- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 5. Lind af Hageby-von Porten /
384

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nassokin, nr 740 - Natt och Dag, nr 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

384 NASSOKIN—NATT OCH DAG.

Margareta Sofia, f. 1772 29/1, † 1843 27/2. G. 1795
13/12 på Andersböle8 m. sergeanten vid
Nylandsbrigadens reg. Johan Gustaf Lönnqvist, f. 1759,
† 1831 11/3 .

Eva Helena, f. 1774 9/5, † 1778 27/9.

Brita Christina, f. 1778 3/2 på Andersböle, † där
ogift 1810 24/4.

Anna Lovisa, f. 1781 22/10 på Andersböle, † 1814
18/5. på Andersböle Nygård8. G. 1:o 1804 6/12 på
Kyllo8 i Borgå sn m. föraren vid Nylandsbrigadens
reg. Gabriel Lönnqvist, f. 1771, † 1812 10/8; 2:o 1813
3/10 på Andersböle8 m. rusthållaren Carl Magnus
Brunberg i hans 1:a gifte, f. 1787 1/2, † 1856 29/6.

Henrika Eleonora, f. 1785 14/10 på Andersböle,
† där 1842 9/8. G. 1:o 1808 28/4 på Andersböle8 m.
löjtnanten vid Nylandsbrigadens reg. Carl Johan
Hasper, f. 1754 18/12, † omkr. 1813 i Pärnå sn;
2:o 1817 25/5 på Andersböle8 m. sin svåger,
rusthållaren Carl Magnus Brunberg i hans 2:a gifte,
f. 1787 1/2, † 1856 29/6.

Tab. 41.

Axel Gotthard (son av Axel Gotthard, Tab. 38),
till Suontaka i Vichtis sn; f. där 1700 22/8; levde utan
tjänst; † 1761 2/11. — G. 1723 23/2 m. Margareta
Juliana Rennerfelt, f. 1706, † 1776 30/8, dotter av
ryttmästaren Anders Magnus Rennerfelt, nr 572,
och Margareta Hästesko-Fortuna, nr 286.

Barn:

Anna Margareta, f. 1725 1/3, † 1771 3/3 på
Gammelby7 i Tusby sn. G. 1744 12/9 m. sin
farbrors svåger, fänriken Nils Stålhane, nr 292, i
hans 1:a gifte, f. 1713, † 1805.

Eva Helena, f. 1729 2/5, † ogift 1804 6/2 på
Suontaka.

Christina Juliana, f. 1732 26/2, † ogift 1809 »
på Suontaka. :

Axel Gotthard, f. 1735 25/1; volontär viq kron.
prinsens reg 1753 2/7; förare därst. 1755 12/12; rust.
mästare6 1757 20/6; kornett vid Nylands dragon.
† barnlös 1797 28/5 på Suontaka. — G. 1766
Vichtis sn m. Anna Maria Malm i hennes 2:a g
(g. 1:o m. vice pastorn i Lappträsks försam
Henrik Hyttéen, från vilken hon 1759 3/5 blev skild,
f. 1725, † 1809 7/9 på Botila i Halikko sn, dotta.
kyrkoherden i Vichtis sn Jakob Malm och Mari
Christina Lagus.

Henrik Johan, f. 1740 28/6; † s. å. 26/8.

,
1

Tab. 42.

Claes Johan (son av Henrik Nassokin, Tab. 37,
till Bergström i Kyrkslätts sn; f. 1672 4/8; korpral
vid Nylands och Tavastehus läns kavallerireg. 1697,
kornett därst. 1700 29/3; flygeladjutant hos general.
major Ribbing s. å. i nov.5; sekundlöjtnant vid
nämnda reg. 1701 15/2; konfirm.fullm. 1702 1/75
premiärlöjtnant s. å. 16/12; regementskvartermästare
1705 18/4; ryttmästare 1706 22/4; konfirm.fullm.
s. å. 15/10; stupade barnlös 1709 28/6 i slaget vid
Poltava. — G. 1699 5/4 på Haudois i Akkas sn m.
Hebla Beata Pistolhielm, f. 1670, † 1728 6/47, dotter
av majoren Peter Pistolhielm, nr 492, och Catharina
Silfverbögel, nr 284.

