Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten von Königsmarck, nr 14, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 VON KÖNIGSMARCK.
skap samt skulle skriva sig greve till Västervik och
Stegeholm (introd. 1652 under nr 14); riksråd 1651
10/4; fältmarskalk 1655 14/4; † 1663 20/2 i Stockholm
dit han året förut rest, jordfäst i Riddarholmskyrkan
samt ligger begr. i familjegraven i Stade. ’Han var
den fjärde och siste av de stora svenska
fältherrarna under 30-åriga kriget; tog vid Prags
plundring 1648 ett rikt byte, varibland var ett lejon, som
han skickade drottning Christina; hade slutligen
förvärvat sig så mycken rikedom, att han vid sin
död skall hava haft 130,000 rd:s inkomst.’ — G. 1633
i febr. m. hertiginnans av Wolffenbüttel hovdam
Barbara Maria Agata von Leesten, f. 1608 9/4, † 1671
på Agatenburg i Bremen, dotter av Christoffer von
Leesten, till Krantzlihnn, och Anna Elisabet von
Seelen.
Barn:
Conrad Christoffer, f. 1634; rikstygmästare och
generallöjtnant; † 1673. Se Tab. 2.
Johan Fredrik, f. 1635; studerade i Tübingen;
† 1653 i Rotenburg av ett fall med hästen och begr.
1654 28/2 i S:t Maria kyrka i Stade.
Beata Elisabet, f. 1637, † 1723 (före 9/7). G. 1655
13/7 i Stade m. riksrådet och presidenten, greve
Pontus Fredrik De la Gardie, nr 3, f. 1630, † 1692.
Otto Vilhelm, greve till Västervik och Stegeholm,
herre till Rotenburg och Neuhaus; f. 1639 5/1 i
Minden i Westfalen; student i Leipzig 1650, sedan
i Jena; rector magnificus därst. 1654;
överkammarherre vid svenska hovet 1660 11/12; envoyé till
England 1661 för att Iyckönska konung Carl IItill
hans anträde till regeringen; ryttare och slutligen
överste vid en adlig skvadron av 400 man, den han
själv 1665 upprättade och som fick namn av
fältherren Wrangels reg.; ambassadör till Frankrikes. å.
31/5 och sedan till sachsiska hovet 1667 i febr.;
generalmajor i kurpfalzisk tjänst s. å.; överste för livreg:t
till häst s. å. 26/11; gick i fransk militärtjänst 1668;
svensk ord. ambassadör i Frankrike 1671 4/12;
generalmajor samt vice guvernör i Bremen och
Verden 1672 23/5; fransk maréchal de camp 1674;
svensk fältmarskalkslöjtnant s. å. 21/8; fältmarskalk
och tillika styresman över Pommern 1675 13/10;
generallöjtnants fullm. i fransk tjänst;
generalguvernör över Pommern, Rügen och Wismar 1679 14/10;
generalissimus över venetianska krigsmakten 1685;
† barnlös 1688 15/9 i pesten på venetianska flottan
utanför Negroponto i Grekland, vilken fästning han
belägrade och varifrån hans lik balsamerat fördes
till Stade och begrovs där 1691 19/1 i
Königsmarckska familjegraven i S:t Maria kyrka. ’Han var en
lika stor krigare och fältherre som fadern, särdeles
i fälttåget på Morea mot turkarna. Republiken
Venedig lät också uppsätta hans bild i marmor vid
ingången till dess arsenal.’ — G. 1682 9/2 på
Karlberg vid Stockholm m. sin svågers brorsdotter,
grevinnan Catharina Charlotta De la Gardie, som
följde sin man under hans fälttåg, f. 1655 18/3 i
Stockholm, † 1697 15/9 i Stade och begr. i S:t Maria
kyrka därst., dotter av riksdrotset, greve Magnus
Gabriel De la Gardie, nr 3, och prinsessan Maria
Eufrosyne, pfalzgrevinna af Zweibrücken.
Maria Agneta, f. 1643, † 1650 och begr. 1651 28/7
i S:t Maria kyrka i Stade.
Tab. 2.
