Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten Lilliehöök nr 13, † - Lilliehöök af Fårdala, nr 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706 LILLIEHÖÖK—LILLIEHÖÖK AF FÅRDALA.
herre Horn af Marienborg, nr 21, och hans 2:a
fru, friherrinnan Barbro Kurck, nr 16; 2:o 1670
19/1 i Stockholm m. sin moders sysslings dotter,
friherrinnan Maria Elisabet Bååt, f. 1649, † 1682
6/4 på Nyby, dotter av riksrådet och
riksskattmästaren Seved Bååt, friherre Bååt, nr 12, och
friherrinnan Magdalena Stenbock (grevl. ätten nr 12).
Son:
1. Johan, f. 1664 19/5 i Stockholm, † där s. å. 2/8
och ligger begr. i familjegraven i S:t Johannes kyrka
i Norrköping.
Tab. 3.
Ingeborg Lilliehöök af Fårdala, friherrinna Lillie-
upphöjd i friherrligt stånd 1651; † 1675 23/1 och
begr. i Halmstads kyrka, dit hon skänkt en
altartavla. G. 1661 26/6 m. k. rådet, fältmarskalken och
generalguvernören, friherre Göran Sperling, greve
Sperling, nr 28, i hans 1:a gifte, f. 1630, † 1691.
Hennes barn fingo 1/4 i arvet efter morbrodern,
friherre Anders Lilliehöök.
Tab. 4.
Beata Lilliehöök af Fårdala, friherrinna Lilliehöök
(dotter av Johan Lilliehöök af Fårdala, se adl. ätten
Lilliehöök af Fårdala, Tab. 6), f. 1642, levde 1671.,
G. m. sin styvfaders brorson, assessorn Nils Nilsson
Natt och Dag, nr 13, i hans 1:a gifte, † 1676.
1 Um.
höök (dotter av Johan Lilliehöök af Fårdala, se
adl. ätten Lilliehöök af Fårdala, Tab. 6), f. 1639 16/9;
Adliga ätten LILLIEHÖÖK aF FÅRDALA, nr 1.
Gammal frälsesläkt, introd. 1625.
Vid riddarhusets inrättande 1625 var släkten Lilliehöök delad i tre ättegrenar: Kolbäcksgrenen,
Faårdalagrenen och Gälaredsgrenen (se vidare adliga ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck), och släkten
introducerades under två nummer, Fårdalagrenen, såsom varande riksrådsättlingar i andra klassen, under nr 1 med
namnet Lilliehöök af Fårdala, och de båda övriga grenarna i tredje klassen under gemensamt nr 33, vilket
sedan ändrats till 66, med namnet Lilliehöök af Gälared (vilket sedermera blev Lilliehöök af Gälared och
Kolbäck). Enligt riddarhusdeputationens den 7 november 1761 på förekommen anledning avgivna yttrande
(se Ridd.dep:s protokoll denna dag) funnos nämnda år av ätten Lilliehöök af Fårdala blott tvenne
manliga personer i livet, nämligen dåvarande kaptenen vid Upplands reg., sedermera överstelöjtnanten Bleckert
Lilliehöök, och hans yngre broder majoren Anders Fabian Lilliehöök, av vilka den förre dog sonlös 1788 och
den senare avled ogift 1801. Med den sistnämnde utdog således adliga ätten Lilliehöök af Fårdala och dess
vapensköld blev även på övligt sätt vid hans jordfästning sönderslagen.
När riddarhusgenealogierna på 1760-talet skulle uppläggas och ätterna ålades att inlämna genealogier,
ingavs även för ätterna Lilliehöök en sådan, gemensam för dem båda och underskriven för ätten Lilliehöök at
Gälared och Kolbäck av denna ätts dåvarande huvudman Lennart Gabriel Lilliehöök och för ätten Lilliehöök
af Fårdala av ovannämnda Bleckert Lilliehöök. När sedan de båda ätternas stamtavlor var för sig renskrevos,
blevo Fårdala och Gälaredsgrenarna sammanförda och Gälaredsgrenen på det sättet upptagen å genealogien
över ätten Lilliehöök af Fårdala. Detta var så tillvida oriktigt som tillträde till denna ätt enligt
riddarhusordningen endast tillkom de medlemmar av släkten, vilka voro avkomlingar av riksråd. Att så icke var
fallet med Gälaredsgrenen framgår fullt klart av det förhållandet, att vid riksdagen 1627 denna grens
huvudman Nils Knutsson till Gälared representerade de grenar av släkten, vilka ej hade något riksråd
bland sina förfäder och därför inskrivits i tredje klassen, inom vilken denna ätt i 1632 års förteckning över
ätterna kallas Lilliehöök af Gälared (först vid riksdagen 1633 synes en medlem av Kolbäcksgrenen hava
infunnit sig). Att även vid utskrivningen av riddarhusgenealogierna på 1760-alet vederbörande voro
övertygade om, vad den nutida vetenskapliga forskningen bestyrkt, nämligen att Gälaredsgrenen icke kunde
bland sina förfäder räkna något riksråd, framgår därav, att de felaktiga uppgifterna på originalstamtavlan,
att även riksrådet Anders Pederssons till Fårdala far och farfar varit riksråd, vid renskrivningen uteslötos
ur genealogien.
När ätten Lilliehöök af Fårdala utdog 1801, har vederbörande riddarhustjänsteman av glömska eller
okunnighet om förhållandet uraktlåtit att genast avföra ätten såsom utgången — anteckning om vapensköldens
krossande har dock gjorts å genealogien — till följd varav riddarhusdirektionen ej heller kom att vid
påföljande riksdag anmäla saken hos ridderskapet och adeln. Detta förklarar, att medlemmar av Gälaredsgrenen
kunnat vid riksdagarna från och med 1809 representera den i verkligheten utgångna adliga ätten nr 1, fastän
de förut från 1627 ingen gång representerat denna ätt, men väl flera gånger ätten nr 66. Förhållandet
observerades icke förrän 1860, då Gabriel Anrep vid utgivandet av ättartaflorna uppmärksammade detsamma
och omedelbart gjorde anmälan härom till riddarhusdirektionen, som genom den av sina medlemmar, som
hade inseendet över genealogierna sig anförtrodd, lät undersöka saken. Ehuru denne efter noggrann
omprövning icke kunde finna annan förklaring än »att vid renskrivningen av genealogierna grenarne
Fårdala och Gälared, såsom med varandra närmare besläktade, genom misstag sammanförts och
Gälaredsgrenen på det sättet kommit att upptagas å nr 1», hemställde han dock, att »de nuvarande
innehavarne av adliga ätten nr 1 må få bibehålla sin representationsrätt för denna nummer», eftersom
misstaget uppkommit utan deras eget förvållande och hade hundraårig hävd. Vid ärendets avgörande
förklarade sig riddarhusdirektionen den 2 juli 1861 »sakna giltiga skäl att vidtaga några ändringar i
stamtavlan över ätten Lilliehöök».
2), till Upplo (Oplo) i Magra sn (Älvsb.), som han
ärvde efter brodern Peder Bertilsson; var väpnare
1495 och häradshövding i Bollebygds härad 1497—
15091; var faste vid utfärdandet av Olof Arvids-
Tab. 1.
Brynte Bertilsson (son av Bertil Pedersson, se
adl. ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, Tab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
