Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörner, nr 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 MÖRNER.
Adliga ätten MORNER, nr 91.
Natural. 1627 24/12, introd. s. å.
Huruvida ätten Mörner, såsom t. ex. Siebmacher förmenar, tillhört den gamla thüringska adeln, är ovisst
Redan tidigt har den däremot varit bosatt i Brandenburg (Neumark). Namnet, ehuru med något olika Sa.
ning, förekommer, enligt Regesta Historiae Neumarchiac, tidigast 1298 1/6, då riddaren Henning Morn
bevittnade markgreve Roberts av Brandenburg instiftelsebrev för domkapitlet i Soldin. Ännu 1320 8/9 har
han varit vittne. Sedermera förekomma dels fem bröder, nämligen: riddaren Henning (1347 30/ 9, omnämnd
såsom död 1350 23/9), Reyneke (1344 16/7—1371 17/4), Otto (1344 16/7—1373 16/8, kallas 1348 väpnare, 1350 re
hos markgreve Ludvig der Römer, 1351 fogde i Königsberg, 1355 coquinae magister trans Oderam och 136
markgrevlig hofrichter), Didrik (1349 3/1—1366 19/2, kallas 1349 prost i Berwalde och protonotar, 1350 dekan
i Soldin och markgrevlig obrister schreiber, 1353 prost i Bernow och 1355 cancellarius) och Henrik (1344 16—
1364 25/12), dels ock deras »Vetter» bröderna Didrik (1344 16/7—1371 17/4), Henning (1347 30/9—1350 38/9) och
Reyneke (1368 21/4—1369 14/1,). Dessutom nämnes borgaren i Landsberg Peter Morner 1362 14/8 och pastorn
i Königsberg Merten Morner 1370 15/7. Under 1400-talet förekomma: Erasmus Morner (1423 16/5—1425 25/1),
Didrik (1449 6/7—1479 25/8, bisittare vid hofgericht i Bärwalde sistn. år), Hans d. ä. (1454 5/1—1491 5],
bisittare vid nämnda domstol 1487 6/3), dennes son Ludvig (1499 7/3—7/5), Hans d. y. (1476 6/12—1499 8/7)
och dessas »Vetter» Bernt(1491 3/6—1499 7 5). Hans d. ä. och dennes son Ludvig äro desamma som de här nedan
upptagna äldsta kända stamfäderna för de svenska ätterna Mörner. Enligt uppgift i den berättelse om Mör.
nerska ätten i Tyskland, som år 1610 författades av landshövdingen Otto Helmer von Mörner, skulle år 1468
utav ätten levat endast två bröder, Hans och Bernt. Emellertid synas även andra med namnet Mörner då
hava funnits. Ätten innehade i Neumark en mängd arv- och länegods, såsom Clossow (1337), Jädickendorl
(1344), Woltersdorf (1344), Neu-Trebbin (1349), Altenkirchen och Neuenhagen (1350), Molvwin (1351),
Berwalde (1352) och Zellin (1355); av dessa voro Clossow och Zellin kvar i släktens ägo ännu i slutet av
1700-talet. Dessutom innehade ätten gods i Pommern, Preussen och provinsen Sachsen. Från ovannämnda Ludvig
von Mörners yngre sons sonson Stellan von Mörner, med vilken ätten först inkom till Sverige, härstammar de
nu levande adliga ätten Mörner samt friherrliga och grevliga ätterna Mörner af Morlanda, medan hans äldre
sons sonsons son Carl Mörner blev stamfader för de numera utdöda friherrliga och grevliga ätterna Mörneral
Tuna. Från sistnämnda Carl Mörners faders halvbroder Crultzwende von Mörner, † 1643, härstammade en i
Brandenburg kvarstannande gren av ätten, som utdog därstädes 1876.
Litteratur: Mörnerska släktboken 1468—1653, utg. av C. M. Stenbock (1909).
Son:
2. Ludvig von Mörner, herre till Zellin och
Clossow; f. 1541(7); var 1560 överste i kejserl. tjänst
mot turkarna; geheimeråd och hovmarskaik hos
kurfursten Joakim II av Brandenburg 1567;
hauptman på Chorins slott 1572 och på Angermünde
1576; råd uti kejserl. rikskammarrätten i Wetzlar
1585; kurbrandenburgsk legat till konung Johan III
i Sverige 1586; † hastigt av slag 1593 10/3 på Chorins
slott och blev där begr. ’Han var till Sverige för
att återfordra 92,000 daler silvermynt, som de
svenska, emot konungens pass och befallning, tagit
av en brandenburgsk köpman, vid namn Georg
Tab. 1.
Hans von Mörner, herre till
Zellin och Clossow; överste
för ett brandenburgskt
infanterireg.(?); † 1491. — G.
1:o m. Hedvig von
Schlaberndorff, bördig från Beuthen;
3:o m. Anna von Haken, till
Bergen.
Son:
1. Ludvig von Mörner, herre
till Zellin och Clossow; f.
1468; överste för ett brandenburgskt
infanterireg., som kurfursten av Brandenburg höll kejsaren
tillhanda i Ungern(?); brandenburgskt
geheimeråd(?); † 1531 på Clossow. — G. m. Dorotea von
Bellin, dotter av Joakim von Bellin, till Karwensee,
och Magdalena Barleben.
Söner:
Henrik von Mörner; överjägmästare; † 1547.
Se Tab. 2.
Joakim von Mörner, f. 1506; levde utan tjänst;
† 1576. Se Tab. 5.
Tab. 2.
Henrik von Mörner (son av Ludvig von Mörner,
Tab. 1), herre till Zellin och Clossow; var 1536
överjägmästare i kurfurstlig brandenburgsk tjänst;
† 1547 och begr. i Zellins kyrka. — G 1:o m.
Gertrud von Ellingen; 2:o m. Elisabet von Beuten, dotter
av Hans von Beuten, till Markendorf och Anna von
Berfeld; 3:o 1546 m. Gertrud von Barfuss, bördig
av Malchow.
Eckhardt, på narvska farvattnet och vilken summa
Mörner, såsom löftesman för bemälde konung och
Sveriges krona, gått i borgen, slutligen med sina
tvenne stamgods Zellin och Clossow fick betala;
reste slutligen åter ur Sverige 1588.’ — G. 1:0 m.
Catharina von Marwilz, † 1585 21/5 och begr 1
Chorins slottskyrka, dotter av Otto Georgsson von
Marwitz, till Stomwitz, och Elisabet Hansdotter
von Beuthen; 2:o 1588 m. Margareta von Dewilz,
dotter av Bernt von Dewitz, till Deber.
Söner:
1. Otto Helmer von Mörner, f. 1569; landshöv
ding och kammarråd; † 1612. Se Tab. 3.
1. Bernt Didrik von Mörner, f. 1570; hovmar
skalk; † 1610. Se Tab. 4.
Tab. 3.
Otto Helmer von Mörner (son av Ludvig von h
ner, Tab. 2), av Zellin och Clossow, till a
Rystads sn (Ög.), som han 1602 186/10 fick [om
ning1; f. 1569 28/5 på Zellin; kurbrandenburgsk les:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
