Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius, nr 396, b, † - von Meurman, nr 1164, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 MESSENIUS—VON MEURMAN.
Adliga ätten MESSENIUS, nr 396, b, †.
Adlad 1646 4/5, introd. 1649; utdöd 1651 22/12.
Litteratur: Schlegel-Klingspor, Den ointroducerade svenska adelns ättartavlor; H. Schück, Svenska
akdemiens handlingar 1920; V. Söderberg, Historieskrifvaren Arnold Johan Messenius (1902)
Johan Tordsson; mjölnare i
Freberga i Kälvstens (nu
Stenby) sn (Ög.); † 1588 och begr.
på Motala kyrkogård. — G. m.
Brita Andersdotter i hennes 1:a
gifte (g. 2:o m. smeden Staffan
Olsson).
Son:
Johannes Messenius, f. 1579
i juli i Freberga; i Vadstena
skola 1589—1591; i jesuitskolan
i Braunsberg 1595—1602; genomreste därefter flera
länder; enligt uppgift fil. doktor i Ingolstadt 1605
18/3; erhöll s. å. av kejsar Rudolf titeln »poëta
cæsareus»; öppnade en privat skola i Danzig 1606;
återkom till Sverige 1608 och blev anställd i
konungens tjänst 1609 23/1; juris utriusque professor
vid Uppsala högskola s. å. (tilltr. 6/3); avsatt
1613 i juli; erhöll vården av rikets gamla arkiv
s. å.; assessor i Svea hovrätt 1614 16/2; indrogs i
politiska förvecklingar och anklagades 1616 för
hemliga och brottsliga förbindelser med konung
Sigismund och jesuiterna samt befanns skyldig
och dömd till döden s. å. 20/8; benådad och förd till
Kajaneborgs fästning s. å. i nov.; förflyttad till
Uleåborg 1635 (rådets resol. s. å. 20/11); † där
1636 † (kort före 10/11). Den kände hävdatecknaren
och dramaturgen, bland vars arbeten märkas
Scondia illustrata och Theatrum nobilitatis suecanæ,
den första samlingen av svenska adelns
ättartavlor. Hans samlade dramer hava utgivits av
H. Schück i Skrifter utg. av Svenska
litteratursällskapet (1885—1897). — G. 1607 16/5 i Danzig
m. Lucia Grothusen, dotter av konung Sigismunds
informator, den bekante Arnold Grothusen och
Anna Blasiusdotter Rasch.
Son:
Arnold Johan Messenius, adlad Messenius, f. 1608
8/4 (n. st.) i Danzig; hos föräldrarna i Kajaneborg
1616—1621; student i Uppsala 1621, men flydde
efter begånget dråp på en annan student därifrån
1623 och vistades därefter en tid vid jesuitskolan i
Braunsberg och på resor i Tyskland; återkom på.
sommaren 1624 till Sverige, fängslades och dömdes
såsom förrädare av Svea hovrätt till döden s. å. 31/7;
benådad och insatt på Keksholms fästning 1626;
frigiven 1640 26/3 och erhöll i uppdrag att för
trycket överse faderns arbete Scondia illustrata;
ånyo fängslad och insatt på Smedjegården s, å
men frigavs s. å. i sept.; utreste till Polen för at
till riket återförskaffa faderns historiska arbeten,
vilket också lyckades; kanslist i k. kansliet 1641;
erhöll 1642 18/7 i förläning två kronohemman i
Husby på Munsön och på hösten skattehemmanet
Ekeby därsammastädes; rikshistoriograf 1645 24/0;
fick skattefrihet på hemmanet Lundby i Orkesta
sn (Sth.) s. å. 18/2; fick 1646 1/8 av Carl Carlsson
Gyllenhielm Kaverö hemman i Börstils sn (Sth,
för att han skulle skriva Carl IX:s historia, å
vilken donation k. bekräftelse erhölls 1647 80/4;
bekom dessutom direkt av kronan fjorton hela
mantal Söderby och Björnäs inom sagda sn s.å. 5/55åsom
vederlag för hans morfaders indragna gods; adlad
1647 4/5; sköldebrev utfärdat 1648 29/3; introd. 1649
mellan nr 396 och 397, oaktat riddarhusets protest,
sedan k. m:ts brev av 1649 10/3 avgått till
lantmarskalken om hans introduktion; dömd för
högförräderi till döden 1651 20/12, då s. d. hans sköldemärke
på rikskansleren, greve Axel Oxenstiernas
befallning nedtogs från riddarhuset och hans adelsdiplom
sönderrevs; halshuggen s. å. 22/12 på
Norrmalmstorg (nuv. Gustaf Adolfstorg). Han har liksom
fadern gjort sig förtjänt om svensk
historieskrivning. — G. 1:o 1628 m. Valborg Abrahamsdotter,
levde säkert 1643 och troligen ännu i febr.
1645; 2:o 16461 m. Catharina Nilsdotter i
hennes 2:a gifte (g. 1:o 1618 m. biskopen i
Linköpings stift, teol. doktor Johannes Botvidi, f. 1575
7/10 i Norrköping, † 1635 24/10 i Linköping, vars barn
blevo adlade Örn, nr 493), † 16652, dotter av
rådmannen i Nyköping Nils Jönsson och Brita
Bengtsdotter, riksrådet, friherre Johan Skyttes syster.
Barn:
1. Arnold, f. 1629 på Keksholm; kammarpage
hos pfalzgreven Carl Gustaf 1647; följde denne i
tyska fälttåget; kammarpage hos pfalzgreven Adolf
Johan 1649; inlät sig i faderns förrädiska
stämplingar och dömdes till döden på samma gång som
denne 1651 20/12; halshuggen s. å. 22/12 på
avrättsplatsen utanför Norrmalm; ogift [N. F.
?1. Lucia, levde 1680. G. m. doktor Gladebachi
Bremen.
?1. Anna Maria, blev liksom systern bortdriven
ur föräldrahemmet efter faderns död av styvmoder.
1 N.F. 2 Hm.
Adliga ätten vON MEURMAN, nr 1164, †.
Adlad 1689 1/3, introd. s. å.; utdöd 1740 7/3.
Av samma släkt som adliga ätten Mannerstedt, nr 1083.
Johan Muerman, adlad von Meurman (sonavJohan
Muerman, se adl. ätten Mannerstedt), f. 1654 27/4 i
Stockholm; fältartillerikvartermästare vid svenska
armén i Skåne 1677; fänrik vid von Funckens reg.
Nylands läns infanterireg. 1687 5/11; adlad
i Ivangorod s. å. 3/6; löjtnant därst. 1680 å
kaptenlöjtnant 1683 10/12; kapten vid Savolaks
.. 4 217 av
(introd. s. å. under nr 1164); dömdes 1704 27/12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