Barn :2

Ett barn, f. 1700, † 1701 och begr. s. å. 114 i
Akkas sn.

En dotter, f. 1706 i juli, † s. å. och begr. s. å.
18/8 i Akkas sn.

1 Reval, 2 Wä. 38 Riga. 4 Rf. 5 Lk. 6 KrAB. 7 Tusby
kyrkoarkiv. 8 Borgå kyrkoarkiv. 9 Tavastehus
kyrkoarkiv. 10 W. Tawaststjerna, Pahjaismaiden 25-vuotinan sota.

Adliga ätten Natt Och Dag, N:o 13.

Introd. 1625.

Ätten Natt och Dag är näst ätten Bielke den ätt med rent svenskt ursprurg, vars säkra släktledning går längst
tillbaka i tiden. Den förste med full säkerhet kände stamfadern är nedanstående Nils Sigridsson (Tab. 6),
en av de få svenskar under medeltiden, som av en eller annan anledning, såsom moderns förnämligare börd
eller att hon länge levat änka, kallades efter modersnamnet. Om det vapen han förde också är ett arv efter
modern, är outrett; fadern är okänd, men torde hava tillhört stormännens led. Huruvida Nils Sigridsson, på
sätt riddarnusgenealogierna efter äldre anherreuppställningar anger, varit besläktad (kusin) med sin samtida,
riddaren Näskonung Benktsson (Tab. 2), tillsammans med vilken han 1281 nämnes som faste till ett konung
Magni brev, och vilkens söner (?) Erengisle och Karl förde samma (natt och dag) vapen, är omöjligt att avgöra
då deras uppgivna gemensamma stamfäder icke förekomma i nu bevarade handlingar. Att så varit förhållandet
betvivlas emellertid av våra förnämsta forskare på området under senare tid, såväl K. H. Karlsson som Schlegel
och Klingspor, vilka kritiskt behandlat ätten Natt och Dag, de sistnämnda i sitt arbete om den
ointroducerade adelns ättartavlor (grevliga ätten Sture).

Vapnet, en delad sköld, vars övre fält är guld och nedre blått, belagt med spjälverk — sålunda något ljust
och mörkt — gav genealogerna i slutet av 1500-talet anledning att i sina arbeten kalla ätten Dag och Natt,
vilket namn på 1600-talet av de lärde ändrades till Natt och Dag. Ättemedlemmarna själva började dock,
med ett och annat undantag, först på 1720-talet att efter sina förnamn tillägga Natt och Dag. Däremot bar
en gren av ätten redan under medeltiden namnet Sture, den s. k. yngre Stureätten, 1561 upphöjd i grevligt
stånd. En ättling i 5:e led av Nils Sigridsson, Nils Bosson (Tab. 12) upptog nämligen sin moders släktnamn;
hon var dotter av riddaren Sven Nilsson Sture, död 1424, säkerligen av dansk börd, som i vapnet förde en
spets nedifrån. — Ännu tvenne Sturesläkter kunna särskiljas under medeltiden, nämligen sjöbladssläkten
eller den s. k. äldre Stureätten, som förde tre sjöblad i vapnet, vars sista ättling var riksföreståndaren Sten
Sture d. ä., död 1503, och en Sturesläkt, som i skölden hade ett gumsehuvud samt utdog på 1430-talet.
Ätten har utgrenat sig i friherrliga ätterna Natt och Dag, nr 27, och Sture, nr 87. När generalmajoren Sten
Arvidsson (Tab. 70) upphöjdes till friherre 1720, begärde han att få upptaga Sturenamnet, emedan han var
av sammasläkt som de yngre Sturarna, och introducerades, med ridderskapets och adelns tillstånd, 1723 med
detta namn.

Litteratur: H. Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare, I, II (1923, 24).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 11:29:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/5/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free