Conrad Christoffer (son av Hans Christoffer,
greve von Königsmarck, Tab. 1), greve till
Västervik och Stegeholm, herre till Rotenburg och
Neuhaus; f. 1634 24/3 i Hannover; student i Leiden 1650
samt i Strassburg, Tübingen och Leigzig 1651; kap.
ten för ett kompani svenskt fotfolk 1651; utrikes
resor 1651—1654; efter hemkomsten major vid
Forbus reg. 1654; uppsatte genom värvning i
Bremen ett rytterireg. 1655, som gick under hans
namn och med vilket han detta och de följande
åren till 1658 gjorde fälttågen i Polen och mot
Danmark; överste för ett sammanslaget rytterireg
1660 i aug.—1661 16/9, då det upplöstes; överkon,
mendant i Bremen och Verden 1662 24/9;
generalmajor av infanteriet 1664 23/2; vice guvernör över
Bremen och Verden s. å. 17/9; sändebud till Loth.
ringen 1668 9/10; rikstygmästare 1673 21/1, men gick
s. å. i holländsk tjänst; generallöjtnant därst. s. a,
26/6; † s. å. 31/10, träffad av en kanonkula under
belägringen av Bonn. — G. 1657 27/11 i Fredriksodde
i Danmark m. Maria Christina Wrangel, friherrinna
Wrangel af Lindeberg, nr 41, f. 1638 28/8, † 1691 17/,
i Stockholm, dotter av riksrådet, fältmarskalken och
generalguvernören Herman Hansson Wrangel,
till Lärjeholm, Skokloster, Ludenhof och
Lindeberg m. m., och hans 3:e fru grevinnan Amalia
Magdalena af Nassau.
Barn:
Carl Johan, f. 1659 5/5 i Nyborg på Fyen; överste
för f. d. furst Fürstenbergs infanterireg. i
Frankrike 1682 23/6; † ogift 1686 25/8 i Grekland och begr.
på samma gång som farbrodern Otto Vilhelm i
Königsmarckska familjegraven i Stade. ’Han var,
liksom de övriga Königsmarckarna, en tapper och
oförvägen krigare; så blev han 1677 under sina
utländska resor volontär på en maltesisk galär och
var i en strid med ett turkiskt skepp den förste som
äntrade och då det i detsamma till hälften flög i
luften, sam han, oaktat han var sårad i ena foten av
en pil, tillbaka till galären, för vilken ogemena
tapperhet han blev mycket högaktad samt fick
malteserkorset att bära 1678; gick sedan i engelsk
tjänst och visade vid Tanger i Afrika det
utmärktaste mod, i det han drev de belägrande morerna
tillbaka samt en annan gång med blott femton man
trängde en överlägsen hop i havet; fäktade därefter
under sin store farbroder på Morea, särdeles vid
Argos, där han av för häftig rörelse ådrog sig en
hetsig feber, som lade honom på sotsängen; var
därjämte 1681 i London anklagad såsom anstiftare
till ett mord å Tomas Thynn, i vars vackra fru, lady
Ogle, han var kär, men blev, ehuru starka
misstankar yppade sig emot honom, av domstolen
frikänd, däröver allmänheten i IL.ondon betygade
mycken fägnad. Han hade en oäkta dotter, Marie
Anne Königsmarck, som blev g. m. nmarkis de
Carcardon i Paris.
Maria Aurora, f. 1662 28/4 i Stade; kurfursten av
Sachsen (sedermera konung av Polen) Augusts
mätress och 1696 19/10 moder till den sedermera så
berömde franske fältherren, greve Moritz av
Sachsen eller comte de Saxe; kanonissa i stiftet
Qvedlingburg; prostinna därst. 1700 24/5; † 1728 16/4 i
Quedlinburg. ’Hon är den för sin skönhet samt för
sin misslyckade beskickning 1702 till konung Carl
XII så bekanta Aurora Königsmarck; var ett lärt
fruntimmer, som talade, förutom svenska och tyska,
även franska, italienska och latin samt skrev
poesier och komedier på franska och tyska språken,
ävensom mot slutet av sin levnad tyska andliga
visor; uppförde sig under favorittiden alltid så, att
hon ägde både änkekurfurstinnans och konung
Augusts gemåls ynnest; lämnade slutligen efter sig
en vacker kvarlåtenskap åt sin son, ehuru denne
hade kostat henne mycket. Över henne slogs en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
