- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 4. Igelström-Lillietopp /
459

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerflycht, nr 1411, † - Lagergréen, nr 391

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LAGERFLYCHT—LAGERGRÉEN. 459

11/4; assessor 1739 28/5; hovrättsråd 1744 27/9; vice
president 1747 23/6; RNO 1758 27/11; utnämndes till
riksråd 1760 5/12 men undanbad sig detta ämbete;
presidents fullm. 1762 29/6; president i Åbo hovrätt
1768 17/11; friherre jämte sin broder 1771 15/10 vid
konung Gustaf III:s och hans gemåls kröning (ej
såsom friherre introd.); KNO 1772; † ogift 1774 11/7
i Åbo och slöt adl. ätten Lagerflycht. Han gjorde
åren 1722—1724 en resa genom Tyskland såsom
handledare för sin kusin, greve Carl Lillienstedt.

Agnes, f. 1703 21/8, † S. å. 25/10.

Carl Barthold, friherre Lagerflycht (ej introd.),
t. 1707 4/1; student i Åbo 17171 och i Halle 1722;
handsekreterare hos sin farbroder, riksrådet och
presidenten i Wismarska tribunalet greve Joh.
Lillienstedt 1727; e. o. kanslist i utrikes expeditio-

nen 1730 16/12; sekreterare vid pommerska
hovrättsvisitationen i Greifswald 1732 och vid reduktions-
och likvidationskommissionen i Pommern och på
Rügen, vilken kommission upphörde 1734; kopist
i förutn. expedition 1738 2/3;
kommissionssekreterare vid ryska hovet 1739 1/3; k. sekreterares fullm.
1743 10/9; åter kommissionssekreterare vid nyssn.
hov s. å. i dec. efter fredsslutet; chargé d’affaires
vid bemälda hov 1749; återkom till Sverige 1752;
kansliråds fullm. 1755 26/8; kansliråd 1760 16/10;
RNO 1767 23/11; kommissarie vid
inrättningskommissionen i Pommern 1770 28/14; friherre jämte
brodern 1771 15/19 vid konung Gustaf III:s och hans
gemåls kröning (tog ej såsom friherre introd.);
† ogift 1773 14/5 i Stockholm.
1 Lå. 2 Wå. 3 At (P). 4 Åbo. 5 Carpelan, Åbo.

Adliga ätten LAGERGRÉEN, nr 391.
Adlad 1647 29/3, introd. 1649.

Stamfadern för ätten, Johan Lowrie, såsom han själv skrev namnet, skall varit född i Skottland, enligt en
uppgift 15741, enligt en annan 15752, kom i svensk tjänst tidigast (enligt egen uppgift) 1610 och blev löjtnant
1623. Om också hans skottska härkomst får anses säker, synes det däremot tvivelaktigt att han, såsom
uppgives i Klereker-Mattonska samlingen i K. Biblioteket, och efter denna källa i flera tryckta arbeten3, skulle
vara son till Lars Olofsson, Laurinska släktens stamfader, som antages vara bördig från Skottland och omkring
1576 inflyttat till Sverige, varest han redan 1578 var fogde över arvgodsen i Östergötland.4 Dennes son,
den bekante psalmisten, prosten i Häradshammar Laurentius Laurentii, som blev stamfader för den utdöda
adliga ätten Laurin, nr 926, och den ännu levande icke adliga ätten med samma namn, ävensom adliga ätterna
Lagerström, nr 1228, och den adopterade grenen av ätten Klöfverfelt, nr 107, upptog namnet Laurins, av
ättlingarna förkortat Laurin. Johan Lowrie skrev däremot sitt skottska namn på nu angivna sätt ännu vid
60 års ålder, ja ännu två år efter sedan han blivit adlad.5 Även förefaller det egendomligt, att Johan Lowrie,
om han redan vid två års ålder kommit till Sverige med sin fader, icke skulle hava inträtt på den bana
han valt, krigarens, förrän vid 35 års ålder. Då på 17690-talet riddarhusdeputationen lät anställa
undersökning om en del adliga ätters ursprung, däribland ätten Lagergréens, och förfrågningar utsändes till
ättemedlemmar rörande stamfaderns, Johan Lowrie, fader, svarade alla utom en att dennes namn icke kunde med
visshet uppgivas. Denne ende uppgav såsom fader prosten i Häradshammar Laurentius Laurentii Laurinus,
vilken uppenbart felaktiga uppgift influtit på riddarhusgenealogien och med all sannolikhet givit upphov
till uppgifterna om släktskapen mellan Johan Lowrie och ätten Laurins stamfader. — Uppgiften på
riddarhusgenealogien, att Johan Lowrie haft en son Johan, stamfader för den yngsta släktgrenen, är felaktig. I en
böneskrift till drottning Christina av 1649,6 således vid 65 års ålder, då han tjänat staten i 30 år och hlivit
»lamskutin», säger han, »att han mistat en son för fienden och hade den andra (Alexander) vid armén». Att
han sedan skulle hava fått en tredje son, Johan, född, enligt olika uppgifter, 1651 eller 1661, förefaller mindre

trofigt.

Tab. 1.

Johan Lowrie, adlad
Lagergréen, till Oby i Blädinge sn,
Hästhaga i Vislanda sn och
Målensås i Agunnaryds sn
(alla i Kron.); f. 1574 29/3 i
Skottland1; kom i krigstjänst
omkr. 16106; löjtnant vid
Kronobergs reg. 1623; kapten
därst. 1629; major 1637;
avgången till Erik Stenbocks reg.
1639; avsked 1640 för ålders
och bräcklighets skull; fick s. å. 28/7 dels 200 dlr
silvermynt samt i understöd och dels såsom gåva
Målensås för sig och sina efterkommande17; adlad
1647 29/3 (introd. 1649 under nr 391); erhöll s. å.
fyra förläningshemman på sin livstid6; urskuldade
sin bortovaro från riksdagen 1660 med att han var
»rtgammal»7; † 1673 på Målensås3 och begr. i
Agunnaryds kyrka, där hans vapen, numera
förkommet3, uppsattes.2 — G. 1:o m. Valborg
Larsdotter (kallas även Jonsdotter och Jöransdotter),

Denne Johan har förblandats med sonsonen Johan, f. 1665.

som levde 1652; 2:o 1658 m. Brita Rosenbielke, f.
1614 10/1, † 1683 14/4, dotter av ståthållaren Bengt
Jönsson Rosenbielke (nr 52) och Carin Ribbing
(nr 15).
Barn:

1. En son, † i fält före 1640.

1. Alexander; major. Se Tab. 2.

1. Agneta. G. före 1654 med en ofrälse.

Tab. 2.

Alexander (son av Johan Lowrie, adlad
Lagergréen, Tab. 1), till Oby i Blädinge sn (Kron.); var
löjtnant vid Kalmar reg. 1648; kapten därst. 1656
8/10; major och kommendant för garnisonen i
Kalmar nystad 1674 20/11; † kort efter 1686 19/1. ’Han
hade deltagit i polska och danska krigen på
1650-talet och därunder blivit svårt sårad; bevistade
Kristianopels belägring och blev 1677 efter
fästningens dagtingan förordnad till befälhavare därst.,
till dess fästningsverken demolerats; hade i 40 års
tid tjänat vid militien, blev i slaget på Fyen illa
blesserad och låg i tre dygn på slagfältet bland de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 16:44:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/4/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free