- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 5. Lind af Hageby-von Porten /
234

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - af Melin, nr 2189, † - Melker Axelssons släkt, nr 165, † - Mellin, nr 736, †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berlin, dotter av presidenten i pommerska
tribunalet Johan Jakob von Mühlenfels och Fredrika
Richter; 2:o 1818 3/3 m. Leonilda Augusta Charlotta
Dahlepil, f. 1792 14/7 i Stockholm, † där 1825 28/1,
dotter av kaptenen Brun Lennart Dahlepil, nr 663,
och hans 2:a fru Anna Magdalena Gyllenspetz, nr 673.

AF MELIN, MELKER AXELSSONS SLÄKT, MELLIN.

26/2 i Stockholm, † där 1907 12/5. G. 1:o 1840 6/ i
nämnda stad m. löjtnanten Jöns Christian August
Ehrenborg, nr 1109, f. 1814, † 1847; 2:o 1853 a1/
på Spannarp i Ausås sn (Krist.) m. sin svåger,
kaptenen Fredrik Brummer, nr 1772, i hans 2.
gifte, f. 1806, † 1891.

Barn:

2. Lars Leonard Henrik, f. 1823 1/10 i Stockholm
2. Magdalena Ulrika Augusta Georgina, f. 1819

† 1826 2/7.

Adliga ätten MELKER AXELSSONS SLÄKT, nr 165, †.
Adlad 1620, introd. 1627; sannolikt utdöd på 1600-talet.

Släkten kallas på riddarhusgenealogien Ulf eller Melker Axelssons släkt, men något fog för släktnamnet Ulf

finnes ej. Ättemedlemmarna hava aldrig använt detta namn annat än som förnamn, men däremot kallas

medlemmarna av tredje generationen, någon gång även stamfaderns son Ulf Melkersson, i domböckerna och

andra handlingar för Rotenbalk (efter vapnet, en röd tvärbjälke i blått fält). I registret till Sveriges riader-

skaps och adels riksdagsprotokoll har detta namn försvenskats till Rodenbielke, utan att det veterligen före-

kommer i riksdagshandlingarna under denna form. Ätten utdog eller nedsjönk i bondestånd i slutet av
1600-talet.

Tab. 1.

Melker Axelsson, till
Bjärnhult i Göteryds sn och Balkarp
i Nöttja sn (båda i Kron.);
var möjligen av tysk
härkomst; omnämnes i
domböckerna 1608—1632; hövidsman;
adlad 1620 26/4 (introd. 1627
under nr 136, vilket sedan
ändrades till nr 165); var död
1636. — G. före 1603 m. Beata
Ulfsdotter i hennes 1:a gifte (g.
2:o före 1637 m. sin mågs broder,
kronobefallningsmannen Truls Kåse, nr 139, i hans 38:e gifte, †
1656), † 1644, kort före 12/9, dotter av
hövidsmannen Ulf Persson (halvhjort), till Flishult, och Anna
(Agneta) Claesdotter Drake, av gamla
Drakesläkten.

Barn:

Anna Melkersdotter. G. 1:o 1621 m. Arvid Kåse,
nr 139, i hans 3:e gifte, † 1630; 2:o 1634 m. ofrälse
ryttaren Jöns Svensson i Kärranäs.

Axel Melkersson, † före 1628 [3].

Ulf Melkersson. Se Tab. 2.

Tab. 2.

Ulf Melkersson (son av Melker Axelsson, Tab. 2),
till Bjärnhult; kallas stundom Rotenbalk; levde
utan tjänst; uppgives hava blivit »vanvettig,
(enligt domboken för Sunnerbo härad 1636 »blev
han besynnerlig, då han var drucken »); levde 1648,
men var † 1655. Fäderneegendomen Bjärnhult
måste efter honom försäljas. — G. före 1636 m. sin
styvfaders dotter Elisabet Kåse, som levde änka
1655, men var † 1662, dotter av
kronobefallningsmannen Truls Kåse, nr 139, och hans 2:a fru
Margareta Jöransdotter Stengafvel.

Barn:

Melker Ulfsson Rotenbalk. Han sålde jämte sin
moder 1655 sin sätesgård i Hångers sn (Jönk.),
vilken han innehade 1648. [1]

Axel Rotenbalk. Han och systern Anna sålde 1662
till sin fasters son Axel Kåse och hans fru en
pundränta och sexton marker i Glädjelida i Pjätteryds sn
(Kron.), vilket hemman de fått efter sin morfader
Truls Kåse; levde 1665.2

Anna Rotenbalk, levde 1665.2

1 Db. för Östbo härad (HF.). 2 Db. för Sunnerbo
härad (HF.). 3 Medd. af P. G. Vejde.

Adliga ätten MELLIN, nr 736, †.

Natural. 1668 12/8, introd. s. å.; de sist levande ättemedlemmarna upphöjdes i friherrlig värdighet 1691.

Ätten är av gammal adel i Hinterpommern, måhända ursprungligen från Westfalen, där stamgodset Mallin
skall legat vid floden Balve och där Teodoricus de Mellene nämnes 1233. Ett förment italienskt ursprung
torde vara alldeles uppdiktat. De första kända bärarna av namnet, Helmold, Reimar och Klaus Mellin,
sålde sin fjärdedel i godset Gültzow i kretsen Kammin i Pommern med dithörande jord 1405 till hertig
Bogislaw VIII av Pommern. Eggert Mallin nämnes 1490 i handlingar rörande staden Bart i Vorpommern.
Reimar underskrev 1493 16/3 pommerska landständernas reversalier i anledning av arvfördraget i pyritz
mellan Pommern och Brandenburg. Dubschlaff Mellin, vars son med samma namn levde 1469, lär hava
köpt godsen Triglaff, Vahnerov och Batzvitz i kretsen Greiffenberg. Dessa och andra gods i samma krets
ägdes ännu 1756 av Fredrik Vilhelm, Vilhelm Henrik, Joakim Fredrik och Henning Christian von Mellin,
Vilken sistnämnde deltog i sjuåriga kriget samt avled som överste och chef för Manteuffelska reg:t 1769
/ 3. Såsom den siste av denna tyska gren plägar anföras samma Henning Christians son, Gotthilf Christian
Kurt von Mellin, f. 1748, vilken ännu 1787 ägde Triglaff. — Äldste med Visshet kände stamfadern för den i
Sverige naturaliserade ättegrenen var nedanstående Hans Mellin.
Tab. 1. Son: ,
Christoffer Mellin; pantförskrev sina gods i
Pommern vid arvskifte 1537 till sin broder Faustin
och flyttade till Estland; pantförskrev 1553 godset
Jerwe därst. till Herman Fersen och köpte 1554

Hans Mellin, till Triglaff, Vahnerov och Batzwitz
i kretsen Greiffenberg i Pommern; levde 1490. —
G. m. sin fränka Sofia von Borcke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 11:29:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/5/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free