Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lohielm, nr 1302 - Lohreman, nr 1172, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOHIELM—LOHREMAN. 69
väinö Zacharias, f. 1892 5/9; innehar agentur i
Kellomäki.
Otto Agapetus, f. 1894 13/8.
Carl Georg, f. 1896 7/9; handlande i Vesilaks.
Axel Alexander, f. 1899 20/3.
Tab. 21.
Emil Arvid (son av Otto, Tab. 20), f. 1890 20/8
Vesilaks; handlande i S:t Michel 1919; numera
chaufför i Rovaniemi. — G. 1919 6/5 i Jyväskylä
m. Marta Tehilla Matarainen, f. där 1898 4/7, dotter
av pistolsmeden Jonas Matarainen och Vilhelmina
. Talsanen.
Barn:
Sirkka Anna-Lisa, f. 1920 22/1 i S:t Michel.
Erik Tapio, f. 1923 21/9 i Sippola.
Eva-Maija, f. 1925 13/1 i Haukipudas.
f Adliga ätten LOHREMAN, nr541172, †.
Adlad 1689 11/3, introd. s. å.; utdöd 1748 16/1.
Släkten Lohrman, som i källorna även förekommer under namnen Larman, Laarman, Lorman och Lårman,
säges härstamma från Mümpelgard (Montbeillard) i tyska furstendömet Württemberg, ’där landshövdingen,
friherre Erik von der Linde under sina resor på 1640-talet träffade personer med namnet Lohrman, som voro
adelsmän och patricier, vilkas vapen han avritade.’ — Om släkten Lohrman, se K. W. Herdin, Lohrmanska
släktens genealogi (i Personhist. tidskr. 1926).
Tab. 11
Jakob Lohrman (Laarman);
köpman i Stockholm och
omtalad i tyska församlingens
räkenskaper år 15751; var tyska
församlingens föreståndare 1580
—15811; härbärgerare och
skattskriven såsom sådan 1582
—1584 samt ägde sannolikt
värdshuset Blå Örnen.2 —
Förutom nedanstående son hade
han dottern Vendla
Jakobsdotter, † 1657,?7 g. m. kammarrådet Erik
Larsson, adlad von der Linde, nr 179.
Son:
Bernt Lohrman; var borgare i Hudiksvall 1607
och borgmästare 1614; † där 1624 [1]. — G. 1:o m.
Anna Tomasdotter, † efter 1602, men före 1608;
2:o 160(8?) m. Märtika (Metke) N. N., † 1627 10/41
i Hudiksvall. [1]
Son:
1. Tomas Lohrman, f. 1602 20/11 i Hudiksvall;
sändes 1612 i lära hos köpmannen i Hamburg
Barthold Busch och fick i dennes tjänst på
handelsresor besöka Spanien, Holland och England, m. fl.
länder; återkom till Stockholm 1624 såsom
räkenskapsförare hos sin fasters man Erik Larsson;
köpman och borgare i Uppsala 1628; kämnär därst.
1635; rådman 1636 14/68; handelsborgmästare 1642
11/5 med k. fullm. 1647 30/8; riksdagsman 1642—
1647; † 1649 14/8 i Uppsala och begr. i domkyrkan
därst. Han var en mycket förmögen man. [1] —
G. 1629 9/8 m. Helena Gustafsdotter, f. 1612 1/10,
† 1670 30/10, dotter av handlanden i Uppsala Gustaf
Larsson och Anna Engelbrektsdotter. [1]
Son:
Gustaf Lohrman, adlad Lohreman, f. 1640 12/9 i
Uppsala; student därst.3 1646 24/6; med. stud. i
Leiden 1663 och 16652; disp. i Uppsala 16644;
med. doktor i Leiden 1667; kommissarie i
kommerskollegium14 1670 11/10; tillika assessor i collegium
medicum 1672; amiralitetsmedikus 1675;
livmedikus hos konung Carl XI 1677 25/8; stadsfysikus i
Stockholm s. å.4; tillika livmedikus hos drottning
Hedvig Eleonora 1680; adlad 1689 11/3 (introd.
s. å. under nr 1172); arkiater 1691; preses i
collegium medicum s. å.4; † 1694 4/5 i Stockholm och
begr. i Solna kyrka, då konung Carl XI själv med
sin närvaro hedrade hans begravning. ’Arkiater
Lohreman studerade medicinen under sin svåger,
professorn Olof Rudbeck den äldre; reste 1664,
försedd med ett vackert stipendium, till Holland
för att därifrån skaffa allehanda slags växter till
den då av Rudbeck inrättade botaniska
trädgården i Uppsala; var trenne år konung Carl XI
följaktig såsom fältmedikus under skånska kriget och
kurerade då konungen lyckligen från en smittosam
hetsig feber; bidrog slutligen på sin tid,
gemensamt med Urban Hjärne, till medicinens
upphjälpande i Sverige och uppfann tillika med denne
ett nytt sätt att igenom artificiella bad med
upplösta mineralier blandade, häva många
sjukdomar, på vilket botemedel de 1692 fingo öppet
privilegium.’ — G. 1670 i Hamburg m. Sofia
Catharina Huswedel, f. 1650, † 1701, dotter av
med. doktorn i nämnda stad, livmedikus hos
konung Carl XI Johan Adelbert Huswedel och
N. N. Ebeling, som var borgmästardotter från
samma stad.
Barn:
Catharina Helena, f. 1675.
mästarelöjtnanten vid livländska armén
Brask.
Johan Albrekt, f. 1676; kammarjunkare. Se
Tab. 2.
Gustaf, f. 1678 i Stockholm; student i Uppsala3
1688 15/12; antagen i svensk krigstjänst; reste till
Rom, varest han genom kardinalen Johan Fransiski
övertalande år 1698 offentligen antog katolska
läran; antagen i Collegio de Propaganda
Gentiluomo; camerière d’honore (hovjunkare) hos påven
Clemens XI 1700; kanonikus vid kyrkan Santa
Maria de Transtevere i Rom 1708 6/1; camerière
d’honore hos påvarna Innocentius XIV, Benediktus
XIII, Clemens XII och Benediktus X IV; prior och
dekanus i nyssn. kyrka; † ogift 1748 16/1 i Rom och
slöt ätten samt begr. s. å. 19/1 bland sin kyrkas
kanonici. ’Han utgav på latin en bok mot Luther
och lutherska läran samt sökte genom brev att göra
sina anförvanter i Sverige till avfällingar från samma
lära; var en stor gunstling hos påven Clemens XI
och skall därigenom hava hulpit icke mindre än
åtta kardinaler till deras värdighet; älskade icke
desto mindre mycket sitt fädernesland och
gynnade resande svenskar.’
G. m.
generalkvarter-Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
