofia
Agnes von Rosen.

1. Henrik; student i Dorpat 1640 3/12 [1].

1—274262. Svenska adelns ättartavlor. IV.

1. Harald; kapten. Se Tab. 2.

2. Christina, † 1689 2/11 i Pyha sn på Ösel.
G. 1685 656/3 m. löjtnanten och lantrådet Johan
Fitinghoff, nr 220, i hans 2:a gifte, † 1707.

Tab. 2.1

Harald (son av Harald Bengtsson, adlad
Igelström, Tab. 1), arvherre till Ropkoi, Soinast,
Laiwa och Kl.-Wrangelshof samt pantherre till
Kerrafer i Ecks sn i Livland; student i Dorpat
1643 9/10; kapten vid Östgöta infanterireg.;
reform. 1661. — G. m. Anna Margareta von
Bock-Lahmes, levde änka 1716, dotter av översten
Henrik Wolmar von Bock, till Resna och Buddina,
och Margareta von Tiesenhauscn.

Son
Harald; kornett; † 1719. Se Tab. 3.

Tab. 3.

Harald (son av Harald, Tab. 2), till Ropkoi,
Laiwa, Kl.-Wrangelshof, Kerrafer och Kremershof;
kornett i svensk tjänst; † i pesten 1710 på Drujan
i polska Livland på samma gång som sin fru. ’Han
var mycket rik, men hade den olyckan att i Dorpat,
kort före nordiska krigets utbrott 1700, på gatan
döda en slaktardräng, vilken i rusigt tillstånd
överfallit honom, varför han av fruktan för straff måste
fly över på polskt område, varest han, under
avvaktan på rättegångens och krigets utgång, bodde
med fru och barn på det stora godset Drujan på
vänstra Dünastranden; hans gods i svenska
Livland blevo indragna till kronan, men blevo till en
del återlämnade till barnen, sedan Livland kommit
under ryska väldet.’ — G. m. Anna Elisabet von
Klot, av huset Heidenfeld, f. 167(4), † 1710 på
Drujan, dotter av majoren Otto Wilhelm von Klot,
till Selsau och Kronenhof i Sesswegens sn i
Livland, vilken blev avrättad 1702 i Dorpat för
högförräderi, och Hedvig Orgies von Rutenberg. Deras
söner blevo tyska riksfriherrar 1739 och
immatrikulerades på riddarhuset i Riga 1742.

Barn:

Gustaf Henrik, tysk riksfriherre; f. 1695; lant-

råd; † 1771. Se Tab. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 16:44:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/4/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free